I denna kvalitativa studie genomförs två gruppintervjuer av sammantaget sex personer i åldrarna 14-16 år, i Västerbotten, för att ta reda på hur flickor talar om begreppet “familj” och vilka faktorer som påverkar flickor i hur de talar om begreppet "familj". Millenniegenerationen beräknas frångå traditionella normer och är präglad av teknologins framväxt av sociala medier. Den traditionella kärnfamiljen har länge setts som ett ideal i samhället vilket också visar sig i socialtjänstens arbete, denna studie fokuserar på hur flickor idag ser på begreppet familj. Genom innehållsanalys av materialet skapas tre teman ”Modern familj”, ”Traditionella normer”, ”Det perfekta livet”. Resultatet visar att flickor kan antas prata om familj som något biologiskt och/eller socialt konstruerat. Det som främst påverkar hur intervjupersonerna talar kring begreppet “familj” är dels den egna familjen samt sociala medier, vilket kan förväntas vara representativt för målgruppen. Tydliga könsroller genomsyrar intervjupersonernas sätt att prata om familj. Denna studie visar att flickor kan tänkas ha ett öppet förhållningssätt kring olika typer av familjekonstellationer, samtidigt som traditionella värderingar kan reproduceras i praktiken. Vilket utifrån studiens resultat går att tolka som att normer kring kärnfamiljen kan styra flickor idag. Tidigare forskning visar på att människor i dagens moderna samhälle tycks längta tillbaka till det traditionella levnadssättet, vilket denna studies slutsatser styrker då det framgår att “kärnfamiljen” betraktas som ett ideal.

Sociala medier har på senaste fått ett uppsving i dagens samhälle. Det är allt fler individer som använder sig av sociala medier och det har visat sig vara unga kvinnor som är mest aktiva på nätet. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om unga kvinnor kan uppleva att deras självförtroende och syn på kroppsideal påverkas av sociala medier. Studien byggde på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper. Det var tre grupper som bestod av unga kvinnor i åldrarna 20-25 år, som var aktiva på sociala medier minst två timmar om dagen. Det var även ett krav att de skulle studera på universitetsnivå. Vi har fått fram resultatet genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys med fyra passande teman. Av resultatet framgick det att unga kvinnors självförtroende och självkänsla blir påverkade, men inte lika mycket i äldre ålder som när de var yngre. Det framkom även att man jämfört sig med andra individer på sociala medier och påverkats av samhällets kroppsideal. / <p>2019-01-15</p>

Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.

There has been a change in society today towards a greater media usage. The use of social media is increasing and we are active in updating and sharing our everydaylife. ’What will happen’, ’what is happening’ and ’what has happended’ arepublished on social media. Which are the incentives for us to use social media? Which are the pros and cons in using social media? The objective with this dissertation is to exam what people experience by using Instagram and Snapchat. Which are the pros and cons with publishing posts and read what others are publishing? In this dissertation I have choosen to limit my scope to the media Instagram and Snapchat. The underlaying reasons for this is that Instagram is the most used social media in the everyday Swedish life and that Snapchat is a social media with 20% usage. I have used the ambition to find out what makes the use of Instagram and Snapchat interesting and what others experience with the use of these media.

Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.

<p>Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier. Vi har valt att använda oss av webbsidorna YouTube.com och 11433.net som utgångspunkt i denna uppsats.</p><p>Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur privatpersoner konsumerar och reproducerar information inom två olika sociala medier. Ambitionen har varit att hitta en djup insikt hur unga människor använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Detta har vi gjort genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie som har bestått av en pilotintervju och två fokusgruppsintervjuer. Materialet från respondenterna analyseras sedan tematisk utifrån våra frågeställningar och vi som författare anser väsentligt i förhållande till ovan nämnda syfte. Våra data förankras i teoretiska ramar bestående av resonemang kring såväl kommunikationsprocesser och olika offentlighetsbegrepp, som teser rörande medieteknologins ständiga föränderlighet.</p><p>Resultatet av vår analys var utan tvivel varierat, men diskussionerna som respondenterna förde handlade främst om det utbytet av tjänster som sker mellan användarna. De påpekade ofta att det var informationssökandet så allt som oftast låg till grund för deras nyttjande av webbplatserna. Variationen av producenter och material som cirkulerar fann de som huvudanledning till detta. De intressanta i detta är att respondenterna ofta upplevde att de avstod från interaktivitet även om de sociala medier de själva var en del av erbjöd just detta. Uppsatsen kom därför mer att handla om den vidgade distributionsprocess som sociala medier skapar, än den ökade produktiviteten hos deras användare.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.</p>

<p>Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen.</p>