Sociala medier är idag en stor del av människors liv och har blivit en framgångsrik kanal för detaljhandelsföretag. Utvecklingen av sociala medier går ständigt framåt och har blivit en kanal för att sprida och inspirera kunder, skapa diskussioner och dela innehåll mellan deltagare. Detta medför en möjlighet för företag att vara mer tillgängliga för sina kunder, genom användning av dessa plattformar. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag inom den textila detaljhandeln arbetar praktiskt med strategier för sina sociala medier, i relation till mediernas utveckling. Studiens resultatet skall bidra till förståelse för vad företagen vill uppnå med sitt arbete med sociala medier, med hjälp av en utvecklad strategi-modell. På så sätt ska företag kunna tillämpa vår sammanställda sociala-media-strategi. I studien användes en kvalitativ metod där primärdata samlats in både via semistrukturerade intervjuer av sex olika textila detaljhandelsföretag samt via Högskolan i Borås sökmotor Primo och sökprogrammet Google Scholar som sekundärdata. Företagen tillämpar i de flesta fall inga strategier för sociala medier. Eftersom förändringen är så kontinuerlig är det svårt för de undersökta företagen att tillämpa en strategi, därför väljer de istället att införa en generell plan för marknadsföring i stort. Sociala medier är ett verktyg som utvecklas till att bli av större vikt i framtiden, vars syfte är att skapa värde för både kund och företag. När det kommer till att välja vilken social kanal företaget ska använda sig av behöver de först konstatera vilken plattform deras målgrupp befinner sig på. För att nå upptill kundernas förväntningar måste företagen uppdatera och utveckla kompetensen kring sociala medier. Företagen lägger stor vikt vid att bygga relationer med sina kunder för att skapa ett deltagande, på deras sociala medier. Frågor vi ställer oss utefter denna studie är, när inser företag att det är dags att tillämpa en strategi? Hur kommer strategin vara utformad? Vem tar initiativet att införa en strategi? Kommer strategin tillämpas i samband med att de traditionella kanalerna försvinner på grund av generationsbyte, eller kommer de tillämpas tidigare? Vilket vi anser blir en intresseväckande vidare forskning till ämnet. / Social media is a major part of people’s lives today and has become a successful channel for marketing for retail companies to use. The development of social media is constantly evolving and has become a platform for creating discussions and for sharing content between participants. Through the use of these platforms, this implies an opportunity for companies to be more accessible to their customers. The purpose of this thesis is to investigate how textile retail companies work practically with their social media through strategies, in addition to the media development. The aim is to contribute to an understanding about how companies work with their social media, using a developed strategy model. In this way, our study will compile a social media strategy that companies can apply there after. In the thesis a qualitative method has been used where primary data is collected both through semistructured interviews with six textile retail companies and through the University of Borås search program Primo, and Google Scholar as secondary data. The conclusion is that, the interviewed companies do not apply social media strategies for their work. Due to the constant change, it is difficult for companies to apply a strategy and therefore they choose to apply a general plan for marketing instead. The companies place great importance in building relationships with their customers in order to create a participation for the customers, in their social media. Previous research shows that socialmedia is a tool of great importance that creates value for businesses and customers. The company need to identify the platform on which their target audience is located, in order to choose which social media channel the company should use. To achieve customer expectations, companies must update and develop the skills surrounding their social media. The questions we ask after this study are, when do companies realize that it is time to apply a strategy? How will the strategy be designed? Who takes the initiative to implement a strategy? Will the strategy be applied when traditional channels disappear due to generational change, or will they be applied earlier? What we consider becomes an interesting further research to the subject. This paper is written in Swedish.

Målet med vår studie var att studera sambandet mellannarcissistiska personlighetsdrag och det nya fenomenetsociala medier och deras samband med självkänsla. Vårhypotes var att det finns ett positivt samband mellannarcissistiska personlighetsdrag och aktivitet på socialamedier. I vår internetbaserade enkätundersökning deltog 190universitetsstudenter. Enkäten mätte deltagarnas aktivitet påsociala medier, självkänsla via Rosenbergs Self Esteem Scaleoch narcissistiska personlighetsdrag via NPI-16. Resultatetvisade att personer med mer narcissistiska personlighetsdragvar mer aktiva på sociala medier genom att publicera flerbilder och oftare statusuppdatera på Facebook. Personer medlägre självkänsla var mer aktiva på Twitter och spenderademer tid på sociala medier. Resultatet speglar tidigareforskning inom ämnet, dock är vår studie den första somgjorts med svenska deltagare. Vår slutsats är att vilken typ avaktivitet man utför på sociala medier är viktig vidundersökning av samband med narcissism. / The purpose of our study was to examine the associationbetween narcissistic personality traits and the newphenomenon social media and their association with selfesteem.Our hypothesis was that there would be a positivecorrelation between narcissistic personality traits and socialmedia use. We conducted an online-survey in a social mediagroup with 190 Swedish university students. The surveymeasured social media use, self-esteem using the RosenbergsSelf Esteem Scale and narcissistic personality traits using theNPI-16. The results showed that people with morenarcissistic personality traits more frequently publishedpictures and more often updated their status on Facebook. Italso showed that people with lower self-esteem were moreactive on Twitter and spent more time on social media. Ourresults with Swedish participants were similar to thoseobtained from earlier studies with participants from othercountries. The conclusion is that what kind of activity oneperforms on social media is important when studying theassociation with narcissistic personality traits.

Due to the global pandemic, Covid-19, the whole world has had to rapidly change to decrease the spread of the virus. Universities all over the world have had to move their teaching online due to the students being told to stay at home and avoid social interactions. In this study, we explore how university students' social media usage has changed due to the Covid-19 pandemic. We also investigate how social media has been used as a coping strategy to deal with the changes of everyday life during the pandemic. In total 54 students participated in a survey and a total of six students also participated in a semi-structured interview. Our findings propose that the student's primary reason for social media usage was for communication with others and to seek emotional support from friends and family. The secondary reason was for entertainment. We further discovered that students tend to be more dependent on their social media than what they would like to admit - especially for killing time and to avoid boredom. We also found out that the students have become more lonely during the Covid-19 pandemic and would feel ashamed if they were breaking the restrictions to meet a friend and of their increased social media usage. Social media has therefore become a tool for coping with the emotional distress caused by the pandemic.

A well digitalized world has contributed, in many ways, to a simpler and more communicative everyday life among people, both privately and through work. However, this societal structure of constantly being connected and active on social media has not only had a positive impact on people and their everyday lives. As the cues for appointments within healthcare, hospitals and psychiatric wards are increasing and the number of mental illnesses drastically increases, many studies have investigated the connection between social media and mental illness. Based on previous knowledge, the purpose of this study is to investigate how users' attitudes towards Instagram's algorithms and functions relate to the use of the application, and if there’re technical measures that could promote the users' experience on the platform and work to counteract the beauty obsession on social media, mainly in this study, Instagram. There is a clear pattern around social media and self-achievement, where the individual strives to gain interactions and affirmation on these various platforms. There is also a technical aspect where the apps' algorithm triggers a dependency on the users to continue scrolling as well as notifications that ring, which also makes it more difficult to completely disconnect from the application. In order to carry out the study and answer the question, a quantitative survey and qualitative interviews were conducted with influencers active in the social media industry, as well as the study's target group: young adults. The result of the study shows that the attitude the users have created towards the platform Instagram is that it comes with feelings of self-criticism and body dissatisfaction to a certain extent. There is also a pronounced dependence on the application, which further creates a feeling of inadequacy in the users. / Den globala digitaliseringen, som skett och sker dagligen världen över, har på många sätt bidragit till en enklare och mer kommunikativ vardag för människor. Att konstant vara uppkopplad och aktiv på sociala medier har dock inte endast för med sig positiva effekter. I takt med att köerna till vården blir längre och att den psykiska ohälsan drastiskt ökar, har flera studier undersökt sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Med förankring i tidigare vetskap är denna studies syfte att undersöka unga svenska kvinnors attityder gentemot Instagrams algoritmer och funktioner samt hur det påverkar den upplevda skönhetshetsen. Även ifall det finns tekniska åtgärder som skulle kunna främja användarnas upplevelse på plattformen och arbeta för att motverka kroppshetsen på Instagram. Det finns ett tydligt samband mellan sociala medier och självpresentation, där den enskilda individen strävar efter att få interaktioner och bekräftelse på dessa olika plattformar. Det finns även en teknisk aspekt där Instagrams algoritmer och utformning framkallar ett beroende hos användarna till att fortsätta scrolla, samt notifikationer som är riktade mot den specifika användaren, vilket gör det svårt att helt koppla bort sig från applikationen. För att genomföra studien och besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförts med kreatörer som är verksamma i sociala medier-branschen, samt studiens målgrupp, unga kvinnor. Resultatet av studien visar att attityden användarna utvecklat gentemot plattformen Instagram är att den i viss utsträckning för med sig känslor av självkritik och kroppsmissnöje. Det finns även ett uttalat beroende av applikationen som framkallar en känsla av otillräcklighet hos användarna.

Social interaktion och kommunikation sker till stor del på sociala medier i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan problematisk användning av sociala medier (PSMU) till faktorer som låg självkänsla och subjektivt välbefinnande (SWB). Uppsatsens syfte var att studera sambandet mellan PSMU med självkänsla och SWB, samt studera eventuella könsskillnader inom dem. En enkät innehållande 21 frågor genomfördes, där 183 personer mellan 18–76 år deltog (n = 183; 75,9 % kvinnor, 23,5 % män, 0,6 % annat; Målder = 34 år gammal). Faktorerna studerades genom självskattningsskalor, där PSMU mättes med Bergen Social Media Addiction Scale, självkänsla mättes med Rosenbergs Self-Esteem Scale och SWB mättes genom WHO-5. Enligt Pearsons korrelationsanalys fanns signifikanta negativa samband mellan PSMU och självkänsla, samt mellan PSMU och SWB. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns PSMU, men dessa skillnader återfanns inte gällande självkänsla och SWB. Sammanfattningsvis är det svårt att generalisera resultatet eftersom enkäten genomfördes i Sverige samt att könsfördelningen var ojämn. Uppsatsen vill trots detta, uppmärksamma problemet som uppstår när användningen sociala medier blir till en dysfunktionell copingstrategi. I framtida forskning kan faktorer som kultur, civilstånd och sysselsättning vara intressant att studera. / Social interaction and communication take place largely on social media in today's society. Previous research has shown links between problematic social media use (PSMU) and factors such as low self-esteem and subjective well-being (SWB). The aim of this paper was to study the relationship between PSMU with self-esteem and SWB, and to study possible gender differences within them. A questionnaire containing 21 questions was conducted, in which 183 people aged 18-76 years participated (n = 183; 75.9% women, 23.5% men, 0.6% other; Mage = 34 years). The factors were studied through self-report scales, where PSMU was measured by the Bergen Social Media Addiction Scale, self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale and SWB was measured by the WHO-5. According to Pearson's correlation analysis, there were significant negative correlations between PSMU and self-esteem, and between PSMU and SWB. There was also a significant difference between women's and men's PSMU, but these differences were not found for self-esteem and SWB. In conclusion, it is difficult to generalize the results because the survey was conducted in Sweden and the gender distribution was uneven. Regardless, it highlights the problem that arises when social media use becomes a dysfunctional coping strategy. In future research, factors such as culture, marital status and occupation may be of interest to study.

This thesis aims to describe the genre of librarypodcasts that have emerged in Sweden since 2013.Through the overall design of a comparative multiplecasestudy, the two pioneering examples ofCirkelpodden and Bibliotekspodden Solen are beingdescribed and compared, in order to contribute to abetter understanding of what these radio productionsconsist of, on what reasons they have been establishedand finally what this practice based on more explicitjournalistic working methods might implicate for theprofession of the public librarian.Thirty-three programs of Cirkelpodden andBibliotekspodden Solen published during 2103–2014 andtwo semi-structured interviews with the librarians ofthe podcasts are analysed through quantitative contentanalysis and qualitative thematic analysis. Thetheoretical framework is principally based on WiebeBijker’s model of two different ways to perceivetechnology: the deterministic view as an autonomousforce, and the constructivist view as an instrumentcontrolled by man.The results show that the main reasons to adopt thisweb 2.0 media format was to improve the library’straditional ways to talk about books. Besidespresenting books and problematizing the inhold of it,the podcasts were used to enhance the job satisfactionand to promote the library. The main conclusion ofthe study is that the these library podcasts could beinterpreted as expressions of an ongoing movementfrom a traditional conveying role of the publiclibrarian, towards a more content producing role, inwhich the podcast is used as an strategic instrumentfor exposing the librarians expertise and for exertingliterary criticism.

No description available.

In this thesis we have examined in which way the long term travel can be seen as an obligation among young adults. The survey is made through semi structured interviews with 52 young adults that have completed a long term travel. The responses that we received during the interviews helped us categorize six different ways. The different ways are discussed in the thesis and are summed up in the conclusion. There are many things that affect people and we have discussed the ways that the generation of our respondents experience in their life. The overall focus was the generation that our respondents exist in. The interviews were a way to grasp what we questioned. By connecting our empirical data from the interviews with theoretical framework and analyzed the different ways that creates an obligation, we have come to a conclusion.

Social media, example Facebook, has made it possible for people to easily be a part of news sharing and to produce news. As a result of this, there are opportunities for each and everyone to influence and to be more involved in news dissemination but at the same time there are risks involved. It has been shown to be common for misinformation to spread through social media where it rapidly reaches a large group of people, which can result in a false image of reality. In this study theories about Uses and Gratifications and source credibility have been brought together for an analysis. The purpose was to investigate what our respondents thought about the benefits of an active audience when it comes to sharing news, but also to investigate the negative sides of news sharing and the risks that follow. The study presents various needs that are satisfied with news sharing on Facebook. With a focus on Facebook the study also presents opinions, behaviors and attitudes about source credibility and news sharing amongst young adults. Young adults have shown to be very active on social media where they also consume a lot of their news intake – which is why we selected this group of people in our study. To find out what young adults think about our subject previously mentioned, we formed focus groups of participants in the ages of 18-29 where they discussed questions about the subject. This study’s most significant finding is that news sharing on Facebook is mostly about satisfying a need of attention – a need to show other people that one has knowledge about recent news and a need to be confirmed by others, in example via comments. Another discovery is that the participants in this study mean that the only way to value sources on social media is to compare different sources with one another. But it was shown that other factors are also important when they value sources on social media. / Sociala medier, exempelvis Facebook har gjort det möjligt för allmänheten att på ett enkelt sätt vara med och bidra till nyhetsskapandet och nyhetsspridning. I och med detta finns det möjligheter för alla att påverka och vara delaktiga i nyhetsspridningen, men samtidigt medföljer även risker. Det har visat sig vara vanligt att falsk information sprids via sociala medier där den snabbt når ut till många människor, vilket kan ge en missvisande bild av verkligheten. I denna studie förs teorier om Uses and Gratifications samman med området källkritik, för att dels undersöka hur våra respondenter resonerar kring fördelar med att alla aktivt kan vara delaktiga i nyhetsspridningen och dels undersöka hur de resonerar kring de negativa sidorna, vilket området källkritik tar upp genom olika risker. Studien redogör för olika behov som uppfylls vid nyhetsspridning på Facebook samt vilka åsikter, beteenden och attityder unga vuxna har kring källkritik och nyhetsspridning på sociala medier, med fokus på Facebook. Varför just unga vuxna undersökts är eftersom den gruppen generellt är mycket aktiva på sociala medier och att de till stor del får reda på nyheter via exempelvis Facebook. För att få reda på hur unga vuxna resonerar kring ovanstående genomfördes fokusgrupper där deltagare mellan 18-29 år fick möjlighet att diskutera frågor kring ämnet. Utmärkande av resultatet i studien är att nyhetsspridning på Facebook till stor del handlar om att uppfylla ett behov av uppmärksamhet. Behov av att andra ska se att man har koll och behov av att få bekräftelse genom exempelvis kommentarer. En annan upptäckt är att deltagarna i studien menar att sättet de värderar källor på sociala medier är att jämföra informationen från olika källor, men däremot spelar flera andra faktorer roll även om deltagarna är mindre medvetna om dessa faktorer då de värderar trovärdigheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka under vilka premisser adaptioner och remakes under 2010-talet använder sig av digitala- och sociala medier inom den diegetiska världen i en historia ursprungligen skapad i en tidsperiod där dessa teknologier inte existerade. Uppsatsen kommer utgå ifrån två huvudsakliga teoretiker inom fälten adaptionsteori och remakestudier; Linda Hutcheon och Constantine Verevis. De teknologiska hjälpmedel som används frekvent i dagens moderna samhälle, i underhållningssyfte såväl som praktiska redskap, är i ständig utveckling. I en diskussion med Hutcheons och Verevis publicerade teorier kommer uppsatsen utöka och uppdatera vad som sägs om kulturella uppdateringar i remakes i dagens filmindustri. Att en filmadaption betraktas som ett verk som bygger på en redan etablerad historia är sedan länge känt. En remake är en film vars historia har en föregångare inom samma konstform; rörlig media. Hutcheon definierar remakes som nära besläktat med adaptioner och därför kombinerar uppsatsen de två etablerade teoretiska perspektiven som är adaption- och remakestudier. Arbetet kommer utgå från redan utformade adaptionsformer och hur de ser på en remake med uppdaterat innehåll och ifall det, enligt dessa teorier, ses som något som är nödvändigt för att locka dagens filmpublik till biograferna. För att styrka dessa teorier på ett så klart och tydligt sätt som möjligt så innehåller uppsatsen en fallstudie; Stephen Kings publicerade roman om Carrie från 1974 som har fått ett flertal filmadaptioner sedan dess. Uppsatsen studerar två av dessa filmer närmare nämligen historiens första filmadaption Carrie (Brian De Palma, 1976) samt den senaste remaken Carrie (Kimberly Peirce, 2013). Båda filmskaparna har lämnat grundhistorien näst intill orörd från Kings roman men vad som skiljer den första filmadaptionen från remaken är hur den senare har uppdaterat de kulturella byggstenar vårt digitala samhälle idag förlitar sig på.