Denna uppsats berör utvalda minnessidor på Fonus av 40 stycken avlidna män och kvinnor. Syftet är att ta reda på hur sörjande individer via Fonus minnessidor uttrycker sin sorg genom text och bild. Denna studie har genomförts via en kvalitativ metod, med stöd från kvantitativ data. Uppsatsen teoretiska bakgrund baseras på emotionssociologi, minnets ritualisering, sorgnarrativ samt regionbeteende. Studiens huvudresultat visar att det är överhängande vänner som kommenterar, som är tydliga med sin relation till den avlidne, vilket innebär en ”sorgrätt”. Detta betyder att den efterlevande har företräde att sörja i förhållande till den relation som personen har med den avlidne. Relationsbilder är mest förekommande, alltså foton på den efterlevande tillsammans med den avlidne. Dessa bilder är en form av självpresentation som har stöd i anständighetsnormer.  Dessa talar om för personer som befinner sig i samma region hur man bör bete och framställa sig inför en publik. Kvinnor är de som skriver mer frekvent och emotionellt, vilket stödjs i studien av Döveling som visar på liknande resultat. De kortare fraserna är oftast vedertagna kondoleanser såsom ”Vila i frid”. Begreppet känslo- och uttrycksregler står för vad vi bör säga och på vilket sätt detta bör uttryckas. De längre kommentarerna är i form av berättelser som anknyter till den avlidne såsom personen var i barndomen eller innefattar händelser tillsammans med den som har skrivit kommentaren. Valet av specifika ord i längre berättelser har analyserats utifrån begreppet rediscovering presence, där tyngdpunkten ligger i hur vi återtar närvaron av den som har avlidit.

This study investigates residential segregation in a small town (countryside) in the municipality of Växjö in Sweden. The purpose of this study is to determine whether there are any relationships between the settlement of “newly-arrived” non-European immigrants in the countryside and the native Swedes’ tendency to move out of the area. The research question follows: Does the settlement of “newly-arrived” non-European immigrants in the countryside have any effect on the displacement of native residents? The study conducted a survey on 200 local native inhabitants. Guided by cultural and structural theories, using logistic regression analysis of moving out versus not moving out of the countryside, results found that the settlement of “newly-arrived” non-European immigrants in the countryside increases the native residents’ tendency to move out of the area. Native residents who experience an increased settlement of non-European immigrants in the countryside are more likely to move out of the area, compared to those who do not have such experience. Results also showed that native residents who experience an increased settlement of “newly-arrived” non-European immigrants in the municipality of Växjö, where the countryside is located, are more likely to move out of the area. In particular, native residents who had moved in from other parts of Sweden and lived a shorter period of time in the area were more likely to move out compared to natives who were born or grown up in the area. Furthermore, those who were employed, male and low-income earners were more likely to move out of the area in contrast to women, high income earners and those who were unemployed.

Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city and a rural municipality. Author: Amanda Sahibzada The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the author collected statistics, made observations and performed semi-structured expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the empirical data. The study concluded that there are several similarities between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born residents, acquisition workers and levels of education. Further the study concluded that segregation in rural municipalities might be more concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since the study is only based on segregation in two areas. Future studies would gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as interviews with residents. However, this study contributed to highlighting segregation in rural municipalities in Sweden and increased the understanding of how it can differ from segregation in cities.

No description available.

Värdegrunder har sedan 1990-talet setts som attraktiva för organisationer att utveckla. Detkan dock bli otydligt hur organisationer ska definiera värdegrunderna så att alla medlemmarinom en organisation förstår dem på samma sätt. Syftet med denna studie är att bidra medforskning om organisationsvärderingar i en organisation med struktur somICA-organisationens. Denna studie ska därför bidra med ett perspektiv på integrering avvärdegrunder och värdegrundsarbete i organisationen ICA. Studien bygger på kvalitativinnehållsanalys som ansats och data har insamlats via textdokument från ICA Gruppenshemsida, årsredovisningar och policies samt fem semistrukturerade intervjuer med handlare.Materialet har analyserats med nyinstitutionell teori, med begrepp som legitimering,isomorfism och löskoppling, samt teori om styrning, med begrepp som styrmedel, normativstyrning och värdegrunder som styrsätt. Resultatet visar att ICA Gruppen framställer sinavärdegrunder som grundläggande för arbetet i organisationen. Intervjuerna har visat att detfinns olika uppfattningar av vad dessa värderingars innebörd är. Resultatet frånundersökningar av ICA Gruppen och de fem handlarna visar att värdegrunderna som användskan tematiseras till bland annat samarbete och kommunikation, vilket visar på ensamstämmighet mellan parterna i framställningen av värdegrunderna. Undersökningarnavisar också att det finns många variationer inom temana samarbete och kommunikation.Handlarna visar tendenser till försök att löskoppla sig från ICA Gruppen. De äger och driversina butiker själva, dock visar studiens resultat att värdegrunderna beskrivs på liknande sättför handlarna och ICA Gruppen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur chefer på Uppsala kommun beskriver sina upplevelser av ett förändringsarbete. Det huvudsakliga fokuset har legat på att undersöka deras beskrivningar av hur de utövat sitt ledarskap under förändringsarbetet, hur de upplever att förändringen har varit anpassad efter verksamheten samt om de stött på något motstånd under förändringen. Studien bygger på en kvalitativ metod som utgjorts av semistrukturerade intervjuer följt av en kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med åtta respondenter med chefsposition på Uppsala kommun och varade ca 45-50 minuter. Det  insamlade materialet sattes sedan i relation till uppsatsens teoretiska och begreppsliga ramverk.  Av resultatet framgår att cheferna beskriver att de utövat sitt ledarskap genom en hög anpassningsgrad efter medarbetarnas behov och mognad. Vidare framgick att endast ett par av cheferna ansåg att förändringen inte har varit anpassad efter enheternas verksamhet, då det aktivitetsbaserade arbetssättet inte ansågs vara lämpligt för enheternas behov. Sammanlagt hade en klar majoritet av cheferna stött på motstånd i form av oro hos medarbetarna kopplat till praktiska frågor om att arbeta i aktivitetsbaserade lokaler. En av cheferna har också stött på kraftigare reaktioner om motstånd i form av en uppsägning i personalgruppen. Dessa resultat kopplas samman med situationell ledarskapsteori, nyinstitutionell teori samt vidareutvecklingen av teorin arbetskollektivet, för att ge perspektiv och tolkningar av materialet. I diskussionsdelen relateras resultatet till vad som tidigare har forskats om ämnena. Avslutningsvis kommer vi till konklusionen att dessa teorier och begrepp kan hjälpa oss förstå chefernas beskrivningar, samt att det finns flera gemensamma nämnare i de angivna svaren. I slutet av uppsatsen ges förslag på vidare forskning om ämnet.

There is no secret that we now spend more time than ever on our phones. Today, social media is an important part of our daily lives, and many people's lives revolve around numerous applications. As a result, many people's social networks are heavily reliant on these apps. Being continually connected to various applications might have an impact on an individual's subjective health in relation to Instagram. With the support of prior studies on the social media platform Instagram, we can see how comments and photographs published on Instagram have influenced young women's subjective health. It indicates that young women suffer from feelings such as worry and low self-esteem, as well as eating disorders, which might be related to their use of Instagram. The goal of this study is to determine whether young males face subjective health problems as a result of their use of social media, Instagram. Also  discussed in this paper is the impact of masculine illustration and representation on Instagram on young men. This study is based on societal expectations that emerge from Instagram, in order to acquire a more comprehensive knowledge of Instagram and men's perceived subjective health. This qualitative paper based of semi-structured interviews with young men aged 20 to 25 years old finds no definitive link between young men's health and their perception of masculinity on Instagram. However, all participants express concern that Instagram may have a destructive impact on their subjective health. For the reason that these individuals state that they are continuously subliminally attempting to showcase their masculinity on Instagram. This is accomplished by using ideas and concepts from Goffman's dramaturgical point of view, Connell's masculinity theory, and Mead's symbolic interaction.

The present study examines the choice for sociology as a subfield in Swedish higher education. In the Bourdieusian tradition, the theory of social practices – with its relational concepts of field, habitus and capital – was the sociological lens for constructing the object and instruments for tackling it. The emphasis was given to the subjective dimension: how students rationalize and strategize the decision for studying sociology, as a course or a program, in an educational choice that entails a mobilization of resources acquired in the past for anticipating the future. For this, qualitative interviewing enabled the production of narratives of 21 students at different Swedish universities, exploring assumptions and presuppositions deployed in their choice. Results suggest a complex construction of the choice for sociology as a meaningful and suitable decision, producing varied degrees of conviction in the subfield and position-takings in relation to its practice and representations. Different positions can be outlined depending on how sociology is understood: as a capital for a subsequent entry to different fields, a distinction emerges in the mode of appropriation between ‘specialization’ of those investing in programs and ‘generalization’ of those taking freestanding courses combined with other investments; a difference indicating a different degree of belief in the discipline and its inculcation translated into the time devoted for it. When sociology becomes a field, a distinction refers to the practice of sociology between an ‘academically oriented sociology’ concerned with research and teaching, and a ‘socially oriented sociology’ concerned with an engagement and contribution to people outside the academic space. Since sociology is a scientific field with relatively weak autonomy to external forces, a plurality of hierarchies characterizes a stake for defining its ultimate and legitimate value, offering multiple satisfactions according to varied strategies and aspirations. However, this should not conceal the academic roots of a discipline precisely institutionalized at universities and that may influence a hierarchical relation between the social and the academic in the sociological field.

In Sweden, samba - the popular Brazilian dance (and music genre), that has been named the“national rhythm” - is very widely known and practiced. This case study envelops questions about national cultures, cultural embodiment in dance, as well as cross-border relations. It aims to observe in what distinct ways, regarding these multiple facets of the topic, Brazilian culture can be expressed through samba in a foreign country so culturally different and geographically distant from the country of origin. The study focuses on samba no pé, a samba style popularized and mostly danced in Rio de Janeiro. To reach the objective, the research data has been collected through semi-structured interviews from samba teachers and dancers in Sweden. In addition, an observation has been carried out by watching a samba class in person. The collected data showed that dancing samba gives way to different interconnected processes and elements through which the Brazilian culture is transported, translated, and experienced in Sweden. As people migrate around the world in transnational spaces, links are created between the migrants’ host countries and their homelands. These connections enable different cultures to be transported, get established in different places and spread in popularity. Corporeality is also key, as culture is embodied in the movements. Samba therefore permits an experience of Brazilian corporeality and plays a central role in the expression of Brazilianness in Sweden.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om krögares arbetssituation samt upplevelser av den samma. Vi har undersökt hur krögare har upplevt sin arbetssituation från pandemins början våren 2020 till idag. De frågeställningarna vi ämnat besvara är hur krögare upplevt sin arbetssituation, hur de upplevt att det skett en förändring i deras arbetsroll samt hur de ser på sin framtida arbetssituation. Denna studie har använt sig av kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att krögarnas arbetssituation förändrats radikalt och att de upplever den som påfrestande och stressig. Den visar även att de intagit flera olika roller under pandemin och att de även upplevt rollkonflikter tack vare detta. Studien visar även att dessa krögare och branschen i sin helhet har varit hårt drabbade av restriktioner och regler som tillkommit på grund av pandemin. Resultatet visar även att krögarna ser att deras framtida arbetssituation kommer att förändras i och med pandemin.