Studien följer Ostens vänner, en Social rörelse som under ett års tid2018/2019varit aktiva i samhället Boxholm i Östergötland. Uppkomsten av rörelsen är en protest emot att Boxholms mejeri ska läggas ner och verksamheten ska flyttatill en annan ort. Denna uppsats behandlar rörelsens betydelse förindividen, gruppen och samhället. Hur Ostens vännerhar organiserat sig som grupp och hur det har speglat samhällets historia av ett litet brukssamhälle. Bidragen inom de olika områdena har varit många, men även svårigheter som uppstått under året. Rörelsen har haft olika sammankomster och marscher med stor uppslutning och engagemang. Ostens vännerhar även varit aktiv i sociala medier, på Facebook har rörelsen nästan 13000 medlemmar. Mitt empiriska material baseras i största del av de fyra intervjuer jag gjort med mina informanter. Resultatet visar på att sociala rörelser kan göra skillnad på olika plan, även om inte gruppen lyckas med sitt mål. / The essay is about Ostens  vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.

Having the Swedish northern village Vittangi as its field, this thesis asks what it is that makes Vittangi feel like home to its inhabitants and, further, how the sense of home motivate its inhabitants to participate in its place-making, i.e., in making it their home. Home is, in the thesis, understood as a subjective experience of rootedness. The ethnographic chapters therefore investigate, by focusing on the experience of everyday life in the village, how the sense of home is expressed through the inhabitants’ activities and movements in, to and through the village. Considering that the thesis’ focus is both on the sense of home and the making of home, its over-all aim is to examine the relationship between being and making home. Moreover, great attention is given to the values existing in the village, referring both to values created by global processes of economics, politics, and social activity, as well as values that are based in the experience of everyday life. In the end, the thesis argues that it is the experience-based values of Vittangi which makes it home to its inhabitants, and that it is these values which motivates inhabitants to partake in its place-making. Further, it is argued that the experience-based values cannot be separated from global processes of economics and politics, but that it is through the form they take in the locality which makes them valuable.

This study aims to understand young women's attitudes and experiences regarding pornography and to provide a broader understanding of how young women relate to pornography. Itis also interpreted how young women reason about pornography from a power and gender perspective. The study is a qualitative interview study based on six interviews with women aged 20-30 years. Theories that have been used are Yvonne Hirdman's theory of gender systems and gender contracts, John H. Gagnon & William Simon's theory of sexual scripts and Norbert Elias' theory of shame. The results of the study show that there is a shame in consuming pornography as a young woman, as the societal perception is that women do not consume pornography. Furthermore, young women are ambivalent in their attitudes towards pornography, they highlight both positive and negative aspects of pornography. What seems to affect and complicate young women's pornography consumption is all the use of violence and dominance against women. There is also an ambivalence to the porn industry, where the knowledge of the actors' conditions makes it difficult to consume pornography with a good concisiousness. Finally, it can be stated that pornography provides young women with problematic ideals and norms that tend to affect them to a greater or lesser extent.

Increasing numbers of children are being diagnosed with some kind of mental illness and especially the diagnosis ADHD and Autism are often discussed in popular media and academic articles. Several studies have underlined the relation between educational systems and the processes of diagnosing the children. How can we gain a deeper understanding of this connection in the context of Sweden? Between 2013-2017, the proportion of children who received care for some form of psychiatric diagnosis generally increased in Sweden. In terms of education, in the last three decades, reforms with a market tendency in the Swedish educational system changed the expectations towards the performance of the children in the school settings. This scenario makes Sweden an important country to investigate how the psychiatric discourse is being adopted by the school staff. This thesis aims to investigate to what extent the school staff in compulsory schools in Sweden draw on psychiatric discourses to the understanding of children’s mental health and behaviours, focusing on the behaviours classified as mental illness. Furthermore, this work also investigates how the school staff makes use of the psychiatric discourse in their practices. Through theoretical and empirical research, this thesis analyses how psychiatric discourses about children’s mental illness and behaviours are present in the Swedish educational system. The theoretical investigation mainly draws on the works of Foucault, Bourdieu, Hacking, Rose and Conrad. The discussions about the Swedish context is based on readings of school policies and statistical data about the number of children being diagnosed with some form of mental disorder. The empirical part of this research is constructed on interviews conducted with teachers, special pedagogues and counsellors currently working in Swedish compulsory schools. The findings suggest that the school staff in compulsory schools in Sweden support their understanding of children’s mental health and behaviours heavily on psychiatric discourses. However, it is also possible to locate moments in which the school staff questions the broader processes of the medicalization of the children. Finally, the results also point out the importance of investigating the medicalization of children in relation to the educational system.

This study is about a group of war refugees that migrated to Sweden from Bosnia and Hercegovina and their experiences and thoughts surrounding the process of integration and their journey to higher studies. The aim of the study is to discover what prepossessed qualities made this ethnical group so adaptable to the Swedish society in the case of integration and furthermore to see if it’s anything that can be replicated in future immigration waves that arrive. Most of the research conducted on this field in Sweden is limited to quantitative data. This study is based on qualitative data, the empirical material consists of interviews with seven war immigrants that have finished a higher education in Sweden. The informants own narrative and personal experiences are analysed through Bourdieu’s theories surrounding capital, field and habitus and act as the theoretical framework in analysing the collected data. The results of the study show that there are great similarities in valued forms of capital between the immigrant’s home country in this case Bosnia and Hercegovina and Sweden. The study also demonstrates the importance of community, where all the informants were helped by previous immigrants from Bosnia that arrived during the work migration to Sweden in 1960-1970. The help of their fellow countrymen helped them align themselves with the valued forms of Capital and helped them guide their way through the social norms and achieve higher studies and with that fully integrate within the Swedish society.

Aktivitetsbaserat arbetssätt har blivit en allt vanligare flexibel kontorsform och beskrivs som framtidens kontorsform bland konsulter och arkitekter. Att kontorsformen anses vara en del av framtidens arbetsliv gör den intressant att undersöka. Denna uppsats undersöker varför beslutsfattare väljer att införa aktivitetsbaserade kontor. För att besvara frågan gjordes en kvalitativ fallstudie hos ett större företag som under det senaste året flyttat in i ett nytt kontor med aktivitetsbaserat arbetssätt. Fallstudien består av sju stycken intervjuer av personer med ett ledningsperspektiv och även en observation har gjorts. Studien visade att företaget inte haft en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägts mot varandra. Beslutet att införa ett aktivitetsbaserat kontor har styrts kraftigt av en rådande organisationstrend som bidrar till bilden av att vara en modern arbetsgivare. Studien visar även att andra organisationer och konsulter påverkat valet av arbetssätt men även utformningen av det nya kontoret.

Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Under början av 2010-talet populariserades en ny form av elektroniskt betalningsmedel, så kallade kryptovalutor. Dessa tillkom under slutet av 2000-talet, till stor del på grund av stora finanskrisen 2007, och fungerar som ett fristående valuta- och betalningssystem. Den första och mest välkända av dessa idag är bitcoin. Bitcoin, som många andra kryptovalutor men ingen i samma grad, genomgick en chockprishöjning under mitten 2010-talet ända fram tills 2018. Priset hade under denna tid rört sig från under $10 USD till över $20000 USD per bitcoin. En sådan ofantlig ökning av pris har skapat ett stort intresse hos många, från hobbyinvesterare till finanssektorns huvudanalytiker. En annan viktig händelse i bitcoins historia är åtalet mot Ross Ulbricht, som skapade en illegal digital handelsplats vid namn Silk Road som accepterade bitcoin. Då det fortfarande är ett nytt område har forskning kring fenomenet inte lämnat krubban än. Dock görs det uppenbart genom en snabb överblick att denna forskning främst ligger inom den ekonomiska sfären. Endast ett fåtal vetenskapliga artiklar som nämner den sociala kopplingen till bitcoin kan återfinnas, särskilt få med en kvalitativ forskningsansats. Det har därför gjort oss intresserade att göra ett tillägg till detta mer eller mindre outforskade fenomen. För att åstadkomma detta har vi valt att fokusera oss på en jämförelse av nyhetsartiklar skrivna från perspektivet av bitcoinvärlden med några av de största internationella mediepublikationer som har skrivit om bitcoin. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för teorin och metoden bakom denna analys. Det är genom hans forskningsansats som en textanalys av fenomenet möjliggörs. Detta ledde till att vi kunde urskilja ett antal olika diskurser från texterna, antagonistiska förhållanden mellan de och dess textuella konstruktion. Utifrån detta har vi härlett till vad vi tolkar vara en möjlig framkomst till sättet nyhetssidorna skriver om bitcoin.

Statens offentliga utredningar, så kallade SOU, är ett viktigt statligt redskap för att informera riksdag och regering om situationer som kräver deras uppmärksamhet. En utredning består, oftast, av en särskild utredare eller en kommitté, och ett sekretariat, för att underlätta utredarens arbete, samt en expertgrupp för att bidra med expertis genom att reagera på utredningen allt eftersom den skrivs. Denna struktur är väldigt anpasslig, fler eller färre personer kan vara tillsatta i vilken som helst av rollerna. Vilka som tillsätts var bestäms utifrån vilka Regeringskansliet och utredaren anser passar bäst. I dagsläget ligger fokus för de flesta utredningar på de juridiska aspekterna och lösningarnarelaterade till en fråga. Större delen av utredare, sekreterare och experter kommer från någon form av juridisk bakgrund och använder de metoder de är vana vid inom den disciplinen. Detta har resulterat i att visa perspektiv lämnas obrukade vilket i sin tur leder till att en död vinkel uppstår för regeringen. Det bästa sättet att eliminera denna vinkel är att vidga verksamhetens fokus bort från det rent juridiska och inkludera andra perspektiv. Etnografiska metoder används som oftast av antropologer då det ger en bättre insyn i enkultur och/eller en grupp. En av de stora styrkorna med statliga utredningar är att de ger den offentliga sektorn större möjlighet att förstå och hantera problem. Att kombinera den redan befintliga djupdykningskapaciteten med etnografins vidare möjligheter för insyn i gruppdynamiker och kulturella resonemang skulle därför vara till stor nytta för statliga utredningar i Sverige. Som det ser ut i dag så behöver statliga utredningar förhålla sig till landets invånare utefter den särskilda utredarens egen förmåga. Ofta står denna utredare utan direkt erfarenhet av metoder som är anpassade till detta. Att introducera antropologer och etnografi i statens offentliga utredningar skulle åtgärda detta på en gång och ge regeringen bättre verktyg för att agera i relation till sin befolkning. Etnografi är för undersökning vad glasögon är för mig, jag kan fortfarande se utan dem, men med dem blir allt mycket tydligare. / ”Statens offentliga utredningar” (directly translated as “the state’s public investigations”.), are an important government tool to inform the Riksdag and the government about situations that require their attention. An investigation usually consists of a special investigator or committee, and a secretariat, to facilitate the investigator’s work, and an expert group to contribute expertise by responding to the investigation as it is written. This structure is very customizable, more or fewer people can be added in any of the roles. Which ones are added to each is determined on the basis of which the Government Offices and the investigator consider best. At present, most investigations focus on the legal aspects and solutions related to a question. The majority of investigators, secretaries and experts come from some form of legal background and use the methods they are used to in that discipline. This has resulted in some perspectives being left unused, which in turn leads to a dead angle for the government. The best way to eliminate this angle is to widen the focus of the business away from the purely legal and include other perspectives. Ethnographic methods are most often used by anthropologists as they provide a better insight into a culture and / or a group. One of the major strengths of government investigations is that they give the public sector greater opportunity to understand and manage problems. Combining the already existing deep-diving capacity with the wider opportunities of ethnography for insight into group dynamics and cultural reasoning would therefore be of great benefit to government investigations in Sweden. As it seems today, state investigations need to relate to the country’s residents along the particular investigator’s own ability. Often, this investigator stands without direct experience of methods that are adapted to this. Introducing anthropologists and ethnography in the state’s public investigations would remedy this at once and give the government better tools to act in relation to its population. Ethnography is for examining what glasses are to me, I can still see without them, but with them everything becomes much clearer.