Denna studie syftade till att bidra med en ökad förståelse för hur kvinnor diagnostiserade med autism upplever att de hanterar sociala situationer. Datainsamling gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där fem kvinnor fick dela med sig av sina erfarenheter och strategier. De teorier som användes för att tolka det insamlade materialet var dels Howard S. Beckers(2006) teori och begrepp om avvikelse som en social process, dels Karin Johannisson teori och begrepp om kultursjukdomar och interaktiva kategorier(Hallerstedt, 2006). Studiens resultat visade att kvinnorna bemästrade sociala situationer på varierande vis, att de i viss grad påverkades av omgivningens förväntningar och tolkningar av dem samt att de efter mottagen diagnos i större utsträckning tycktes hantera sociala situationer utifrån vad de upplevde var deras sanna jag, alltså utifrån hur de själva ville hantera situationerna för att må bra. Slutsatsen landade därmed i att det sociala samspelet tycks vara komplext och att kvinnorna i studien, när det gällde att hantera livets sociala situationer, strävade efter att uppnå en slags balans mellan att vara sanna mot sig själva men också anpassa sig till sin omgivning. Vidare så talade studiens slutsats också för något mer generellt i ett samhälle, nämligen att det i ett samhälle, på gott och ont, tycks finnas ett behov hos oss människor att vilja förklara och förstå såväl oss själva som varandra med hjälp av diverse egenskaper och kategorier. Något som i sin tur inverkar i hur vi beter oss i samt hanterar sociala situationer.

This paper focuses on preschool student teachers in Sweden. Underpinned by Pierre Bourdieu’s sociological concepts, the motivations and trajectories which led them to enter the preschool teacher field, their perception of their education, and how they plan to teach once they become teachers is specifically researched in relation to social origin. Preschool teacher education has undergone many changes in recent decades which have led to higher academic demands in a field which is not traditionally theoretically based, and little research which looks into how this affects those training to become preschool teachers has been done. Through a survey of 125 respondents and seven interviews with students at two different university-colleges, the students are discussed based on their different types of capital and social origin. The life trajectories and habitus, which are shaped by their capital and social origin, is explored to describe their perception of their education and their opinions on how they plan to teach their students once they graduate. By doing so, the study reveals the pattern of trajectories which lead people to preschool teacher education occurs through either a break from their low social origin or through choices which took them further away from their high capital assets and led them to preschool teacher education as a last option. Differences in perception of preschool teacher education and the increased academic demands made on them is also seen to be characteristic based on those with a social origin with high capital assets against those who grew up with little to no capital. Finally, it is shown that regardless of social origin the high academic demands placed on preschool teachers does little to change their perception of what and how a preschool teacher should educate.

This study uses critical discourse analysis to assess how the annual report of the Dutch education system, de staat van het onderwijs, formulates, reinforces, and reproduces meritocratic ideology. A comparison of the 2010/2011 and 2020/2021 editions highlights the development of the discourse and provides a strong foundation for critical analysis. The critical perspective is essential, as meritocracy’s charisma makes it resistant to critique. Meritocracy’s charisma hides the legitimisation and reproduction of inequalities it produces. This process creates a segregation across educational levels that validates the differences in attributed worth. The disadvantaged become more disadvantaged and become increasingly socially, economically, and politically excluded. An axiomatic belief in meritocracy directly harms those who lose in the increasingly competitive educational world. Whereas the Netherlands has known a lengthy period of educational democratisation and meritocratisation, the inequalities have remained stable if not growing. The pervasive egalitarian ethos gives way to meritocracy’s charisma and the many interests in Dutch society have made it difficult to enact changes in educational policy. Ultimately, the comparative critical analysis showed a growth in awareness with regard to the effects of meritocracy similar to previous critiques. However, none of these critiques are directly aimed towards the meritocracy. The unilateral value of education – and its power in society – has been reduced and the focus has shifted towards equality of opportunity and equality of value. Still, the discourse does not critically assess the fundamental value of education that the meritocracy creates. As such, the continuation of meritocratic values is somewhat mitigated by the compensation of its effects, which is a band-aid solution. It is important for the Netherlands to be aware of the way in which it formulates, reinforces, and reproduces meritocratic ideology as it is key to solving the growing segregation and inequality.

No description available.

År 2001 utvidgades högskolelagen det i Sverige ett krav på landets universitet och högskolor, där kravet uppmanade lärosätena att tillämpa breddad rekrytering vid antagningen av studenter. Syftet med lagkravet är förhoppningen om att högre utbildning ska reflektera det svenska samhället och därigenom motverka social snedrekrytering. Begreppet breddad rekrytering har således givits plats i lärosätenas rekryteringsprocess. Vårt intresse för social snedrekrytering föranledde oss till att undersöka detta ämne närmre, främst att undersöka hur lärosäten definierar och arbetar med breddad rekrytering. Vid närmare undersökning framgick det att den tidigare forskningen kring detta ämne är begränsad, detta påvisade en forskningslucka som vi ämnade att fylla. Syftet med uppsatsen blev att först studera hur statliga myndigheter ålägger direktiv till lärosätena i deras arbete kring breddad rekrytering. Detta efterföljdes av intervjuer med utvalda lärosäten för att undersöka det praktiska arbetet med breddad rekrytering. Vid valet av lärosäten beslutade vi oss för två högskolor och två universitet. Selektionen baserades främst på intresset av att undersöka potentiella skillnader i definition och arbetssätt. Genom riktad innehållsanalys har vi kodat det insamlade materialet för att sedan analysera empirin genom nyinstitutionell teori. Vårt val av teori har tillhandahållit oss med relevanta begrepp och förklaringsmodeller för de fenomen vi observerat under vår bearbetningsprocess. De resultat som framkommit har visat på de svårigheter som arbetet kring breddad rekrytering innebär. Svårigheterna härstammar främst från begreppets otydliga definition, där varje enskilt lärosäte själva fått stå för tolkning och strategi. Resultatet visade därigenom även strategiernas skiftande mognad vid de utvalda lärosätena. Dessutom har resultaten visat på de starka sociala krafter som omgärdar begreppet och dess mening.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rekryterare inom konsult- och bemanningsbranschen hanterar kraven kring diskriminering i sina processer. Rekryteringsprocessen är den var rekryteraren förser organisationerna med arbetskraft. Precis som alla andra mänskliga interaktioner återfinns risken för att bära på fördomar som kan leda till diskriminering i processen. Det är inte bara av vikt för organisationer att rekryteringsprocessen sker på ett diskrimineringsfritt sätt på grund av de krav som infinner sig i samhället utan även för att uppvisa legitimitet. Genom att uppvisa legitimitet kan företagen etablera sig i det organisatoriska fältet. Rekryteringsförfarandet är därav en viktig process som bör utföras på korrekta grunder. Rekryterare inom konsult- och bemanningsbranschen ansvarar för rekryteringen åt andra företag utan att ha det slutgiltiga ordet gällande tillsättandet av kandidater. Således behöver rekryterarna behaga kundens önskemål samtidigt som de måste utföra sitt arbete korrekt. Denna studie vill undersöka hur rekryterare går tillväga för att undgå diskriminering samt hur dess handlingsutrymme upplevs gentemot kundens önskemål i rekryteringsprocessen. Med hänsyn till studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med semistrukturerade intervjuer för att fånga rekryterarnas arbetssätt och upplevda handlingsutrymme. Materialet som utvunnits analyserades utifrån den nyinstitutionella teorins ramverk. Resultaten visade att rekryterarna har flertal tillvägagångssätt för att undvika diskriminering där majoriteten uppgav att hårda kompetenser bör ligga till grund för en objektiv bedömning. Handlingsutrymmet upplevs vara befintligt i urvalsprocessen men varierande beroende på uppdrag och kund. Inget handlingsutrymme upplevs av rekryterarna i tillsättandet av kandidater. Vidare diskuteras resultatet och analysen i förhållande till tidigare forskning med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Slutligen ges praktiska implikationer för eventuella utmaningar som kan ligga till grund för förbättringsområden samt inspiration till vidare forskning.

Integrity, a significant concept in western ethics, emphasises the idea of the Self being an integrated whole, consistent with itself and moral obligations. Contemporary frameworks such as the Inner Development Goals (IDG, 2019) reflect the importance of integrity in promoting sustainability. While the humanistic understanding of integrity has become widely accepted, its traditional notion presents challenges in managing sustainability both theoretically and practically. This research attempts to discover how it might be possible to conceptualise personal integrity differently. I explore how the perception, comprehension, and experience of integrity is transforming within the realm of sustainability together with sustainability professionals working in Sweden and Denmark and posthumanist thinkers with the help of postqualitative inquiry. The concept of integrity is examined within organisational dynamics, specifically concerning the relations between professionals and their organisations. Drawing inspiration from Donna Haraway's concepts of ‘staying with the trouble’ and ‘tentacular thinking’, as well as the posthuman notion of care, I delve into the complex moral experience of my interlocutors who find themselves closely aligned with the posthuman paradigm. At the same time, organisations mainly approach the organisational roles of sustainability professionals within the conventional business-as-usual narrative.

Denna studie har för avsikt att undersöka nya medarbetares upplevelser av arbetsintroduktioneni en kommunal förvaltning i Norrbotten där en tillväxt i näringslivet pågår vilket ökar efterfrågan på arbetskraft. När konkurrensen av arbetskraft ökar, kan det personalstrategiska arbetet i organisationer behöva stärkas för att attrahera och behålla personal. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju relativt nya medarbetare genom en kvalitativ metod. Upplevelser har analyserats och tolkats inom ramen för Malin Lindelöws teoretiska modell för introduktion av nya medarbetare (2016) samt Karaseks & Theorells kravkontroll- stödmodell (1990). Det empiriska resultatet visar på olika upplevelser av arbetsintroduktionen. De som haft positiva upplevelser har känt sig välkomna och betydelsefulla av arbetsgivaren. De har upplevt ett gott stöd av sin chef från anställningens början och mötts av en strukturerad agenda för deras introduktion, som de kunnat påverka utefter deras behov vilket lett till en känsla av egenkontroll. De har upplevt det stöd som de behövt för att smidigt socialiseras in i organisationen och gemenskapen på arbetsplatsen. De intervjupersoner som var mindre nöjda med sin introduktion upplevde ett sviktande socialt stöd av chefen genom avsaknad av uppmärksamhet, bristfällig dialog och en utebliven agenda för introduktionen. Om inte de nya medarbetarna fått stöd att socialiseras in i gemenskapen så har de skett ändå, men det hade gått smidigare med stöd av organisationen i processen. Krav som ett nytt arbete innebär behöver alltid balanseras med ett gott socialt stöd visar resultatet, vare sig den nyanställde är erfaren eller inte. / The aim of the study is to investigate new employees' experiences onboarding a new hire. The study was conducted on a municipality in the northern part of Sweden where a growth in business is underway, which increases the demand for labor. This increases competition between employers, why personnel strategy work needs to be developed in organizations to attract and retain staff. Through a qualitative method, empiricism has been collected through seven semi-structuredinterviews with new employees. The analytic tools used of this study are Malin Lindelöw's (2016) theoretical model for onboarding and Karasek & Theorell's job strain model (1990). The empirical results show different experiences regarding their onboarding process.Employees who have had a positive experience felt that they were welcomed and valued by their employer. Having a structured agenda for their introduction and being able to influence it according to their needs gave them a sense of self-control and helped them socialize into the organization and community in the workplace. The interviewees who were less satisfied with the introduction experienced failing support from the manager through lack of attention, inadequate dialogue and a lack of agenda for the introduction. If the new employees had not received support to be socialized into the community, it would have happened anyway, but it would have gone more smoothly with the support of the organization in the process. The resultshowed the demands that a new job entails always need to be balanced with good social support, whether the new employee is experienced or not.

Self-organization is a management concept that has been implemented in different forms since the XIXth century. However, it seems that this particular model of management rediscovers increasing popularity. Indeed, various companies across the globe have transformed their systems to weaken the hierarchy and empower their workers. I explore the subject of consensus decision process in decentralized systems, and more precisely the context in which such a decision process takes place. To analyze the context of decision making-process in self-organizing teams, I suggest a model composed of three theories: the polycentric governance of Ostrom, the specific capital of Bourdieu, and the communicative action of Habermas. These three theories are gathered in a model composed of three levels of analysis. The integrative level uses the polycentric governance theory to analyze the overarching structure of rules that backbones a system. The distributive level studies the distribution of power and influence among the workers of the system. And the interactive level studies the characteristics of the discussion which ends on consensus with the help of the communicative action theory. Then, the model is composed of three levels that are studied through the analysis of 9 patterns highlighted in the literature review. The model is tested on a case study. I carry out interviews to analyze the decision-making context of the company Menlo Innovation, which has implemented a non-hierarchical management model. The analysis of the company shows that the model is useful to study context of decision-making. However, another level of analysis empirically came up. Patterns that did not fall in any of the existing levels of analysis have been empirically highlighted, and form together a new level of analysis: the cultural policy. Given the appearance of this new level, the model has been adapted to form a new framework composed of 4 areas interconnected that are studied through the analysis of 12 patterns. The thesis contributes to the existing knowledge in several ways. First, it provides a promising model of analysis for context of consensus decision making in selforganizing systems. Second, it brings a new understanding of the centrality of the specific capital distribution in nonhierarchical organizations. Finally, it highlights a new dimension of analysis for self-organization.

Den här studien syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på kvinnors roll i gängkriminalitet. Vi ansåg att det var intressant utifrån att båda författarna uppmärksammat att kvinnlig gängkriminalitet har börjat ta plats i den mediala världen. För att kunna besvara våra forskningsfrågor för vår studie, har vi valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som jobbar med och omkring gängkriminalitet på olika sätt. Resultatet utav det här har sedermera analyserats både utifrån tidigare forskning om ämnet men även via våra teoretiska utgångspunkter intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet,stämplingsteorin, internalisering och socialisationsteorin. Resultatet för vår studie är tydligt, både via den tidigare forskningen kring ämnet men även via vår empiriska undersökning. Att se och uppmärksamma kvinnor i gängkriminalitetär problematiskt. Det vi kan se i vår studie är att kvinnor i gängkriminalitet ofta stämplas som oskyldiga eller ovetandes och då med hänvisning till hur en kvinna är och bör vara utifrån olika tankar från samhället och yrkesverksammas tankar kring olika könsroller. Det blir även tydligt utifrån både vår empiriska undersökning och tidigare forskning att kvinnor numerai nnehar en mer aktiv roll än vad man tidigare antagit. Slutsatser i vår studie visar tydligt att det behövs mer svensk forskning om ämnetkvinnlig gängkriminalitet. Så att samhället därefter kan dra slutsatser om hur man kan anpassa stöd och hjälp för kvinnor i gängkriminalitet.