This thesis is based in a Swedish high school and scrutinizes social interaction among students. The material was gathered in semi-structured interviews and observations made outside of classrooms, but inside the school grounds. The study strives to analyze power dynamics that the students adhere to in their social relationships at the school. It uses intersectionality as an analytical tool to understand the gendered and racialized ways in which students understand themselves in the social complex as social beings within a system. Based on three months of ethnographic fieldwork conducted at this Stockholm-region high school during the spring of 2016, this essay also seeks to address the narrow ways in which Swedishness and non-Swedishness are constructed as dichotomous, as well as the power relations attached to acknowledgement of national belonging. Furthermore, the study analyzes ways in which students reinforce and communicate group belonging through attire, body language and speech. The thesis also considers how power dynamics stipulated by homosociality become an important factor in determining agency.

Världen har upplevt många misslyckade projekt med katastrofal utgång, trots att risker varit kända och att visselblåsare slagit larm, men man har valt att inte lyssna. Varför? Jag bestämde för att titta på tre fall och se om det fanns något samband dem mellan, trots deras olikheter vad gäller tid, geografi och syfte samt jämföra det mot faktorerna risk, mål och makt. Min studie har visat att i organisationer eller grupper där demokrati och öppenhet råder är det lättare att föra dialog om risker, än det motsatta. Diskurser med starkt barriärbrytande målfokus är maktkoncentrat, och ofta ovilliga att lämna ifrån sig makt frivilligt. Dessutom är måluppfyllelse ibland viktigare än resultaten. När projekten gått för långt, när ära och berömmelse smakar för bra, när prestigeförlust och skam väntar ifall man backar, då är det som att rida på en tiger i full galopp. Det är nästintill omöjligt att kliva av.

No description available.

An analogy between the social idea of success and the concept: on top of the mountain, using as an interactive and participative method, the activity of climbing mountains. What is success? Why do we climb the mountain? Is there enough space at the top? I try to answer these questions, by sharing thoughts and experiences with other mountain climbers, aiming to find an alternative to values like conquest, dominance, competition, independence and painful sacrifice. Do I have to play the hero to go to the top?These values reproduce a hierarchical structure that is deeply rooted in the patriarchal society, starting with our visual conceptualization of the bottom and the top, ideas on status and an oppressive one-way relationship with nature and other human nature. The final result is a short Film, which aims to reproduce a feeling that has to do with sisterhood, togetherness, care, reciprocity, equality, and gratefulness; based on the utopic idea of interdependence and thinking the top as a transitional space.

Abstract There are a lot of ecocertifications in Sweden for a variety of different categories; for example the Swan, which is a label for both hotels and products; KRAV, a label for farms and what farms pro- duce; Nature’s Best, a label for tourist adventures; the Sápmi Experience, a newly developed label for Sámi tourism, and The Green Key, a certification offered by Håll Sverige Rent for hostels, ho- tels, mountain cabins and camping grounds. Nature’s Best and the Green Key I have chosen as the focus for this paper, because they are the most relevant for my research. I will also give some atten- tion to Sápmi Experience because it is an interesting development in indigenous tourism. In the World Heritage area of Laponia, where I conducted fieldwork, there are several actors that have in- terest in the ecotourism business. Some of the actors are Sámi, the indigenous people whose princi- pal livelihood in Laponia is reindeer herding, and some are non-Sámi, like the Swedish Tourist As- sociation (STF) or other small-scale businesses. Some of them have the Nature’s Best label on their adventures, some do not. I find the Sámi culture and way of life very interesting, and since they are a big part of the World Heritage area Laponia landscape and an indigenous people, it was natural for me include them in this thesis. In this thesis I want to address the questions of for whom and why there are ecocertifications and quality markings. Are they for tourists, for traveling agencies, for people living in popular tourist areas, or perhaps for the environment?

This thesis investigates how digitalisation impacts school as a place to work and learn byexploring how a few teachers experience digital tools and platforms in their daily work andteaching, both when reflecting upon current state and thinking about the future. A widerperspective of digitalisation in society and education is added by interviewing a learningstrategist as well as including other material covering the current debate. The analysis is guidedby six futural orientations (anticipation, expectation, speculation, potentiality, hope anddestiny) shown in the activities, leaning on a theoretical framework of anthropology of future,work and technology, human agency and intersubjectivity, humanity in a digital age as well asteacher’s role and identities. Hence uncovering examples of how lifeworlds are created andevolve in a school setting, human agency and shifting identities as a teacher manifesting itselfwhen managing conflicting priorities or faulty processes, and how to make sense of beinghuman in a digital age with an awareness of digital wellbeing.

Hälsodiskursen i dagens Sverige kretsar till stor del kring kroppsligt utseende, där en smal kropp är det normativa. Ansvaret för kroppen läggs på individen och de personer som inte följer normen kommer märka av detta på olika sätt i sitt liv. Allt från att de blir särbehandlade i klädaffärer till att bli nekad jobb på grund av att du är tjock. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och queer fenomenologi utforska självidentifierade tjocka kvinnors upplevda verklighet av att vara tjock i ett samhälle som framhåller den smala kroppen, och på så sätt ställa sig kritisk till den befintliga hälsodiskursen i Sverige. Vidare lyfts porträtteringen av den tjocka kvinnokroppen i det offentliga rummet, exempelvis genom tidningar inom välmående och hälsa, och hur tjocka personer kan bli bemötta i offentliga rummet. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra självidentifierade tjocka kvinnor och det är dessa intervjuer som ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att den upplevda verkligheten som tjock är lika varierad som antal tjocka personer, men gemensamt är att alla har behövt förhålla sig till det offentliga rummets porträttering och behandling av den tjocka kroppen. Det sker genom en rad olika praktiker och mentala tankemönster vilka har fått jobbas fram av individen själv. Vidare visar resultatet att den tjocka kvinnokroppen fortfarande endast får ta en liten plats i magasin inom kategorin hälsa och välmående. När en tjock kropp finns med i tidningarna porträtteras den i bästa fall som neutral och i annat fall som ett mellanstadie där det klargörs att alla kan och borde ha en smal kropp för att vara hälsosam, ett påstående som kan kontrasteras med intervjupersonernas upplevelser av att må fysiskt och psykiskt bra oavsett kroppsstorlek.

Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.

Den ökade digitaliseringen i samhället har lett till en bredare användning och utveckling av sociala medier för Sveriges myndigheter. Polismyndigheten har lagt ner mycket resurser på deras sociala medier men trots detta har en del kritik riktats mot användningen. Syftet med denna studie är att genom polisens arbete med sociala medier undersöka hur de framställer sin myndighet och hur deras rekrytering bedrivs genom sin kommunikation på sociala medier under olika perioder. Detta för att närmare undersöka hur kommunikationen mot bakgrund av rekryteringsmålet skiljer sig åt i myndighets framställning på Instagram. Den metodologiska ansats som använts i studien är kvalitativ innehållsanalys med konventionell inriktning baserat på 420 inlägg under åren 2015-2016 respektive 2018-2019 från polisens officiella Instagramkonto, @polisen. Empirin resulterade i fem teman och har analyserats med hjälp av nyinstitutionell teori om legitimitet, isomorfism och särkoppling samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Resultaten visar en förändring i polisens framställning av myndigheten och deras rekrytering mot bakgrund av rekryteringsmålet. Under åren 2018-2019 framställer polisen sin myndighet via Instagram som legitimitetssökande men även intrycksstyrande i form av en riktad kommunikation till skillnad från en mer öppen kommunikation under åren 2015-2016. Empirin resulterade även i en djupare, mer komplex och ökad kommunikation av polisens rekrytering under åren 2018-2019 mot bakgrund av rekryteringsmålet. Studien bidrar till en tydligare bild av polisens förändrade framställning mot bakgrund av ett organisationsmål som bidragit till att de vill skapa kontroll och intryck. Samtidigt som de genom framställningen på Instagram syftar till att uppnå underliggande aspekter och därmed vinna legitimitet och följare.

Sjukvården är en arbetsplats med hög arbetsbelastning och risken att drabbas av psykisk ohälsa är stor. Många sjuksköterskor är medvetna om den påfrestande arbetsmiljön de arbetar i. Genom stöd från kollegor och vägledning i arbetet kan psykisk ohälsa förebyggas, och en mental hälsa främjas. Ansvaret ligger både på chefer och medarbetare för att få en fungerande vardag. Därför är det av hög relevans att undersöka chefers bemötande av psykisk ohälsa inom sjukvården utifrån ett medarbetarperspektiv, samt vad som kan ligga till grund för att främja den mentala hälsan. Studien består av totalt 11 intervjuer och utgår till stor del från ett medarbetarperspektiv för att besvara syftet. För att analysera materialet har teorier använts från Goffmans dramaturgiska perspektiv och bedömning utifrån ramverk, samt Berger & Luckmanns socialkonstruktivistiska perspektiv. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och undersöker medarbetarnas upplevelse av den ohälsa som finns på arbetsplatsen. I intervjuerna har det framkommit att god kommunikation och enkelhet förespråkas för att underlätta att tala om psykisk ohälsa och känna trygghet i att söka hjälp hos sin chef. Kollegorna spelar en viktig roll för att stötta i arbetet och finna återhämtning i vardagen. Chefernas uppgift är att upptäcka och agera på psykisk ohälsa, därför ställs krav på kompetens, tillgänglighet, tidigare erfarenheter samt användandet av externa resurser.