Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle. Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp. / The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society. The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.

Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed. / Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.

This is a study on how Somali and Oromo refugees manage under uncertain circumstances in Eastleigh, Nairobi. Fleeing from war, persecution and violence, the refugees expected to find protection and a quick transfer to a third country, which was not the case. Instead, they ended up in being stuck, unsafe, and questioned. The refugees aimed for resettlement to a third country; a decision depending on approval from the hosting state, a receiving state, and UNHCR. This process normally included 8-10 years or more of waiting and a positive answer was not guaranteed. The spatial realities in displacement in Eastleigh included a status of illegitimacy, socioeconomic hardships, and unpredictability of an eventual resettlement in a third country. In the protracted waiting for resettlement they struggle to become part of the place but in the state of transit, and in an excluding context, they are in-between – in a liminal state in both space and time.

Against a backdrop of local, regional and national conflicts the former generals now in government, have decided to focus on tourism and have worked hard since 2010 to develop Burma’s tourism sector. Ngapali, a small costal community in Rakhine state has been developed into a tourism destination with hotels and restaurants, all located on a beautiful beach. Tourism has great implications for communities, both negative and positive. For Ngapali the development of tourism led to an increased amount of jobs in the tourism sector. The access to hospitality training and education also increased. Educated and trained staff were able to demand higher wages for themselves and they managed to access further hospitality training at other tourist destinations in Burma. The few Burmese Rohingya employed at the hotels did unfortunately not share this rather empowered position the Burmese Buddhists had as they fell victim to severe discrimination. Unfortunately the development of tourism in Ngapali led to a conflict between the hotels located at the beach and the fishermen who traditionally had used the beach for drying fish. The lack of participation from local population in the development of tourism was also problematic. The Burmese government chose to design the tourism sector in Ngapali as they pleased without taking the local community into account. The use of hotel zones, sand mining, lack of infrastructure thus leading all tourists to fly to Ngapali, the fact that the hotels used already scarce water and electricity resources and the discrimination and ill-treatment of marginalized groups made the tourism sector unsustainable. In addition to these local conflicts and issues the over-all situation in Rakhine, and even Burma, make the future for Ngapali as a tourism destination very uncertain.

Studien syftar till att undersöka inställningen till automatiserat beslutsfattande inom rekrytering med fokus på urvalsförfarandet, samt hur aktörerna anser att företaget och den arbetssökande skulle kunna påverkas av detta. Studien har även som avsikt att undersöka aktörernas syn på framtidens rekrytering. Det har endast gjorts ett begränsat antal studier som kombinerar rekrytering och automatiserat beslutsfattande, vilket motiverade denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer från åtta svenska företag med en tydlig koppling till rekrytering.Studien baseras på teorier om beslutsfattande och rekrytering, som visar på olika perspektiv på hur människor inte har förmågan att fatta fullständigt rationella beslut. Tidigare forskning som tas upp visar att datorer har större kapacitet att hantera information vilket gör att datorer i de flesta fall tar mer träffsäkra beslut än människor. Vårt resultat visar att samtliga företag inte använder sig av automatiserat beslutfattande i urvalsprocessen idag, men att majoriteten ställer sig positivt till användningen av en sådan metod. De anser att både företaget och den arbetssökande skulle påverkas positivt. Företaget i perspektivet att rekryteringsprocessen skulle kunna bli mer effektiv vilket innebär att fler kandidater och ansökningar kan hanteras. De tror även att kvaliteten och matchningen skulle kunna förbättras genom användningen av automatiserat beslutsfattande. Den arbetssökande skulle kunna påverkas positivt på så sätt att en mer objektiv bedömning skulle kunna genomföras.  Studien visar att det finns en positiv uppfattning om att använda sig avautomatiserat beslutsfattande inom rekrytering. Därför finns det tillfälle att ifrågasätta den traditionella rekryteringsprocessen som används i Sverige idag. Detta grundar sig främst i problemet med felrekryteringar, men även den ökade belastningen på rekryterare på grund av digitaliseringen. Genom att införa automatiserat beslutsfattande visar denna studie på att dessa problem skulle kunna minskas men även att man kan uppnå en högre grad av rationalitet i beslutsfattandet. Därav bör man utveckla och nyansera teorierna om rationellt beslutsfattande och den traditionella rekryteringsprocessen.

Arbetet är en viktig del av de flesta människors liv. Studien syfte är att undersöka om ålder, kön, utbildningsnivå och anställningsform har ett samband med arbetsmotivation. Dessa faktorer har relevans för de flesta människor under ett arbetsliv genom att alla blir äldre, alla har en könstillhörighet, alla har en utbildningsnivå och alla har en typ av anställningsform. Ur ett sociologiskt perspektiv är det därför intressant att förstå om det finns ett samband mellan de olika faktorerna och motivation. Förhoppningen är att kunskapen kan användas i arbetslivet och med ibland enkla medel skapa bättre förutsättningar för individens positiva motivationsfaktorer. Om vi vet att med högre ålder inspireras individer mer av den mellanmänskliga interaktionen kan arbetet fördelas med den kunskapen i åtanke. Det kommer inte alltid vara möjligt eller prioriterat, men de gånger det inträffar kan små medel leda till positiva resultat. Kvantitativ metod har använts och data från levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) kommer ligga till grund för dataanalysen som görs genom logistisk regressionsanalys. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år, som är tillsvidare- eller visstidsanställda och arbetar inom offentlig eller privat sektor. Resultat visar att demografiska- och sociala faktorer kan ha ett samband med arbetsmotivation i princip men resultaten är inte entydiga. Slutsatsen är att trygghet är en förutsättning för att motivationsfaktorer ska kunna verka. Ålder har ett samband med motivation, liksom för kön som båda har sitt ursprung i den individuella aktören, dennes historia och utveckling. En begräsning har varit att inte kunna identifiera eller utgå från en allmängiltig lägstanivå kring vad som kan definieras som trygghet i studiens bemärkelse. Ytterligare en begränsande faktor har varit att hitta jämförande studier för den specifika frågeställningen.

I denna studie undersöks användningen av belastningsregister vid anställning av ny personal inom äldreomsorgen i Uppsala och Stockholms län. Fokus för undersökningen ligger i att jämföra användandet av belastningsregister mellan enskilda och offentliga utförare. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen handlar om risk och riskbedömning. Syftet med undersökningen är att ta reda på om en arbetsgivares användning av belastningsregistret påverkas av vilken regiform verksamheten drivs i, vilket i sin tur säger något om en utförares riskbedömning.   Studien bygger på egeninsamlade enkätsvar från enhets och verksamhetschefer inom hemtjänst och äldreboenden. Resultatet visade att enskilda utförare av äldreomsorg i högre utsträckning begär utdrag från belastningsregistret vid anställning av ny personal och att det främst beror på att de enskilda utförarna har en policy om registerkontroll. Det betyder att en utförares regiform påverkar bedömningen av vilken risk en person med anteckning i belastningsregistret utgör för verksamheten.

I forskningsvärlden är utbyten av kunskap av stor vikt för vetenskapliga framsteg men det finns också en ständig kamp mellan att dela med sig och att konkurrera med varandra. Forskarnas kollegor är samtidigt deras konkurrenter, trots det finns en norm av utbyte och gåvor. Med det som bakgrund skapades ett intresse att studera hur gåvokulturen påverkar forskarnas relationer till varandra. I syfte att undersöka hur gåvokulturen skapar relationer har en etnografisk studie genomförts. Genom deltagande observationer har vi tagit del av kulturen som präglar en forskargrupp på KI. De frågeställningar som studien bygger på är; Hur yttrar sig gåvokulturen hos den studerade forskningsgruppen? Hur påverkas forskarnas relationer och nätverk av gåvokulturen? För att besvara dessa frågor har vi tillämpat ett teoretiskt ramverk där gåvans normer kopplas samman med förbindelsens makt och skapandet av handlingsnät. Teorierna förklarar tillsammans hur gåvor skapar förbindelser mellan aktörer som gemensamt skapar ett handlingsnät. Resultatet av studien visar att gåvans normer och reciprocitetsnormen har en stor inverkan på hur forskare på KI skapar och upprätthåller relationer. Skapandet av handlingsnät är även det som formar deras nätverk. Genom att skapa värde kan forskarna välja att samarbeta eller konkurrera med andra i olika givna situationer och på så sätt förhåller sig forskarna till varandra och skapar handlingsnät. I resultatet kan vi även påvisa att handlingsnäten finns på tre olika nivåer, individ-, grupp- samt fältnivå. Slutsatsen av studien är att relationerna inom forskarnas nätverk lyder under gåvans normer som förutsätter att en mottagen gåva kommer återgäldas.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie. Under två veckor observerades en forskargrupp vid en av de prekliniska institutionerna vid Karolinska Institutet. Under observationen var forskargruppen med om en organisatorisk flytt till en medvetet utformad byggnad med en tänkt vision gällande ökad interaktion och samarbete. Genom att studera rummet ur ett sociologiskt perspektiv var syftet att se vad mer som kan påverka beteende utöver den rumsliga utformningen. Rummets påverkanseffekt undersöktes genom studiet av samspelet mellan rummets strategiska utformning och de observerade forskarnas beteende. Studien utgick från följande två frågeställningar: Hur tar sig visionen med Biomedicum i uttryck i den strategiska utformningen av byggnaden? samt Hur gör forskarna för att markera territorium i en ny miljö?. För att besvara frågeställningarna användes ett teoretiskt ramverk bestående av Actor-Network Theory samt Kärrholms teori om territorium och territoriella produktionsformer som kompletterades med Certeaus definitioner av strategi och taktik. Utifrån observationen kunde vi se exempel på två olika produktionsformer gällande territorium: territoriell strategi samt territoriell taktik. Den territoriella strategin kunde vi se exempel på i utformningen av Biomedicum. Regler kring användandet av rummet och rummets utformning användes för att främja målet med Biomedicum, vilket bland annat formulerats som att möjliggöra samarbete mellan forskare. Från forskarnas sida kunde vi se olika exempel på territoriell taktik. Den slutsats vi kunde dra av vårt resultat är att det inte endast är det rumsliga som påverkar. Rummet hade visserligen en stark påverkanseffekt men forskarna kunde kringgå den genom territoriell taktik.

No description available.