Syftet med studien är att undersöka hur läkare uppfattar arbetet med författande av sjukintyg, hur de ser på sin profession och hur de ser på den visavi Försäkringskassan. Med artiklar från läkartidningen har läkares åsikter i en mindre omfattning behandlats och analyserats. Slutsatsen är att läkarnas hållning kan delvis sägas vara att deras kliniska verksamhet i allt väsentligt är icke-kommensurabelt medan Försäkringskassans verksamhet är inriktad på ett antagande om kommensurabilitet. Det är dock ett fält som där varken den ena eller andra parten har hegemonisk, allenarådande särställning att påverka, åtminstone i kunskapshänseende.

På initiativ av svensk regering publicerades 2009 rapporten ”Kriminalvården – Ledning och Styrning”. Denna rapport avsåg utvärdera svensk kriminalvård och ger en unik inblick i hur fängelse och interner regeras. Utifrån en Foucault-baserad diskursanalys granskas därför ett antal innebörder i denna rapport. Närmare bestämt försöker denna C-uppsats identifiera de strategier och mentaliteter som är implicita i svensk kriminalvård, genom att utforska rapporten utifrån Foucaults så kallade regerandekomplex. Genom att tillämpa regerandekomplexets ”triangel” av regerande, disciplin och suveränitet kan svensk kriminalvård därmed granskas utifrån alternativa perspektiv. Som ett resultat framgår att rapporten speglar ett kriminalvårdsprogram vilket styr genom förtryck och specifika förväntningar på internens självansvar. Detta styrningsprogram realiseras genom tvingande strategier som tar sig uttryck i synbarligen mjuka och abstrakta självstyrande-teknologier.

Individualiseringen i den svenska skolan blir allt mer central i hur undervisningen ska utformas. Varje elev ska enligt dagens läroplaner (Gy11 och Lgr11) få anpassad undervisning utifrån sina egna förutsättningar och behov vilket ställer höga krav på lärarnas yrkeskompetens. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och reflekterar kring individualiseringen i skolundervisningen samt få en förståelse för hur de praktiskt går tillväga för att individualisera undervisningen. Detta studerades med hjälp av kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare från både högstadiet och gymnasiet. Utifrån intervjuerna och resultatet från studien kan man sammanfattningsvis se att samhällskunskapslärarna från denna studie är positivt inställda till individualiseringen av undervisningen och att de generellt sett använder sig av allmänna metoder för att individualisera undervisningen. Det verkar inte heller finnas en enskild universallösning för hur man individualiserar undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov vilket gör det intressant att analysera och jämföra de lärarnas olika tillvägagångssätt.

Due to recent crisis and wars around The Middle East there are refugees on the move looking for a safe place to stay. Many seek refuge in Europe and some of them make it all the way up North to Sweden. Because of this Sweden is faced with a challenge, to help these newcomers to become a part of the Swedish society. Integration is a central political discussion and a lot of politicians look upon sport and leisure activities as the answer to a successful integration. With this as background the paper focuses on showing the day-to-day work with integration within a martial arts club where there’s a variety of ethnicities. The essay intends to use theories of socialization and a sharp definition of integration when it exams the martial arts club and their ability to handle the pressure from municipality and politicians when it comes to integrating newcomers. This is an observational study that also uses semi-structured interviews to find valid information. The result shows confusion with integration and assimilation and also the importance of successful socialization and a platform that aloud this to take place. Without these arenas where actual meetings occur, Sweden would maybe be facing an even bigger challenge when it comes to making these refugees or newcomers a working part of Swedish society.

Current micro-level studies on the effect of formal child care on fertility behavior cannot establish an indisputable positive link. Especially in Germany’s policy context however, such a link is crucial to en-hance the legitimacy of the more recent but long overdue policy turnaround towards the dual-earner model. The results of this paper illustrate the reliance of policy success on an alignment of preferences presupposed by the implemented policy and preferences prevalent within the exposed population. Preferences central to driving policy success are distinguished by women’s receptiveness to such policy in terms of policy applicability and acceptability. The approach is empirically tested by means of Event-History analysis of German women’s first-birth transition based on the German Pairfam panel data set. The results indicate that if formal child care options are provided to 1) women who desire to reconcile family and career, or are provided to 2) women who are open to give their child into formal care, the provision of child care is a significant factor in stimulating women’s transition to first birth. On the contrary, women with career- or family-foci and women averse to formal care are not stimulated by the provision of formal care options. From the results I conclude that a continued expansion of formal child care will aid in overcoming lowest-low fertility by providing child care to those who are receptive to it and promoting a timelier motherhood image to women who are still averse to it.

Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

Studiens syfte är att fånga upp tanken i Karl Marx resonemang kring alienation och förstå hur upplevelsen av alienation skiljer sig på en hierarkisk nivå på ett modernt företag som ICA. Uppsatsen har en frågeställning som lyder som följande: Finns alienation i ett modernt servicearbete, och i så fall hur tar den sig i uttryck beroende på vilken arbetsposition medarbetaren har? Studien undersöker tre olika kategorier av arbetspositioner för att se om upplevelserna skiljer sig. För att få svar på frågan användes etnografiska metoder med observationer och intervjuer som redskap. En teoretisk referensram bestående av en genomgång av alienation har också utformats för att svara på frågeställningen. Studien visar att intervjupersonernas upplevda alienation skiljer sig åt beroende på vilken arbetsposition medarbetaren har. De arbetspositioner som ger minst alienation är mittenpositioner. Flest kännetecken och uttryck för alienation ger positionerna som i hög grad är kontrollerade, har lägst självbestämmande och minst varierade uppgifter. Även toppskiktet känner sig till viss del alienerade. Alienation i arbetet skiljer sig åt av flera anledningar som kan förklaras av Marx teori om alienation. Anledningen till att positionerna som i hög grad är kontrollerade, har lägst självbestämmande och minst varierade uppgifter och toppskiktet upplever sig alienerade är bland annat att medarbetarna inte äger produkten, att de inte äger verksamheten och att arbetet är strukturerat för att förhindra kontakt mellan kollegor och kunder.

Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.

Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?   Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.   Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

Studien undersöker om två närliggande generationer uppvisar tendenser till olika värderingar och om det går att se liknande tendenser i skillnader mellan de läroplaner som var aktuella då respektive generation gick i skolan. Ambitionen är inte att studera om värderingar formas i skolan eller hur stort inflytande skolan har på värderingsformande, utan ambitionen är att undersöka om det går att se liknande tendenser i värderingsskillnader uttryckta av generationerna och skillnader påvisade i läroplanerna.                 Syftet är att urskilja om värderingar skiljer sig mellan de generationer som fostrats under läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94. Studien utgår från tidigare forskning om värderingar, generationer och den svenska skolans läroplaner, samt skolans fostrande uppdrag för att få en överblick över forskningsfältet och underlag för analys, samt diskussion om resultatet.      Analysen sker genom korstabulering av data från World Values Surveys enkätstudie i Sverige år 2011. Forskargruppen WVS jobbar internationellt och producerar forskning som citeras världen över och dess data finns tillgänglig offentligt för analys och forskning utanför WVS.      Resultatet visar att generationerna uppvisar signifikanta skillnader gällande egenskaper de anser vara viktiga att barn lär sig i hemmet. Utifrån Ronald Ingleharts två hypoteser socialisationsteorin och knapphetshypotesen diskuteras resultatet och dras slutsatser, för att sedan lägga fram hur studien bidragit till forskningsfältet