<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.</p><p>Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society.</p><p>The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar.</p> / <p>The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.</p>

<p>Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed.</p> / <p>Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.</p>

No description available.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar. Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98. Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten. Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan. / In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations. It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98. The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work. It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.

This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender. / Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv. Zambia är ett multikulturellt land med många olika etniska grupper som lever sida vid sida. I den här uppsatsen ska jag undersöka om etnicitet är något människor är medvetna om i ett sådant multikulturellt samhälle och på vilket sätt, om de är det. / People in today’s society move a lot and travel a lot, to different places and countries. A person grew up in one town and then go to school or work in another town and meets people there from other city’s or even other countries. Everyone that a person meets have different experience and backgrounds with different traditions. Ethnicity is something that occurs when we meet people different from our self’s. Zambia is a multicultural country with a lot of different ethnic groups living side by side in peace. In this essay, I want to see if ethnicity exist in this kind of society with so many different ethnic groups and how do people think about it, if they are aware of it.

Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar. / The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.

<p>I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.</p><p>Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.</p><p>Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten.</p><p>Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan.</p> / <p>In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations.</p><p>It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98.</p><p>The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work.</p><p>It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.</p>

The purpose of this thesis is to investigate how women in Cape Town reflect over and deal with HIV/AIDS in their everyday lives and also how they explain the cause and spread of the virus. The thesis is based on two months of fieldwork in Cape Town, South Africa, where I got the opportunity to interview three women about HIV/AIDS and how they related to the disease as well as how people in general relate to it. The women I interviewed were all working with HIV/AIDS as counsellors and educational staff. The women work in Nyanga, Observatory and Wynberg, three very different areas in Cape Town. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor i Kapstaden reflekterar över och handskas med HIV/AIDS i deras vardagsliv. Jag vill också ta reda på hur de förklarar orsaken till och spridningen av viruset. Uppsatsen är baserad på två månaders fältarbete i Kapstaden, Sydafrika, där jag fick möjligheten att intervjua tre kvinnor om hur de relaterar till sjukdomen och hur människor i stort relaterar till den. Kvinnorna jag intervjuade arbetade som rådgivare och utbildare inom HIV/AIDS. Kvinnorna arbetade i Nyanga, Observatory och Wynberg, tre väldigt olika områden i Kapstaden.