<p>Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever.</p> / <p>This study focuses on complementary medicine from the perspectives of four informants, and with reference to topical scientific discussions and currents. The background of this study is to be found in the growing use of complementary medicine in the society. The main goal is to shed light on important aspects of the informants’ use of complementary medicine. Much attention is focused on their views regarding the efficacy of the various methods, how it is defined and what concrete results they are striving for, or experiencing.</p>

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns. / I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation. Dessa känslor går dock inte alltid att kontrollera och kan få konsekvenser för kvinnan i hennes process. / This study in social anthropology is based on interviews with two female employees at a women's aid centre. It is about their perceptions and experiences of the breakup process a woman who has been ill treated by her man goes through, and of the way she is treated by the police and the social authorities during this breakup. The woman who must break away from her man must often make contact with various authorities to resolve her situation and they have been shown to act differently. Their knowledge is of great importance, but it is also necessary to consider how their personal feelings govern how they receive the woman and the outcome of the meeting. Man is anxious to try to adapt his feelings to the situation and silent rules govern what is appropriate in a particular situation. These feelings are not always controlable and may have consequences for the woman in her process.

<p>Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik.</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun.</p> / <p>Increasing globalization and mobility has reduced as well as enhanced the significance of borders. The Swedish-Norwegian border has barely changed in the last 350 years. During this time both national and cultural identities have been created. Strömstad’s location at the national border creates a situation where it is affected by national events in a different way than most of Sweden and at the same time Strömstad is strongly influenced by the national politics of another state.</p><p>The purpose of this study is to examine the effects of the Norwegian presence on Strömstad from a social and cultural perspective. Most noticeable are the effects in the financial sector; however effects can also be seen in the way the borderers see themselves as well as their community.</p>

Gränsers betydelse har både suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska gränsen har i stora drag legat fast i nästan 350 år och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt läge vid riksgränsen påverkas Strömstad av nationella händelser på ett helt annat sätt än Sverige i stort samtidigt som det även finns ett starkt inflytande från en annan stats nationella politik. Syftet med studien har varit att undersöka den norska närvarons påverkan på Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser är effekter av ekonomisk art då Strömstad toppar listor för både turism och handel, men i förlängningen ser vi även en påverkan i hur strömstadsborna ser på sig själva och sin kommun. / Increasing globalization and mobility has reduced as well as enhanced the significance of borders. The Swedish-Norwegian border has barely changed in the last 350 years. During this time both national and cultural identities have been created. Strömstad’s location at the national border creates a situation where it is affected by national events in a different way than most of Sweden and at the same time Strömstad is strongly influenced by the national politics of another state. The purpose of this study is to examine the effects of the Norwegian presence on Strömstad from a social and cultural perspective. Most noticeable are the effects in the financial sector; however effects can also be seen in the way the borderers see themselves as well as their community.

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever. / This study focuses on complementary medicine from the perspectives of four informants, and with reference to topical scientific discussions and currents. The background of this study is to be found in the growing use of complementary medicine in the society. The main goal is to shed light on important aspects of the informants’ use of complementary medicine. Much attention is focused on their views regarding the efficacy of the various methods, how it is defined and what concrete results they are striving for, or experiencing.

This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz’s theory about the importance of religious beliefs for the human being

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem. För att förstå mina informanters upplevda utanförskap diskuterar jag vad det är de känner sig utanför och i vilka situationer utanförskapet blir aktuellt. Upplevelsen att vara utanför det svenska kan i sin tur skapa andra identiteter och tillhandahålla nya gemenskaper. / The purpose of this thesis is to give an account of how four Swedish Somalis view Swedishness and to examine possible obstacles they identify to be considered as Swedish. I have examined how they look at their identities and how this relates to how they view home and homeland. I show that my informants responds to Swedishness in partially varying ways and that there are also several common ways of reasoning among them. Becoming totally Swedish is something my informants both choose not to be and something they do not feel they have the opportunity to become. How my informants consider themselves is highly dependent not only of others' dealing with them, but also what they suppose others think of them. In order to understand my informants perceived exclusion, I discuss what they feel excluded from and in which situations the exclusion comes into question. The experience of being excluded from Swedishness can in turn create other identities and provide new solidarities.