Svensk äldreomsorg har under de senaste åren haft stora svårigheter med att balansera ekonomi, personal och antalet kunder på ett gynnsamt sätt för alla parter. Med stora avgångar inom äldreomsorgens samtliga yrkeskategorier, svårigheter att rekrytera ny personal, utmaningar att uppnå ekonomisk balans samt att kunna bemöta det ökade behovet av äldreomsorg inom kommunen, står omsorgsförvaltningen i kris. Detta är något som har påpekats i tidigare studier gällande svensk välfärd och äldreomsorg i hela landet. Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer med sex stycken enhetschefer som arbetar på en kommuns omsorgsförvaltning inom äldreomsorgen. Intervjumetoden är kvalitativ och semistrukturerad med det huvudsakliga syftet att ta reda på hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Utifrån tidigare studiers faktorer som anses leda till god arbetsmiljö analyseras och diskuteras enhetschefernas intervjusvar. Kopplat till enhetschefernas upplevelse av sin arbetsmiljö används maktteorier för att diskutera hur makt upplevs av enhetscheferna på arbetsplatsen. Maktteorierna används också för att försöka förklara hur maktpåverkan från andra kan påverka enhetschefernas upplevelse av vilka som är deras befintliga maktresurser och vilket handlingsutrymme de har. Nedanstående frågor har ställts för att bidra till en ökad förståelse för enhetschefernas arbetsmiljö inom äldreomsorgen; Hur upplever de intervjuade enhetscheferna sin arbetsmiljö? Stödjer denna studie tidigare forskning om vad som utgör en god arbetsmiljö? I vilken uttsträckning kan deras upplevda arbetsmiljö förstås i termer av makt? Resultatet och diskussionen påvisar att de påverkansfaktorer som uppges av andra studier som viktiga för en god arbetsmiljö, även upplevs som viktiga för de intervjuade enhetscheferna. Framförallt är det viktigt med faktorer som delaktighet, stöttning och tydlighet. Om enhetscheferna upplever att dessa faktorer är förekommande eller ej, kan påverka deras självupplevda förmåga och handlingsutrymme att använda sig av maktresurser.

Det finns en etablerad föreställning i samhället om att forskningsvärlden är sluten och svårtillgänglig för allmänheten. Forskningsakademin har kritiserats för att den inte delar med sig av forskningsupptäckter, vilket påverkar kunskapsspridningen i samhället negativt. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse för att studera forskningsvärlden och människorna som rör sig inom den. Denna etnografiska studie har därför observerat en forskningsgrupp på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka hur öppenhet och slutenhet uttrycker sig i sociala interaktioner mellan individerna i forskningsgruppen och med oss som utomstående. Hur uttrycks öppenhet och slutenhet i interaktioner inom den studerade forskningsgruppen? Hur påverkar olika situationer vilken typ av interaktion som sker? Och hur upprätthåller forskningsgruppen sitt framträdande mot utomstående? För att besvara dessa frågor används Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk. Denna teori ger förklaringar till olika typer av interaktioner och vilka faktorer som påverkar dessa. Resultatet av studien visar på att öppenhet mot utomstående framträdde på individnivå och slutenhet mot utomstående framträdde på gruppnivå. Vi fann även incitament och antydningar till att det fanns en kollektiv bakre region som vi besökare inte fick tillträde till. Resultatet visar även att roller och vilka som deltar i en situation har större påverkan på vilken interaktion som sker, än den fysiska miljön. Vår slutats är att gruppens interaktionsmönster sker inom fyra olika dimensioner; en kollektiv främre region, en kollektiv bakre region, en individuell främre region samt en individuell bakre region. / There is an established perception in society that the research community is closed and difficult to reach for the public. The research community has been criticized for not sharing research findings, which negatively affects the spread of knowledge in society. Against this background, an interest was gained in studying the research community and the people acting within it. This ethnographic study has therefore observed a research group at Karolinska Institutet. The purpose was to investigate how openness and exclusiveness expresses itself in social interactions between the individuals in the research group and with us outsiders. How is openness and exclusiveness expressed in interactions within the studied research group? How do different situations affect what kind of interaction that appears? And how does the research group maintain its appearance towards outsiders? To answer these questions, Goffman's dramaturgical model is used as a theoretical framework. This theory provides explanations for different types of interactions and the factors that affect them. The result of the study shows that openness to outsiders appeared at the individual level and exclusiveness towards outsiders appeared at the group level. We also found incentives and hints that there was a collective backstage that us visitors were not allowed to access. The result also shows that roles and those involved in a situation have greater influence on what interaction occurs than the physical environment do. Our conclusion is that the group's interaction-patterns take place in four different dimensions; a collective front-stage, a collective backstage, an individual backstage as well as an individual front-stage

I denna studie utreder vi om föräldraledighet kan förklara delar av könslönegapet samt om effekten av föräldraledighet på lönen skiljer sig mellan män och kvinnor. Våra hypoteser grundar sig bland annat i teorier kring humankapital, signalering och könsrollssocialisering samt tidigare forskning. Studien baseras på data från svenska levnadsnivåundersökningen 2010, vilket är ett riksrepresentativt urval över Sveriges befolkning. Vi har använt en linjär regressionsanalys för att studera effekten av föräldraledighet på lönen, där vi kontrollerar för vanliga faktorer som kan förklara könslönegapet. För att studera om effekten skiljer sig åt har vi utfört separata regressioner för män och kvinnor samt konstruerat en interaktionsmodell. Vi finner inget stöd för föräldraledighet som en bidragande förklaring av könslönegapet, istället finner vi att könslönegapet ökar något vid kontroll för föräldraledighet. Vi finner vissa skilda effekter av föräldraledighet på lönen för män och kvinnor, föräldraledighet har en positiv påverkan på kvinnors löner, medan vi för män inte får signifikanta resultat. När vi utreder interaktionseffekter i en gemensam modell finner vi viss signifikans som tyder på att effekten skiljer sig åt mellan könen. Vi diskuterar våra resultat i förhållande till teorier och tidigare forskning. Vi diskuterar även eventuella mätfel i datamaterialet som kan ha påverkat våra resultat då dessa skiljer sig så markant från befintlig statistik. Slutligen föreslår vi att studien bör upprepas med ny insamlad surveydata.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i dagstidningar genom att undersöka vilka diskurser som finns i Dagens industri, detta med ett fokus på personer i ledande positioner. Studien syftar även till att jämföra de diskurser som återfinns om kvinnliga respektive manliga chefer med grund i att studera hur denna skillnad påverkar könsrepresentationen i tidningen. Med en kvalitativ utgångspunkt genomförs en kritisk diskursanalys på 92 artiklar publicerade i Dagens industri under en tidperiod mellan 2017-01-01 till 2017-03-01. Studiens resultat visar på professionalitetsdiskursen som vanligast förekommande för båda könen. Även resterande diskurser var till stor del samma för båda könen då endast två diskurser skiljde sig åt. Dock syntes en skillnad på innehållet i diskurserna och framställningen av män respektive kvinnor. Utöver detta så var den största skillnaden mellan kvinnor och män den låga förekomsten av kvinnor i artiklarna och den könsuppdelade representationen inom olika områden. Männen framställdes främst utifrån ämnen som ekonomi och politik medan kvinnornas representation var mer blandad med ämnen som inte gick i linje med näringslivsprofilen. Detta mönster återkom även vid en närmare inblick i diskurserna då en tydlig skillnad framkom just i det professionella och det personliga, då männen kopplades till det professionella och kvinnorna till det personliga. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och kan kopplas till de normer som finns i samhället som medierna både är med och skapar och reproducerar.

Det råder delade meningar när det gäller värderingsskillnader mellan generationer i arbetslivet. Diskussionen kring värderingsskillnader mellan generationer får därför ett uppsving när flera generationer samsas på arbetsplatser. Värderingsskillnaderna baseras dock ofta på stereotyper framför vetenskapligt bevisade skiljaktigheter. Studiens syfte är att identifiera olika arbetsvärderingar som existerar hos den svenska populationen samt undersöka hur dessa förhåller sig till olika generationer. Genom en faktoranalys identifieras fyra arbetsvärderingar hos den svenska populationen. Skillnaderna mellan de olika generationerna undersöks med hjälp av en Anova. Ronald Ingleharts teori Den tysta revolutionen menar att värderingar som prioriterar mer materiella ting som pengar bör successivt minska hos yngre generationer medan mer psykologiska värderingar som självförverkligande bör öka. Denna studie visar att Den tysta revolutionens predicering inte helt stämmer in på den svenska populationen. Studiens resultat visar att arbetsvärderingar är stabila över tid och att olika generationer värderar arbete på olika sätt.

I denna studie undersöker vi hur sex svenska dagstidningar konstruerar vetande om konflikten mellan Byggarbetareförbundet och Byggindustrierna under avtalsrörelsen 2016. I tidigare forskning presenterar vi studier om media och dess inflytande och makt, dess kopplingar till den svenska staten och organisationer. Som teoretiskt ramverk använder vi Foucaults teorier om makt och vetande i denna studie. Undersökningsmetoden för studien är kvalitativ dokumentstudie med tematisk textanalys. De tidningar som undersökts i denna studie är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Dagens industri, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Analysen av konflikten i de utvalda tidningarna visade dels att olika aktörer medverkande i konstruktionen av vetande om konflikten, och dels att det vetande som konstruerades i stor utsträckning var homogent men ändock inte fullständigt homogent vad gäller alla tidningar och aktörer. Konstruktionen av det vetande som presenteras i denna studie kan endast sägas vara representativt för de undersökta tidningarna.

Ämnet för denna uppsats är sexuella relationer utanför romantiska förhållanden, med ett annat ord benämnt casual sex. Forskning har skildrat mäns och kvinnors erfarenheter av casual sex som olika och pekat på de negativa konsekvenser praktiken har för kvinnor, samtidigt kan casual sex förstås som ett steg mot kvinnlig frigörelse. Syftet med denna uppsats är därför att närmare undersöka unga kvinnors meningsskapande kring casual sex. För att besvara syftet har sex intervjuer med unga kvinnor i Sverige genomförts, dessa har sedan analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter. Jag har använt mig av Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska perspektiv, Laclau och Mouffes diskursteoretiska perspektiv och Butlers teori om genusidentitet och den heterosexuella matrisen. Analysen visar hur meningen av casual sex följer ett mönster där det porträtteras som separerat från känslor och närmare personlig relation, men att intervjudeltagarnas egna erfarenheter såväl följer mönstren som bryter mot dem. Maskulin och feminin sexualitet konstrueras diskursivt som motsatser och porträtterar bland annat män som sexdrivna och kvinnor som förhållandeinriktade. Diskurser om casual sex och sexualitet influerar hur kvinnor agerar och förstår sina erfarenheter. Med hjälp av det diskursteoretiska perspektivet förstås dessa som kontingenta och därmed föränderliga. Genom att anta vad de uppfattar som maskulina beteenden och förhållningssätt gör vissa kvinnor en maskuliniserad femininitet och utmanar därmed diskursen om sexualitet, medan diskursen om casual sex som separerat från känslor bekräftas. Utifrån insikten om även denna diskurs kontingens uppenbarar sig också möjligheten att organisera sexuella relationer på annorlunda sätt.

Using as a point of departure Max Weber's concept of the "iron cage" of capitalism and Marcel Mauss' notions of reciprocity, along with more recent works of China-Africa relations, this study aims to counter dominant Western narratives that frame China as a neocolonial power and suggests some explanations as to why such narratives gain so much traction in international circles.  Such narratives are provided support by comparisons with the European colonization of Africa, but often fail to take into account the differences in China's foreign policies, as well as the potential for growth and development allowed by Chinese engagement.  This study focuses on how these narratives take shape within the context of the author's field work in Nairobi, Kemya among local Kenyans and Chinese ex-pats.  Ultimately, the study finds that Sino-Kenyan interpersonal relations remain strained as a result of unbalanced reciprocation in various forms of exchange, which are viewed by many Kenyans through the lens of these dominant narratives as being representative of an inherently "Chinese" characteristic of greediness and asociality.

The purpose with this study is to find and analyse the reasons to why non- European women with Muslim background start their own business in Sweden. The purpose is also to investigate which resources the women have and mobilize to start and run their own businesses. To gather data, interviews have been conducted with eight female entrepreneurs originally from Iran, Afghanistan, Irak, Syria, Lebanon and Somalia who have owned their own business in Kronoberg County in Sweden. The Interviews with two advisors who give advice to people that wants to start a business in Sweden have also been conducted. The interviews were transcribed in full, thereafter they have been analysed in relation to the theoretical concepts of pull-and push factors, habitus, cultural, social and economic capital. This has led up to the following themes; women's background before immigration to Sweden, their experience of education and job before starting their own business in Sweden and their experience as Non-European women with Muslim background as entrepreneurs in the Swedish labour market. The result from interviews with the business leaders shows that these women have started the business for two main reasons. First, are personal reasons, including having independence, developing personal development by starting a business, having prestige by starting Own enterprise. The second reason is about the structural problems in society, including unemployment, livelihood, and lack of relevant jobs that match their educational background, which have been caused in some cases by discrimination in the labor market. In order to finance their businesses, the women have used different strategies, including using their ethnic ethnicity network for borrowing money from family members, use their own money that they have saved before stating a company, or borrow money from the Swedish banks and ALMI.

Brazil is a country with great social disparities, in which most often those who are poor stay poor, and those who are rich stay rich. While literature on the former is extensive, the lifestyles of the latter is a highly understudied research area. An investigation of educational strategies which elite families formulate to ensure that children are appropriately equipped for life after leaving the parents’ home, could shed some light on the reproduction of social class in Brazil. For this purpose, this thesis investigates aspects of these educational strategies, based on a case study of economic elite families in the North-Eastern city of Recife. The focus of this investigation, however, is on educational strategies and not social reproduction itself. Based on qualitative interviews conducted in a field study in Recife, the investigation enters the homes and lives of 16 families pertaining to the economic elite. The thesis elaborates on themes such as families’ socio-economic background, schooling and extracurricular activities, social relationships, education and transmission of values at home, and the meaning of being upper-class among poverty. The findings suggest that elite life in Recife is limited to the same social spaces, such as schools or neighbourhood, and that influential factors in the education of children are their mothers and international experience. The thesis concludes that while educational strategies may be formulated differently by families with different backgrounds and resources, globalization and current social transformations are a shared experience in the economic elite in Recife, upon which families formulate their educational strategies accordingly.