Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa.

Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

Studiens avsikt har varit att undersöka bakomliggande aspekter av samtalsklimatet i onlinespel och även titta på positiva samt negativa aspekter av det sanktionslösa samtalet. Därpå har kulturen varit av intresse, bå de aktörens egen kultur men också onlinekulturen som sådan.Studiens forskningsmetod är av kvalitativ natur, med sju stycken kvalitativa intervjuer som empiri.Då forskarparet har en vid  förförståelse av ämnet har en  kombinerad induktiv och deduktiv ansats tagits. Det har under arbetets gång konstaterats att samtalsklimatet  skiljer sig vitalt under anonymitet och sanktionslöshet. Analysen har varit ett kombinerat micro- och  macroperspektiv där avsikten var att  få en bredare och djupare förståelse av problem området.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna. / The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.

I denna studie undersöks mediabilden av utsatta områden genom rapporteringen av kameraövervakningen. Syftet med denna uppsats är att med kvalitativ innehållsanalys undersöka nyhetsartiklar som framställer utsatta områden och invånarna bosatta där. Med hjälp av ett sociologiskt perspektiv ämnas att förklara och skapa förståelse för mediabilden av utsatta områden. De teorier som ligger till grund för denna studie är ”stämplingsteorin” och ”etablerade och outsiders-teorin. Metodansatsen valdes för att kunna få en djupare förståelse för innehållet och det bakomliggande budskapet i de undersökta artiklarna, alltså på vilket sätt utsatta områden och boende beskrivs i medierapporteringen. I undersökningen har relevanta citat sammanhang och ordval i artiklarna analyserats. Det empiriska textmaterialet baserades på nyhetsartiklar som handlar om kameraövervakning i utsatta områden. Artiklarna hämtades från sju olika nyhetshemsidor SVT Nyheter, Skånska dagbladet, Sydsvenskan, Stockholm direkt, Expressen, Lokaltidningen Malmö Limhamn och Svenska Dagbladet. Medierapporteringen kännetecknas av att utsatta områden är i behov av kameraövervakning för att kunna återinföra kontroll och trygghet i dessa platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakningen har bidragit till att boende och näringsidkare upplever ökad trygghet. Det finns också nyhetsartiklar som nyanserar bilden som ges av kameraövervakningen. Dessa menar att det i utsatta områden också är viktigt med andra typer av åtgärder såsom mer synliga poliser, och att övervakning inte borde vara första steget. Det betonas i artiklarna att kameraövervakning inte är lösningen på alla problem i utsatta platser. Nyhetsartiklarna framställer utsatta områden med beskrivningar av kriminalitet och våldsyttringar. I nyhetsrapporteringen skildras utsatta områden som präglade av problematik, där det pågår brottslighet och finns farliga platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakning bland annat ska fungera för att förbygga brott, bättre kontrollera utsatta platser och lösa brott. Invånarna bosatta i utsatta områden tillskrivs främst avvikande egenskaper och påstås vara utanför det svenska rättssystemet samt inte tillmötesgående för att vittna om brott.

This study is about experts in equality. These experts have extensive knowledge and the cultural and structural phenomena that effects individual’s way of looking at equality. European Gender Equality Index for the first decade of the twenty first century shows that equality is far from reaching its structural aim for equality.    The purpose of this study is to find out how cultural and structural phenomena effects equality in organisations, how the experts experience these phenomena and what role they play in the experts work for equality. The study is based on a qualitative approach and has given empirical material through seven interviews with experts. To best understand and present the empirical material I have chosen two theoretical perspectives to work with. Out of these theoretical perspectives four concepts: gender, norm, gender segregation and homochirality has been used to explain the findings. The result shows that historically inherited structural and cultural phenomena still control many parts of equality. The construction of equality is still portraited by men as the norm even though findings also show segregation within the female gender. Homosociality excludes women and gender is no longer only between men and women but between masculine and feminine. Findings also suggest that even the experts are questioned in their gender when implementing equality in organisations. This study has contributed with deeper insight into equality experts prerequisites to structural and cultural phenomena.

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Trots att strategin använts i drygt 20 år finns relativt lite forskning om praktiskt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet med denna avhandling är att, utifrån ett lärperspektiv, som har sin grund i verksamhetsteori, studera och bidra med kunskap om jämställdhetsintegreringsarbete och dess förutsättningar i en kommun. I studien görs en empirisk analys av jämställdhetsintegreringsarbetet i en kommun, som bedömts ligga i framkant när det gäller arbete med jämställdhetsintegrering. Avhandlingens frågeställningar är: 1. Hur organiseras och genomförs jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? 2. Vilka förutsättningar underlättar respektive försvårar jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen? Kommunen deltog under tiden för insamlingen av data (2011 – 2013) i Program för Hållbar Jämställdhet, regeringens hittills enskilt största jämställdhetssatsning. Studien genomfördes utifrån en interaktiv forskningsansats i form av en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen baseras på intervjuer med 36 personer som representerade olika nivåer och funktioner i kommunen. I analysen har kommunens arbete med jämställdhetsintegrering studerats som en relation mellan två verksamhetssystem. Det ena verksamhetssystemet utgjordes av kommunkoncernen med två förvaltningar i fokus och det andra av den utvecklingsorganisation som utformades. Resultaten visar att utvecklingsorganisationen i hög grad bidrog till jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunen, då det över tid uppstod olika motsättningar mellan de två verksamhetssystemen. Dessa motsättningar kan sägas ha satt igång expansiva lärprocesser, vilka bidrog till att arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades, och givet vissa förutsättningar, hölls vid liv. Motsättningarna kan ses som förutsättningar som både underlättade och försvårade jämställdhetsintegreringsarbetet. Motsättningar identifierades mellan politiska intentioner och lokalt utvecklingsarbete, mellan abstrakt och konkret jämställdhetsintegreringsarbete och i form av emergenta (framväxande) motsättningar. I studien dras några slutsatser. Den första är att planerade interventioner som sätter igång ett expansivt lärande behövs för att driva och fördjupa arbete med jämställdhetsintegrering. Sådana interventioner kan skapa motsättningar inom verksamheterna. Verksamheternas förmåga att hantera motsättningarna är avgörande för verksamheternas utveckling. En andra slutsats är att planerade stödaktiviteter är en förutsättning för att hantera de motsättningar som skapas av de planerade interventionerna. En handlingsberedskap behövs även för att ta hand om de oplanerade motsättningar som växer fram (emergenta), vilka annars riskerar att försvåra arbetet. Genom att skapa och hantera motsättningar inom verksamheter kan expansiva lärprocesser sättas igång, vilka i sin tur kan bidra till att verksamheterna, och inte enstaka individer förändras, vilket ökar möjligheterna att ge en mer jämställd service. Eftersom både yttre och inre tryck ofta saknas eller är svagt när det gäller jämställdhetsarbete är behovet av att skapa drivkrafter för arbetet stort.

The overall purpose of this essay is to contribute with knowledge about medias portraying. This by examining whether the two terrorists Rakhmat Akilov and Brenton Tarrant is presented differently in the two Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. These two terrorists were chosen because of their different backgrounds. It also aims to study whether the medias portrayal of the terrorists reproduce mechanisms between ”us and them”. The method that was used in this essay was a content analysis with a qualitative approach as the essay aims to examine the entirety of the articles and to capture the central content that they present. The theories that has been used to analyze the empirical data is Orientalism by Edward Said and the theory of othering. These have been used as a key to understand the representations. The result of this essay shows that the representations of the terrorists both have similarities and differences. The portraying of Akilov have focused on what sets him apart from ”us” and he is described as an individual who is a part of something structural. In the case of Brenton Tarrant he is presented from a individualistic perspective, where the attack is explained by the individual and not by the group.

No description available.

<p>This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.</p>