Denna uppsats handlar om folkkulturens mening och dess relation till nationalism. Högerradikala partier prioriterar frågor om kultur och vill bevara traditioner och återvända till ett etniskt homogent Sverige. Kaminsky menar att folkkulturen per definition är kopplad till nationalism genom sin relation till historia och önskan om att bevara. Men samtidigt demonstrerar utövare av folkkultur mot nationalism. Det tycks finnas en konflikt om folkkulturens mening och därför är syftet med denna uppsats att närmare undersöka hur meningen av folkkultur konstruerats diskursivt i samhällsdebatten och inom folkmusik- och folkdansrörelsen. För att besvara syftet har 6 intervjuer genomförts och analyserats tillsammans med två dokumentärprogram och 15 debatt-, och nyhetsartiklar, onlinematerial såsom hemsidor och inlägg i Facebookgrupper, samt en del direkta inblickar i fältet i form av etnografiska observationer. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteoretiska perspektiv för att analysera hur mening konstrueras diskursivt och kampen om mening som enligt detta perspektiv är att betrakta som politisk. För att analysera den affektiva dimensionen av denna kamp har jag använt mig dels av psykoanalytiska bidrag om njutande och fantasier och dels av Ahmeds sätt att förstå känslor som sociala och analysera vad känslorna gör. Analysen har visat att folkkulturens mening är mångtydig och präglas av en konflikt. En del utövare försöker genom att betona genrens ständiga föränderlighet och öppenhet undkomma eller utmana en nationalistisk användning och meningskonstruktion. Samtidigt finns inom fältet också traditionsbärare eller bevarare, vars synsätt på bevarande på vissa sätt kommunicerar med en nationalistisk nostalgi. De utmanar istället den nationalistiska diskursen genom att konstruera folkkulturen som inkluderande och intresset för den egna kulturen som en del av en öppenhet för andras.

Då administrativa praktiker har fått en allt större roll inom organisationer har texters språkliga betydelse blivit allt viktigare för jämställdhetsarbetet. Det skapade ett intresse hos oss i att undersöka vilka meningar som språket tilldelas inom jämställdhetsarbetet och hur det påverkar konstruktionen av problemrepresentationer. Syftet med vår studie har därför varit att genom en textanalys av policydokument och rapporter från organisationer inom IT- och teknikbranschen kopplade till jämställdhet och jämlikhet undersöka vad dokumenten framställer som problem i jämställdhetsarbetet, vilka antaganden som dessa grundar sig i, vilka strategier som framhålls samt vilka lösningar som appliceras. Vår teoretiska och metodologiska ansats grundar sig i Michel Foucaults diskursanalys samt Carol Bacchis “What’s the problem represented to be?-approach”. Från vår studie framgår det att två diskurser, en mätbarhetsdiskurs och en andrafieringsdiskurs, kopplade till jämställdhet och jämlikhet har kunnat identifierats. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning inom fältet då de fynd som gjorts påvisar att jämställdhet inom organisationen förväntas leda till ökad lönsamhet, samt att ojämställdhet konstruerades som ett situationellt och kvantitativt problem som därav kunde lösas med kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis har vår studie kunnat påvisa att jämställdhetsarbete i form av dokument kan ge upphov till paradoxer, då arbetet i vissa fall kan befästa de diskriminerande skillnader som det ämnar eliminera.

Förskolorna i Sverige regleras genom skollagen och läroplanen, där likvärdighet fått en betydande roll. Med likvärdighet avses främst att kvalitén på utbildningen ska vara lika för alla barn oberoende av var i landet de bor och som är ett uppdrag som vilar på förskolecheferna. Men hur uppnås likvärdighet för barnen om inte förskolechefernas förutsättningar i deras arbetsuppgifter är likvärdiga? I en större svensk kommun genomfördes en omorganisation under våren 2018 där ett av de uttalade målen var att uppnå likvärdighet mellan förskolecheferna i deras dagliga arbete. Studiens syfte var att undersöka förskolechefernas upplevelser av likvärdighet för deras arbetsuppgifter efter omorganisationen. Genom deras redogörelser lyfter vi aspekter för likvärdighet i deras arbetsuppgifter och identifierar olika problemområden. För att åstadkomma detta använder vi oss av Aktör-nätverksteorins förhållningssätt, både teoretiskt och metodologiskt. Med olika lokala samt nationella styrdokument och genom semi-strukturerade intervjuer har vi tagit del av nio förskolechefers redogörelser, samt en intervju med den tidigare verksamhetschefen som initierade omorganisationen. Resultatet visar att likvärdighet mellan förskolecheferna och deras arbetsuppgifter innehåller många olika aspekter. Antalet enheter utgör en skillnad i arbetsbelastning mellan förskolecheferna samt att deras arbetsteam har många fördelar, men innebär också en snedfördelning av stödresurser. Rektorsutbildningen som förskolecheferna går tar tid från den operativa verksamheten, utbildningen har också betydelse för att likvärdighet i deras arbetsuppgifter inte uppnåtts. Ett komplicerat nätverk framträder med problemområden kopplade till likvärdighet mellan förskolecheferna och andra relevanta aktörer.

I Katrineholms kommun erbjuds alla anställda en heltidsanställning. Trots det är det än stor andel som fortsätter välja att arbeta deltid. Framförallt är dessa deltidsarbetande kvinnor, vilka är anställda inom vård- och omsorgssektorn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med Kommunal kommit överens att alla kommuner ska erbjuda heltidstjänster från och med 2021. Förhoppningen är att detta ska ge en trygg anställning, bidra till ökad jämställdhet samt bidra till att mildra den kompetensbrist som en stor del av kommunerna står inför. Därför är frågan om varför anställda fortsätter att välja deltidsarbete framför heltidsarbete viktig att få svar på. Uppsatsens frågeställning är: varför väljer tillsvidareanställda kvinnor inom Katrineholms kommun att arbeta deltid. Hinder för heltidsarbete behöver därför identifieras. Arbetsgivaren behöver veta ifall dessa hinder för heltidsarbete beror på inre organisatoriska orsaker eller yttre sociala och kulturella orsaker. Kan arbetsgivaren organisera arbetet på ett annat sätt för att ge fler deltidsanställda möjlighet att arbete mer? Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ ansats, studera deltidsarbete utifrån ett sociologiskt perspektiv. Fokus har varit frågor om jämställdhet, könsmärkta arbeten, kulturella betingelser och organisationens möjligheter att organisera arbetet för ökad jämställdhet. Uppsatsen berör frågor om vad en god arbetsmiljö är och hur balansen mellan arbete och fritid upplevs. Utifrån den teoretiska bakgrunden, med stöd av genomförda intervjuer, har uppsatsen identifierat framförallt två hinder för val av heltidsarbete: det ena är hinder i form av kulturella och sociala normer kring föräldraskap och det andra är hinder relaterat till arbetets organisering. Uppsatsen har formulerat konkreta förslag på åtgärder för organisationen att arbeta vidare med framöver, med målet att få fler deltidsarbetande att välja att arbeta heltid. / At Katrineholms Municipality all employees are offered a full time employment. Despite that offer, a great deal of the workers choose to work part time. The largest group, who choose to remain in part-time employment, are women who work in the health and social-care sector. Swedens Municipalitys & Countys (SKL) have together with the union of Kommunal agreed to offer full time employments to all employees from the year 2021. The hope is that this will bring a safe employment, contribute to an increased equality and help mitigate the lack of expertise that the municipalitys are facing in the near future. That´s why it is so important to find an answer to why so many employees choose part time instead of full time employments. This essays framing of the question is: Why does tenured women in Katrineholms Municipality choose to work part-time. The obstacles for fulltime employment needs to be identified. The employer has to be aware of if the obstacles are of an organizational kind or if it depends on outer social and cultural causes. Is it possible for the employer to organize the work in different ways to enable for the part-time employees to work more hours? The intention of this essay is that through a qualitative approach study the part-time work from a sociological point of view. The focus has been on questions of gender equality, gender-labeled work, cultural conditions and the organizations ability to organize the work to achieve a heightened level of equality based on these focus areas. The essay touches questions of what is considered a good working environment and how the balance between work and spare time is perceived. This essay has, based on theoretical background supported by interviews, identified two major obstacles: one obstacle is related to cultural and social norms of parenting and the other is obstacles related to the organization of work. The essay reached tangible proposals for action for the organization to consider in the forthcoming challenge. With the objective to get more of the part-time employees to reconsider the possibility of a full time employment.

Sveriges förorter har gått från att vara föredömen för social jämlikhet till att lyftas fram som skräckexempel både nationellt och internationellt. Detta beror delvis på händelser som upplopp, bilbränder och skjutningar, som har florerat i de så kallade utsatta områdena de senaste åren. Framställningen av händelser kan ge uttryck för olika typer av föreställningar och kan tänkas bidra till att skapa utsatta områden, genom att konstruera dem som sådana i hur de framställs. Syftet med denna uppsats är att belysa hur upploppet i Rinkeby 2017 framställs och används i media. För att belysa detta undersöker vi hur framställningen konstrueras och vilka maktuttryck som kan tänkas finnas i framställningen. Därför undersöks här inte bara nyhetsrapporteringen om händelsen, utan hur artiklarna efteråt såg ut och i vilka sammanhang som händelsen användes som ett argument för något. Den kritiska diskursanalysen användes som metod för att analysera framställningen av upploppet i de fyra största svenska tidningar i Sverige: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, det socialkonstruktivistiska ramverket och teorin om hegemoni, analyserades tidningarnas framställning och användning av händelsen. Studiens resultat visar att framställningen av upploppet i Rinkeby främst bestod av åsiktsartiklar och reportage, och konstruerades av journalister, politiker, polisen och lokalbefolkningen, men på olika sätt. Händelseförloppet vid upploppet skiljer sig åt på centrala punkter, vilket tyder på att det dels konstruerades olika framställningar och dels inte var helt klart vad som hände. Studien kom även fram till att det finns tecken på makt i framställningen av upploppet genom sättet som området Rinkeby beskrivs i samband med upploppet och det stora utrymme politiker fick att använda upploppet för politiska ändamål. På så sätt tycks framställningen av händelser i förorter konstruera olika typer av föreställningar som kan bidra till att konstruera området som ett utsatt område.

‘Integration’ is often referred to in Swedish policy documents and analyzed by measures of effectivity and structural adjustment, assuming acculturation and essentialization of populations. This thesis explores how integration is practiced and defined within the context of professional adult education for newly arrived immigrants. The main case study focuses on Swedish for Professionals (SFX) and specifically, the Swedish for truck drivers (SFL) program as sites where the lifeworlds of teachers and students emerge as an actor-network of integrative forces. By relying on ethnographic methods including semi-structured interviews and participant observation the informants’ own narrative of entering society surfaces. Actor- network theory and community of practice theory lift the informants’ actions and accounts to assemble a community of integrators located within a network of integration. Tracing the voices, actions and interactions of the participants at SFX and SFL in particular, results in a contextual version of integration that relays their subjective experiences and explains the social and material processes involved in them ‘coming into society.’ The lived-in experiences of integration offered in this thesis both compares and contrasts to forms of integration offered in political and scholastic discussions.

Uppsatsen ämnar genomföra en teoriprövande analys av Ronald Ingleharts Evolutionary Modernization Theory. Den teoretiska begreppsramen gällande postmaterialismens påverkan på människors värderingar har applicerats på sex svenska jobbannonser med syfte att finna hur postmaterialismen gestaltas i annonserna. Tre av de studerade annonserna befinner sig inom arbetarsektorn och tre inom tjänstemannasektorn. Ingleharts postmaterialistiska teori har tolkats till att röra följande värderingar: individualism, eget ansvar, flexibilitet, tolerans, jämställdhet, nyfikenhet, emotionell intelligens, känslomässigt engagemang och en stark påverkan av digitalisering och teknik. Analysen har behandlat hur dessa värderingar gestaltas i det lingvistiska uttrycket, i form av diskursanalys. Vidare har analysen också bestått av en semiotisk analys av de visuella fenomen som annonserna använder för att marknadsföra tjänsten, vars resultat också har diskuterats i relation till Ingleharts värderingar. En sista, lite bredare, frågeställning som uppsatsen också har behandlat gäller huruvida annonsernas förmedlande av postmaterialismen påverkar uppfattningen om arbete. Resultatet av analysen kunde bekräfta Evolutionary Modernization Theorys relevans som en fungerande performativ teoriform men tog också fram resonemang för dess bristfälliga ostensiva funktion. Uppsatsen har också belyst huruvida postmaterialismen kan ha bidragit till minimerade skillnader mellan arbetssektorer och hur detta i förlängningen har påverkat sektorers, och individers, status.

Kisoro, a rural district in Uganda, is undergoing various transformations which could be summarized under the term neoliberal development. This qualitative study, which is based on six weeks of anthropological fieldwork, is focused on how a few individuals working as motorcycle-taxi drivers in the area experience these transformations, and how they deal with them. The results indicate that while they tend to describe them as “development”, they see them as constituting an uneven form of development - not beneficial to all, something which, in their view, makes this development less genuine. It is commonly associated with various “others”; carried out by and for others, while the informants have to live off the leftovers from it, were the motorcycle-taxi job is seen as such a leftover; neither enabling much upward - nor geographical - mobility. In some cases, they feel included in transformations which makes things worse, so it all constitutes not only a limited, but a somehow distorted development, and there is nostalgia around better pasts. But simultaneously, many also feel free, and as their hopes for inclusion in a genuine development erodes while they wait for it, inspiration from an external world makes them strive for a more individualized prosperity.

Denna uppsats syftar till att undersöka uppluckrade anställningsformer utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I Lag (1982:80) om anställningsskydd är tillsvidareanställningen huvudregel och anställningsformen är en stark norm i det svenska samhället. Lagen ger utrymme för olika former av tidsbegränsade anställningar vilka organisationer kan använda sig av för att uppnå flexibilitet och för att kunna anpassa sig efter marknadens krav. Debatten om den tidsbegränsade anställningen är splittrad i två läger och tar främst ett arbetstagarperspektiv. Studiens valda arbetsgivarperspektiv och syfte grundar sig i en vilja att komplettera debatten och ge en vidare förståelse för tidsbegränsade anställningar utifrån ett annat perspektiv än det som vanligen gjorts. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer med chefer och HR-ansvariga på fyra svenska företag genomförts. Den svenska arbetslagstiftningen och dess institutionella påverkan skapar tillsammans med relevanta flexibilitetsbegrepp studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att det finns en vilja från arbetsgivarens sida att uppnå flexibilitet. Resultatet visar även att arbetslagstiftningens utformning är en stor påverkansfaktor som dels innebär en utmaning i och med dess reglerande ramverk och dels öppnar upp för möjligheter att anställa under begränsad tid, vilket kan skapa större flexibilitet. En slutsats som dras är att om den tidsbegränsade anställningen används på rätt sätt så kan den gynna alla inblandade intressenter.

Invandringen till Sverige har varit rekordhög de senaste åren och samtidigt råder kompetensbrist i flera branscher på arbetsmarknaden. Därtill skiljer sig sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda drastiskt. Uppsatsens syfte är att studera hur en arbetsmarknadsinsats kallad 100-klubben kan bidra till att utrikes föddas kompetens tas tillvara. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med representanter från tre företag som deltagit i 100-klubben och erbjudit olika typer av praktiktjänster. Resultaten visar att arbetsmarknadsinsatsen är en viktig del i arbetet med att integrera nyanlända, där nyanländas ökade språkkunskaper och arbetslivserfarenhet är två exempel. Projektet ökar praktikanternas landsspecifika humankapital och kan överbrygga vad som inom teori benämns strukturella hål och diskriminerande mekanismer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat hur företagen organiserat sina praktikprogram för att integrera nyanlända och vilka möjligheter och hinder som upplevts.