Activity-Based Working and Working from home are two ways of working that have been implemented by many organizations during the past years. However, the strike of the COVID-19 pandemic has caused firms to work from home until restriction of the ongoing pandemic have alleviated. Previous research has investigated the impact on employees when working activity-based respectively working from home during the pandemic with both positive and negative outcomes regarding communication and effectivity among other aspects. The purpose of the thesis is to investigate how the COVID-19 experience have impacted employee’s attitudes toward activity-based workspace post-pandemic. The study was following a qualitative research approach by conducting a case study. Data was gathered through semi-structured interviews and analysed to identify themes to gain a more in-depth knowledge of the findings. The findings confirms that the post-pandemic way of working is a mixture of activity-based working and increased desire of working from home. This depends on the matter of task and individual’s needs, much like the activity-based theory. What has changed is the perception of working from home that has showed employees benefits of increased focus and effectivity. The activity-based office will also provide effectivity, but with the link to socializing and physical communication advantages that working from home cannot offer. Organisations can use these findings to be better prepared when implementing activity-based workplaces and/or adapting to the challenges that the “new” working way may cause in the post-pandemic era.

Food waste is a complex issue with environmental, social, and economic consequences. Approximately one third of the food produced for human consumption is annually wasted and the need to prevent food waste is discussed in the public debate, policy outcomes, and sustainable development goals. Food waste prevention is complex and need to be practiced all along the food supply chain. In Sweden, municipalities are self-governing entities that have been assigned the formal responsibility to prevent food waste among households and municipal functions. However, the distributed responsibility and complexity around food waste prevention entail various barriers to successfully implement food waste prevention strategies. The purpose of this study is thus to investigate how institutions influence municipal food waste prevention. The study is inspired by an ethnographic approach and is founded on an empirical material consisting of 137 waste plans and 10 interviews with municipal and public authority representatives. An institutional perspective is applied to understand how institutions influence municipal food waste prevention. The results from the analysis conclude that a) food waste prevention strategies in Sweden construct the consumer as the main cause of food waste generation; b) the institutionalized freedom of choice is perceived as a barrier to implement stronger food waste prevention strategies such as regulation or legislation; and c) institutions offer an important component to understand the construction of the problem around food waste prevention. / Matsvinn är ett komplext problem som påverkar miljö, samhälle och ekonomi. Av den mat som årligen produceras för mänsklig konsumtion slängs ungefär en tredjedel, och behovet av förebyggande åtgärder mot matsvinn blir alltmer uppmärksammat genom samhällsdebatten, policy, och hållbarhetsmål. Förebyggande av matsvinn är komplext och åtgärder för att minska matsvinn är nödvändiga längs hela livsmedelkedjan. Sveriges kommuner är självstyrande och har blivit delegerade det formella ansvaret att förhindra matsvinn i hushåll och kommunala funktioner. Att implementera strategier för att förebygga matsvinn är dock ett komplext arbete med delat ansvar som möter många barriärer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur institutioner påverkar kommunalt matsvinnsförebyggande. Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och baseras på ett empiriskt material bestående av 137 avfallsplaner och 10 intervjuer med kommunala och statliga representanter. Ett institutionellt perspektiv är anammat för att förstå hur institutioner influerar kommunalt avfallsförebyggande. De tre viktigaste slutsatserna från resultatet visar att a) strategier för att förebyggande matsvinn konstruerar konsumenten som den främsta orsaken till att matsvinn uppstår; b) en institutionaliserad valfrihet uppfattas som en barriär för att implementera hårda åtgärder så som lagstiftning och reglering; och c) institutioner utgör en viktig förklarande komponent för att förstå hur problemet kring matsvinn konstrueras.

Studien fokuserar på de implikationer som skolans marknadsanpassning har för lärares arbete. Syftet har varit att undersöka hur lärare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomgått omfattande förändringar. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare inom den kommunala skolan. Resultatet visar att lärarna upplever spänningar mellan olika och ibland konkurrerande hänsyn i sitt arbete. Lärarna upplever även att de tvingas fokusera på fel saker i sitt yrke. Det gäller dels skolans uppdrag, dels det ökade inslaget av administrativa arbetsuppgifter. Centralt i beskrivningarna är erfarenheten av en ansvarsförskjutning där elever och föräldrar betraktar läraren som betydligt mer ansvarig för elevers betyg än tidigare. Avslutningsvis visar studien att lärarna artikulerar och reflekterar över hur skolan förändrats, vilket kan förstås som en form av motstånd och är något som inte uppmärksammats lika mycket i tidigare studier.

The subject being studied is grade differences between upper secondary schools thatare geographically located in Sweden. Through public statistics, a great differencein the grades was discovered when we were able to identify that some schools hadmuch higher final grades even though they were placed within the same county. Theresults of the statistics inspired us to create a purpose of this study to build anunderstanding of the factors that affect results of the students in school, this is donebased on teachers' and principals' stories and perceptions. The research question thatthe study is based on is: How can we understand the differences in final gradesbetween poorer and better performing schools based on teachers and principals'stories? The method chosen to be used to conduct the study is a qualitative studywith interviews as collected material. Theory selected to analyze and understand theobject of study is Foucault's theories of power. In summary, the most outstandingaspects of the conclusion were how the different schools work through differentstrategies regarding the children's grades. Keywords that have been used areRelational Pedagogy, Power Relations, Leadership, School Environment and SchoolAbsence.

This Bachelor thesis is about international students, who travelled to Uppsala to study abroad during the autumn exchange term, which took place between September 2021 to January 2022. Four students from different countries were interviewed about their cultural and social experiences when the students studied abroad and how they oriented themselves in a foreign environment. This thesis focuses on sensory anthropology, which is a subfield. The sensorial aspects are about the international student's experiences and the primary ones are light and darkness, space, flavors, and memories. When it comes to local belonging and imagined communities, the sensory aspects are about the value of individual experiences as well as the collective aspect of establishing a new community. In the period where international students learned, they clarified whether they felt a local belonging to Uppsala.  When it comes to whether the students feel a sense of local belonging in Uppsala, the student's own educational experiences, local belonging, and communities in their home countries are compared to the Swedish students' existing communities at Uppsala. Foreign students also describe their native languages and their encounters with the Swedish language, and how the contrast resulted in feelings of exclusion from the Swedish society.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur våldsutsatta barn och deras föräldrar subjektifieras eller objektifieras i myndigheters policydokument och utredningar i en historisk kontext. Detta görs med en kvalitativ analysmetod med både induktiv och deduktiv ansats. Vårt empiriska material består av nio policydokument och utredningar publicerade mellan åren 1970 till 2020. Praktiskt analysverktyg har varit en tematisk analys i syfte att generera de koder som tillkännagavs i det empiriska materialet. Studien belyser vidare den förändring kring myndigheternas språkliga uttryck som skedde runt år 2000, där våldsutsatta barn har gått från att objektifieras till att subjektifieras i dokumenten. Barnens föräldrar har gått från att under tidigare år vara subjekten till att i större omfattning vara objekt i förhållande till barnen. Slutligen presenteras en diskussion kring val av metod samt förslag på vidare forskning.

Denna studie har undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat unga individers involvering inom prostitution i Sverige under åren 2020–2021. Då fenomenet har rapporterats att ha ökat under den angivna tidsperioden och där den tidigare forskningen uppvisade en kunskapslucka gällande unga personer inom prostitution i koppling till covid-19-pandemin, kom detta att utgöra studiens syfte där de unga prostituerades upplevelser och erfarenheter har undersökts genom en fenomenologisk metodansats. Intervjuer med fyra respondenter inom urvalet har genomförts, där resultaten har analyserats genom tillämpning av den sociala utbytesteorin av George C. Homans och Peter Blau samt termen plastisk sexualitet av Anthony Giddens. Analysen fastställde tre huvudteman från materialet, där sexuellt experimenterande och yrkets inkomst visade sig vara de två primära anledningarna bakom inträdet till prostitutionen. Vidare kunde resultaten även påvisa att den oberoende ekonomiska ställningen inkomsten skapade hos respondenterna, var en anledning bakom fortsatt involvering. Covid-19-pandemin har inte påverkat respondenterna avsevärt, då de angav att de inte känt av oro inför sjukdomen men noterat en viss ökning av detta hos sina kunder vilket resulterat i en del förändrade mönster i deras arbetsomfång. Vidare har några särskilda skyddsåtgärder införts, såsom munskydd och avsiktliga pauser, men utöver detta upplever tre av fyra respondenter inte att covid-19-pandemin har påverkat dem ytterligare. En av respondenterna återupptog sin involvering inom prostitution till följd av en ekonomisk utsatthet skapad av samhällssituationen, men lämnade branschen när en bättre arbetsmöjlighet dök upp. Vidare angav resterande respondenter att de för närvarande inte skulle välja att avsluta sin involvering inom prostitution då de upplever utbytet fördelaktigt, men att faktorer som kan påverka detta är minskat intresse, andra arbetsmöjligheter och utökning av familj som inte går att kombinera ihop med sexarbetet.

Många företag arbetar uttalat med Employer Branding, men med olika syften. Två vanligt förekommande ambitioner är att attrahera ny kompetens och arbeta med företagets värderingar. Men vad företag som arbetar med Employer Branding med samma målsättning har gemensamt, saknas det idag kunskap om. Hur kommer det sig att vissa företag arbetar med Employer Branding i rekryteringssyfte och andra istället fokuserar på företagets värderingar? Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra företag i den privata tjänstesektorn arbetar med Employer Branding och vad de uppnår med det arbetet, detta för att generera mer kunskap om vad som gör att företagens syfte med detta arbete skiljer sig åt. Grunden till uppsatsen är nyinstitutionell teori som behandlar begrepp så som isoformism, rationaliserade myter, löskoppling och legitimitet. Vidare används teorier inom motivation och byråkrati. Studiens metod är konventionell kvalitativ innehållsanalys. Empirin samlas in med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med respondenter från fyra olika företag som är aktiva i branscher så som samhällsbyggnad, reklam, revision och resebranschen. Det största företaget har 6000 anställda och det minsta har 15 anställda. Två av de fyra företagen har vid flera tillfällen vunnit pris för sitt arbete med Employer Branding, samt under lång tid varit högt rankande för just detta av erkända företag. Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag främst arbetar med Employer Branding i syfte att rekrytera och attrahera ny arbetskraft. Däremot företag som verkar i branscher där det generellt sett är låga krav på utbildning eller specialkompetens, arbetar istället med Employer Branding i syfte att bygga en stark företagskultur och arbeta aktivt med att förmedla företagets vision, för att få befintlig personal att knyta an till företaget.

Sammanfattning  Att arbeta inom vård och omsorg kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Inom vård och omsorgsyrket är bland annat sjukskrivningar ett återkommande problem. Tanken med denna studie är att undersöka hur samspelet ser ut mellan vårdpersonalen på arbetsplatsen, samt beskriva hur deras vardagliga arbete utspelar sig. Vi utgår från vår frågeställning, hur upplever personalen inom vård och omsorg sitt vardagliga arbete, och hur ser den sociala interaktionen ut mellan arbetskollegorna? För att få en så nära bild av hur personalens arbetssituation ser ut valde vi att genomföra en etnografisk studie. Vi har genomfört deltagarobservationer i två olika verksamheter, ett äldreboende samt ett LSS boende, (ett boende som tillhandahåller stöd och service till vissa funktionshindrade). Observationerna har vi kompletterat med två djupintervjuer med personal inom respektive verksamhet. Vi har använt Fines (2012) teori om små grupper för att tolka och analysera interaktionen som sker mellan personalen i de olika arbetsgrupperna. I studiens resultat framgår det att den sociala interaktionen mellan personalen är av stor betydelse för gruppens sammanhållning och för kvaliteten på arbetet som utförs. Kommunikationen har visat sig vara en avgörande faktor för arbetets effektivitet och för samspelet personalen emellan.