Studien undersöker genom multipel regressionsanalys sambandet mellan miljöengagemang och politisk tillit, med utgångspunkt i enkätdata med urval ur den svenska befolkningen. Miljöengagemang mäts genom generellt intresse för miljön och medlemskap i en miljöorganisation. Tillit till riksdagen, svenska rikspolitiker samt politiska partier utgör indikatorer för politisk tillit. Interaktionseffekter som påverkar sambandet undersöks med tre dimensioner av samhällsklass. Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital utgör studiens grund, som därför utgår från samhällsklass baserat på utbildning, inkomst och subjektiv klass. Undersökningen bygger på data från 1998 och 2014 för att kunna analysera förändringar över tid. Resultatet visar att miljöintresse har en starkare korrelation till politisk tillit 2014 än 1998, och omvänt att medlemskap i en miljöorganisation och politisk tillit har en starkare samvariation 1998 än 2014. Förklaringskraften hos enbart dessa variabler är dock låg, och bakomliggande variabler kan tänkas förklara associationen. Vidare visar sig klass påverka sambandet. Ett mönster går att urskilja i resultaten hos alla tre dimensioner av klass 1998, där högre klasstillhörighet är kopplat till en mer negativ korrelation mellan miljöintresse och politisk tillit. Mönstret är statistiskt signifikant för utbildning och subjektiv klass, men inte inkomst. Samma struktur finns i resultatet kvar hos utbildning och subjektiv klass 2014, men försvagat och utan statistisk signifikans. Interaktionseffekten för inkomst försvinner helt 2014, då alla inkomstgrupper visar ett lika starkt samband mellan miljöengagemang och politisk tillit.

Den här studien syftar till att ge en inblick i hur representationen av kvinnor i Disneys prinsess-filmer bidrar till att både skapa och bibehålla normer och könsroller. Undersökningen har baserats på Beverley Skeggs respektabilitets-teori, Pierre Bourdieus arbete kring kapitalformer och det sociala rummet, samt Judith Butlers teori om performativitet och den heterosexuella matrisen. Genom användandet av dessa teorier har en kvalitativ innehållsanalys kunnat genomföras, med fokus på de kvinnliga huvudkaraktärernas framställning. Undersökningen har baserats på tre av Disneys filmer, The Princess and the Frog, Frozen och Brave. I analysen har fokus legat på att kartlägga karaktärernas egenskaper, kläder, kroppar och anskaffande av kapital för att kunna undersöka hur den ideala kvinnan gestaltas i filmerna. Att undersöka vilka egenskaper karaktärerna har och hur dessa egenskaper framställs har framför allt diskuterats i relation till performativitet, hur kön görs. Diskussionen om kläder, kroppar och kapital har i större utsträckning byggt på tanken om respektabilitet. Viss tidigare forskning hävdar att Disney har gjort framsteg vad gäller att inte ha så normativa framställningar av sina kvinnliga karaktärer. Resultaten i denna studie visar att även om framsteg har gjorts, är de kvinnliga rollfigurerna fortfarande begränsade av en rad olika samhällsnormer.

Denna studie syftar till att beskriva hur ser gymkulturen ut i en mindre svenskstad. Genom att undersöka gymkulturen som ett socialt fenomen om hur medlemmar socialt samspelar med varandra och vilka beteendemönster urskiljer hos gruppen gymbesökare. En etnografisk metod antas med sex deltagande observationer och fyra informella intervjuer i form av bekvämlighetsurval strävan efter att besvara studiens frågeställning: Hur ser gymkulturen ut i gymmet i mindre svensk stad? Tillsammans med etnometodologi genom att utföra två mindre socialt fält experiment eller störning under fältarbetet för att hjälpa studien att belysa resultatet. Genom att förena det teoretiska ramverket, dramaturgiska perspektivet och undersöka hur gymgästerna samspelar med varandra, hur de styr varandra med utifrån bland annat intrycksstyrning, via tekniker är det vanligt förekommande och det sker främst utifrån icke verbal kommunaktion. Studien styrker tidigare forskning som visat att gymkulturen handlar om identitet, kropp, hälsa och kultur. Resultatet visar fem huvudteman som besvarar på studiens frågeställning genom det insamlade material från deltagande observation och informella intervjuer, resultat påpekar olika synpunkter som lyfter fram hur ser gymkultur i svensk mindre stad. Slutsatsen gymmiljö lutar sig åt individualism och är full av normer och oskrivna regler som skapats av medlemmarna själva.

Inspirationen till denna uppsats är att begreppet osynligt arbete regelbundet cirkulerat i massmedier, böcker och forskning, både i en svensk och internationell kontext. Till det osynliga arbetet hör den typ av arbete som inte ges ekonomisk ersättning, och som ofta karaktäriseras av att det går obemärkt. Det är även där en nästintill paradoxal aspekt med osynligt arbete kan återfinnas, då frånvaro av arbetet blir synligt. Trots att begreppets rötter kan härledas till sent 1980-tal, är det förmodligen ännu mer relevant att diskutera idag eftersom jämställdhet förbättrats på många andra samhällsplan, medan fördelningen av osynligt arbete fortfarande är ojämn. Detta gör det även sociologiskt intressant att undersöka. Vetskapen om att kvinnor utför mer osynligt arbete än män är inget nytt för samhället. Varför arbetsfördelningen mellan kön inte är jämn verkar samhället veta desto mindre om. Utomlands har dock inkomst visat sig ha betydelse för hur osynligt arbete fördelas. Med avstamp i tidigare forskning är därför syftet med denna uppsats att undersöka om inkomst har betydelse för fördelningen av osynligt arbete även i Sverige. Undersökningen fokuserar på parförhållanden och för analysen nyttjas olika typer av sambandsanalyser, som multipel regression. Vidare undersöks effekten av kön på osynligt arbete för att inte dra felaktiga slutsatser om urvalet. Med hjälp av svenska data från 2012, predicerar regressionsmodellerna att inkomst inte kan förklara fördelningen av osynligt arbete när kön läggs till i analysen. Resultatet visar nämligen att kvinnor utför mer osynligt arbete än män. Detta betyder att inkomst, givet den specifika kontext som undersöks, inte har lika stark förklaringskraft till fördelningen av osynligt arbete som kön har. Trots detta främjar resultaten vidare forskning på ämnet då signifikanta resultat hittats i bivariata analyser.

Denna studie belyser kärleken och partnerskapets karaktär i vår samtid. Tidigare forskning visar att övergången till ett mer digitaliserat dejtingliv har bidragit till en marknadisering av dejtingarenan, genomsyrad av konsumtionslogik. Tinders teknologiska arkitektur, och den effektivitet och omedelbarhet den främjar, leder dess användare till att se profilerna på appen som varor för konsumtion, snarare än potentiella partners. Den expanderade dejtingmarknaden har dessutom lett till en ökad ovilja, och oförmåga, att välja en partner bland mängden av potentiella alternativ. Syftet med denna studie är att, genom att vända oss till unga vuxna Tinderanvändare, få en djupare förståelse för den virtuella dejtingarenan och våra intervjupersoners inställning till den. Frågeställningarna utgår från urvalet och omfattar deras upplevelser och egna resonemang kring deras användning samt den betydelse de tillskriver Tinder. De omfattar även deras förväntningar på kärlek och partnerskap i relation till appen. Empirin består av transkriberat intervjumaterial från tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av materialet är Eva Illouz (2019) samt Barry Schwartz (2004). Resultatet visar att appen används av våra intervjupersoner främst som ett underhållande medel, likt en social media. Appen liknas även vid ett spel till följd av dess teknologiska uppbyggnad och det oseriösa användandet av den, det vill säga att den inte primärt används för dejtande. Tinder anses av intervjupersonerna följaktligen inte vara en givande arena för strävan efter långvarigt partnerskap, istället önskas detta finnas på den fysiska dejtingmarknaden. Resultatet visar även att intervjupersonerna använder appen som en källa till snabb bekräftelse, och som ett mått på nivån av den egna attraktiviteten. Slutsatsen är att Tinders funktion som dejtingapp är begränsad, och att teknologins intåg på de mellanmänskliga relationernas arena lett till en kalkylerande rationalitet som främjar kortvariga och utbytbara partnerskap. Å andra sidan fyller Tinder funktioner som motiverar användarna till fortsatt bruk.

Syftet med denna studie är att analysera diskurser kring återlämnande av finska kvarlevor som förvaras på Karolinska Institutet och de olika synpunkterna som tas upp i diskussionen. Fokus på analysen är att analysera diskurserna kring återlämnandets betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen utifrån hur de framställs i de olika uttalandena av den sverigefinska kommittégruppen och dess medlemmar. I denna studie använder jag mig av diskursanalysen för att analysera olika offentliga uttalanden från sverigefinska kommittégruppen som gruppen både själv publicerat och kommenterat eller tagit del av genom olika intervjuer i olika medier. Diskursanalytiska synsättet innebär att man kritiskt studerar hur dessa uttalanden socialt och historiskt är konstruerade, och vad de kan tolkas att säga om kommittégruppens sätt att socialt förstå och förhålla sig till frågan om återlämnandet. Denna studies teoretiska ramverk består av flera olika teorier om försoningen, diskursanalysen och mänskliga kvarlevornas moraliska värde, exempelvis Nordquists (2021) teori om försoningen i arbete av försonings- och sanningskommissionerna, Faircloughs (2010) teori om en kritisk diskursanalys och Mastertons (2010) teori om kvarlevornas värde.   Studieresultat visar på hur frågan om återlämnandet av finska kvarlevorna är starkt sammanflätad med frågan om att finska kvarlevorna inte hör till KI som har stulit dem från deras rättmätiga ägare, nämligen de levande släktingarna till dem vars kvarlevor förvaras på KI. Återlämnandet kan också tolkas att ha betydelse för sverigefinska minoritetsgruppen som ett erkännande för de begångna oförrätterna mot minoritetsgruppen, och denna handling upplevs att bli en symbol för minoritetsgruppens makt över dess egen historieskrivning som fortfarande upplevs att utgå ifrån majoritetsgruppens makt över minoriteterna i svenska samhället. Gällande försoningen upplevs den enda vägen till denna vara att KI som institut ordentligt utreder sin historia och dess konsekvenser och erkänner minoritetsgruppens lidande som ett äkta lidande men KI upplevs inte att ha vilja till detta då det med sitt förnekande av sitt rasbiologiska förflutna tydligt visar på hur det fortfarande vill hålla fast vid dess företräde att skriva om historien utifrån majoritetsbefolkningens hegemoni.

Denna studie undersöker hur motivationsstrategier tillämpas i syfte att behålla medarbetare på ett globalt företag i Sverige som upplevt svårigheter med hög personalomsättning, samt hur dessa strategier kan förstås ur ett kontroll- och styrningsperspektiv. Studien undersöker även hur medarbetare på företaget upplever motivation och vad de anser sig behöva i arbetet för att känna sig motiverade och för att vilja stanna kvar hos sin arbetsgivare. Studiens undersökningsområde baseras på tidigare forskning som konstaterat att motivation är en viktig komponent för att lyckas behålla sin personal. I linje med detta nämns social kontext, kompetensutveckling, delaktighet, belöningar och stimulerande arbetsuppgifter som viktiga faktorer för att medarbetare ska känna sig motiverade i arbetet. Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer, samt grundar sig i teorier om kontroll och styrning som präglar hela uppsatsens struktur. Dessa kontrollstrategier är incitament, disposition, situationer, gåvor och neo-normativ kontroll. Resultatet belyser att företaget framförallt arbetar med motivation genom incitament i form av bonussystem samt disposition i form av prestationsinriktad företagskultur och samhörighet. Medarbetarna lyfter att de framförallt motiveras av disposition i form av samhörighet, situationer i form av utvecklande arbete och gåvor i form av frihet under ansvar. Studiens slutsats är att de motivationsstrategier som företaget främst tillämpar, varken är de som medarbetarna uppskattar mest eller som är mest kompatibla för att långsiktigt behålla medarbetare.

Terrorism är ett komplext fenomen som idag är ett särskilt uppmärksammat ämne i massmedia. Denna studie ämnar undersöka framställningen av terrorism i svensk press samt hur framställningen förändrats över tid (1981–2020). Undersökningen präglas av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder sig av en kvalitativ diskursanalytisk ansats som utgår från Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk, med inslag av Carol Bacchis metod “What’s the problem represented to be?”. Materialet består av 118 debatt- och ledarartiklar från tre av Sveriges mest lästa tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Urvalet är resultatet av ett strategiskt urval ur en population om 1003 artiklar som behandlar terrorism. Resultatet tyder på att framställningen av terrorism, i de artiklar som utgör materialet, präglas av fem huvudsakliga diskurser: “den statsunderstödda terrorismen”, “auktoritära metoder och frihetskämpar”, “kriget mot terrorismen”, “rättssäkerheten” och “våldsbejakande extremism genom radikalisering”. De tre senast berör det underliggande temat demokrati och kampen mot den ofria världen, och konstruerar i enlighet med detta en antagonism mellan en föreställd demokratisk västvärld och den ofria världen vari positioneringen av Sverige blir mer enhetlig. Det sker också en individualisering och hegemonisering av terrorismen, som stegras i slutet av perioden, vari terrorismen gått från att vara inblandad i komplicerade konflikter mellan stater och koloniserade, till att utövas ensidigt av grupper och sedan till att handla om frustrerade ensamvargar. Det visar sig även att den svenska diskursen har flera likheter med den internationella diskursen, men att fördelningen i tid för de olika diskurserna skiljer sig åt och den svenska diskursens utveckling till dessa likheter inträffade något senare. Slutligen kunde vi även konstatera att rättssäkerhetsdiskursen är mer framträdande och präglar en större del av den svenska diskursen under den givna tidsintervallen än i andra länder som studerats på liknande sätt.

Studien undersöker den politiska debatten om digitalisering i förskolan. Syftet är attsynliggöra de argument som används samt vad det säger om synen på barn, barndom ochförskolans roll. Studien ämnar belysa det skifte som skett inom förskolan där det under enfemårsperiod både presenterats ett införande och avvecklande av ett krav på digitalalärverktyg i förskolan. Detta skifte är angeläget att analysera eftersom det speglar vilken typav förskola, kunskap och syn på barn som framhävs av politiken samt hur detta ärföränderligt. För att analysera förskolans digitaliseringsskifte utgår studien från teorier ommakt, disciplin och barndomssociologi av Foucault, Jenks och Qvortrup. Studien utgår frånen kvalitativ innehållsanalys av riksdagsdebatter, statliga dokument och ett pressmeddelandefrån regeringen. Resultatet visar evidensens roll i politiken. Vid införandet avdigitaliseringskravet i förskolan framfördes evidens om digitaliseringens fördelar för enlikvärdig utbildning. Vid avvecklandet av kravet presenterades istället evidens om hurdigitalisering hämmar barns lärande. Den evidens som lyfts varierar beroende på vilkenkunskap den sittande regeringen premierar, vilket förklaras genom Foucaults teorier om maktoch kunskap. Vidare visar resultatet att politikens argument reflekterar en tvådelad syn påbarn och barndom vilket återfunnits parallellt och oberoende av tid. Barn anses ha ett värdehär och nu samtidigt som de även beskrivs som en investering i samhället, vilket förklarasmed hjälp av Qvortrups begreppsliga ramverk. Synen på barn och barndom relateras även tillförskolans roll som disciplinerande och central för formandet av framtida medborgare.Förskolans disciplinerande roll uppfattas hotad vilket resulterar i att en traditionell utbildningeftersträvas där böcker anses vara lämpligare än digitala lärverktyg. Denna förändringförklaras genom Foucaults och Jenks teorier om disciplin och övervakning. Studien fokuserarsåledes på vilken evidens politiken väljer att stödja sin argumentation på, vilket påverkar deolika perspektiven på barn, barndom och förskolans roll som lyfts.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar på kriminalvårdares känsloarbete och hantering av sin yrkesroll i interaktion med klienter, och ämnar ge en fördjupad kunskap om ämnet. Studien undersöker hur kriminalvårdare navigerar de emotionella kraven i sitt yrke, och använder sig av olika strategier för att hantera sitt emotionella arbete och upprätthålla professionella gränser i en tid av förändring. För att sammanställa tidigare forskning inom området genomfördes sökningar i vetenskapliga databaser, vilket resulterade i ett urval av 14 artiklar. Därefter genomfördes tio intervjuer med kriminalvårdare för att undersöka deras upplevelser av yrkesrollen, klienters känslor och deras egna känslor. Efter intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera mönster och teman i det insamlade materialet. Resultaten analyserades med hjälp av Arlie Hochschilds teori om känsloarbete och begrepp från Erving Goffmans dramaturgiska teori. Resultatet visar att kriminalvårdarna främst bemöter klienternas negativa känslor genom att lyssna och samtala, men att de också kan uppleva svårigheter att förhålla sig till klienternas berättelser. För att hantera sina egna känslor använder sig kriminalvårdarna huvudsakligen av strategier som humor och att prata med varandra om vad de känner. Vidare visar resultatet att kriminalvårdarna försöker stänga av sina känslor genom att skilja mellan sin privata roll och sin yrkesroll. Denna särskiljning gör de bland annat med hjälp av uniformen som verktyg. Gällande hur kriminalvårdarnas hantering av yrkesrollen har förändrats i samband med det ansträngda läget inom myndigheten, visar resultatet att det finns mindre tid för den vårdande delen av arbetet. Det framgår även att kriminalvårdarna upplever att de har mindre möjligheter för återhämtning under, och mellan, arbetspassen. Detta uppfattas även ha resulterat i en högre nivå arbetsrelaterad stress.