This essay aims to study workplace obedience from the perspective of young adults in precarious work environments. The study was delimited to young adults that had experienced what they viewed as irrational management. These informants were interviewed to research the new and largely untested theory of functional stupidity. Functional stupidity means that employees at a workplace can become more functional by minimizing their critical capacities for reflections about the stupid practises that exist in that organization.  Functional stupidity is one mode of obedience that in this essay was researched in the context of cynicism, despair, seduction and authoritarianism (Paulsen, 2017). This was done in an explorative small-scale study with a convenience sample of six informants that had this experience. Their age was 21-27.  The informants were from western industrialized countries in the service sector in private companies with no work security. These informants were interviewed which were than interpreted in a thematic analysis. The major findings were that the informants deliberately move between different modes of obedience including functional stupidity in these workplaces. The context of precariousness made the management very threatening and age was one way used to reproduce stupid practises. The experience of stupid practises is a new aspect that makes the precariousness worse. Age was one factor that formed experience of the different modes of obedience. Age was one way to the set the agenda, individualising organizational problems and central to feeling of having to prove themselves. The major contribution of this study is on one hand test the theory of functional stupidity in a new context and on the other hand to introduce the perspective of stupid practises in the scholarly debate on young adults in precarious work.

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer. Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt. Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.

Hur ”hedersförtryck” ska benämnas har sedan 90-talet utgjort grunden för en konfliktfylld diskussion i Sverige. Sommaren 2015 publicerar Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, en debattartikel om ”hedersförtryck” och fundamentalismens utbredning i socialt utsatta förorter. Det blir inledningen på en intensiv debatt där en rad olika ståndpunkter rörande ”hedersförtryck” kommer till uttryck och där talet om fenomenet tycks genomgå en förändring. Denna studies syfte är att undersöka hur ”hedersförtryck” konstrueras i denna debatt samt hur dessa olika konstruktioner möjliggör och begränsar både talet om och förståelse av fenomenet. Studiens ingång är diskursteoretisk och teorin präglar inte bara analysen utan också studiens metodiska tillvägagångssätt. Genom att visa hur ”hedersförtryck” konstrueras i debatten kommer studien visa hur de diskursiva mönster som identifierats i tidigare forskning reproduceras. Inom dessa har ”hedersförtryck” antingen förbundits med kultur, patriarkalt förtryck eller med den strukturella diskriminering som riktas mot vissa grupper (Carbin, 2010:160). Studien kommer även visa på en tendens till förändring i konstruktionen av ”hedersförtryck” genom hur det förbinds med ”det muslimska” och ”Islam”. Vidare kommer det i relation till dessa konstruktioner att föras en diskussion kring dessas olika effekter.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.

Syfte med denna uppsats är att undersöka diskurser inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) samt diskursernas relation till andra sociala fenomen. SU i Västra götalandsregionen (VGR) är ett av Sveriges största sjukhus och kan beskrivas som en människovårdande organisation. SU har cirka 17 000 anställda. Hälso- och sjukvården styrs av förtroendevalda politiker och i VGR tillämpas beställar- och utförarmodellen.  SU:s budget för år 2018 budget höll inte, utan hamnade på ett kraftigt underskott. Ledningen menar att arbetssätten måste förändras utifrån de ekonomiska villkor som SU har fått. Medarbetare vänder sig till media och menar att sjukhuset inte satsar på arbetsmiljön, vilket leder till att det är svårt att rekrytera och behålla personal och det är med bristen på personal som det uppstår en brist på vårdplatser som tillsammans visar på att SU har fått en för liten budget. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionism, nyinstitutionell organisationsteori, New public management som fenomen och kritisk diskursanalys. Diskurs avser ett bestämt sätt att tala om men även ett bestämt sätt att förstå världen. En diskurs sätter gränser för vad som kan sägas vara sant respektive falskt. Genom intervjuer och producerat textmaterial fås tillgång till det språk och de diskurser som används inom och om SU. Det framkommer av undersökningen att det finns gemensamma begrepp för att beskriva en organisation inom SU; inte minst är människovårdande ett sådant begrepp, samtidigt som målet för SU som organisation får olika betydelse för olika individer, en diskurs handlar om syftet för SU att vara en samhällsfunktion, en handlar om SU som en arbetsplats. Det framkommer även att det existerar olika diskurser om förändring, där en diskurs om förändring som ett verktyg för att öka effektivitet och legitimitet, en diskurs berör en mer intern förändring där det handlar om SU:s informella organisering. Diskurserna visar på att det finns flera berättelser om SU, detta återspeglar olika verkligheter. Uppsatsen analyserar och för en diskussion om diskurserna utifrån ett nyinstitutionellt organisationsteoretiskt perspektiv.

The gender balance in Swedish preschool and elementary schoolteachers is highly uneven. Male preschool and elementary schoolteachers consist of only 4% and 25% respectively. The study’s motivation is found here. The aim is to get knowledge of the way male students at university who are studying to become preschool or elementary schoolteachers use and take benefit of existing male discourses and if they make opposition on these discourses. By the use of qualitative interviews, the material in this study is based on subjective views and experiences of male students doing gender in the context of a female-dominated space of study and anticipated future career. Within a broader social constructive approach, the empirical material is analyzed by the use of Connell’s theory on gender and hegemonic masculinity. Other theoretical concept that have been used in this study to display and analyze the way the students are doing gender are such as “male discourses” and “masculinity”. The result of this study suggest that male students are not giving up their use of male discourses, instead they are constructing a new role in relation to their future profession and existing discourses. They construct their profession roles in relation with their use of existing male discourses as well as opposition towards them, as well as the use of female discourses. The result of this study suggest that male students are in some cases using existing male discourses in relation to their profession, but that they are also using active resistance towards these discourses with the use of female discourses. These results go mostly in line with results presented by earlier studies in the field. The students are negotiating with the hegemonic masculinity in the way they are constructing their professional role as teachers and role models.

This thesis is a study in attitudes towards voluntary childlessness. The specific aim is to investigate attitudes towards voluntary childlessness in a society with pronatalist values: how are they structured and how can the structure be interpreted in the Swedish context? As inspiration and theoretical framework the theory of “the value of children”, that was developed by Lois W. Hoffman and Martin L. Hoffman in the 1970’s USA, was used. In order to fulfill the aim a quantitative survey was conducted on the Internet with 2,283 respondents. The data were factor-analyzed and three main factors were interpreted. These factors were named “The natural parenthood”, “Freedom” and “The personal experience”. They were interpreted as three collective dimensions of thinking about parenthood and voluntary childlessness. The study contributes to our knowledge of pronatalist norms as well as the ways in which attitudes towards voluntary childlessness are shaped. The thesis proposes that pronatalist norms can hide under a supposedly individualistic discourse or under internalized beliefs about naturalness. Positive attitudes towards voluntary childlessness seems to contain, above all, beliefs about freedom.

Bratislava, the capital of Slovakia, is undergoing a significant change of its built environment due to a massive process of development since the mid-2000s. This series of construction, destruction, transformation and modernising processes has radically transformed a central industrial locality of the city into a wholly new business-administrative district. My ethnography is dedicated to unravelling the development's impact on people's living conditions, experiences, and everyday making-sense practices and actions. I am drawing on Michael Jackson, who claims that humans desire to act in the social world which is acting upon them in order to shape a sense being-at-home-in-the-world. Hence, the central focus of this ethnography is to find out how my informants make sense of the city’s transformation, shape their sense of at-home-ness and how they seek a balance between acting and being acted upon in changing social world. In order to do so, I analysed data gathered from more than twenty semi-structured qualitative interviews and two walk-alongs. Based on that, I claim that informants share a common condition of uncertainty which is experienced as insecurity or hope. In order to shape a sense of home-ness, certainty, belonging and recognition, they create and employ two specific practices. They either retreat to the notion of the city of past and detach themselves from the new developing Bratislava, or they reach to the city of future and feel belonging with the development narratives of future utopias. Hence, I conclude that the sense and experience of home are not being lost but rather dislocated and disintegrated within collective engagements with the transforming city and at the same time in the process of re-shaping in new temporalities and spatialities.

Uppsatsen undersöker språkets konstruktion i politiska dokument som skrivits tiden innan revideringen av lagen om anställningsskydd fastställdes år 1982 - och fram till början av år 2019. Undersökningen avgränsar sig till turordningsreglerna och diskussioner om dessa eftersom paragrafen varit föremål för inskränkningsförslag ända sedan lagen fastställdes år 1974. Texterna föreslår genomgående olika förändringar av paragrafen för att skapa gynnsammare förutsättningar för arbetsgivare att säga upp anställda. För att förstå vad som föranleder diskussionerna innehåller uppsatsen tidigare forskning om dels turordningsreglerna och dess effekter men också forskning om anställningsskyddet i sig tillsammans med faktorer som flexibilitet och samhällsekonomi. Uppsatsen undersöker hur texter i politiska uttalanden konstrueras för att legitimera, bevara eller förändra samhällets normer. Studien redogör även för vilka maktkonstellationer som föreligger i texterna och om det finns förändringar i samband med att nya stycken tagits bort eller tillfogats paragrafen. Undersökningen tillämpar kritisk diskursanalys som teori- och metodval och genom ansatsens verktyg analyseras explicita - och implicita uttalanden samt maktförhållanden.    Resultaten av analysen visar att maktkonstellationen är intakt över tid och att diskurser förändrats lite genom åren på grund av att en varierande mängd makt fördelas mellan arbetsmarknadens olika parter. Politikerna väljer genom sina politiska uttalanden, ut vissa parter som syndabockar medan de klär på andra offerkoftor. De flesta beslut om ändringsförslag utgår från samhällsekonomiska intressen till fördel för arbetsgivare medan endast tre utredningar förslår ändringar till förmån för arbetstagare.

Flexibla arbetssätt som i distansarbete, flexibla arbetstider och frihet över genomförande av arbetet är något som blivit vanligare på företag och därför är det intressant att undersöka närmare om fenomenet flexibelt arbete. Denna studie syftar till att undersöka vad anställdas uppfattning är gällande motiven till att företag inför ett flexibelt arbetssätt och vad anställdas uppfattning är gällande hur produktiva de upplever sig vara i sitt arbete med ett flexibelt arbetssätt. En kvalitativ studie genomfördes baserad på 12 semistrukturerade intervjuer av chefer, HR-personal och övriga anställda på tre IT-intensiva företag i Sverige: Ericsson, Spotify och Hyper Island. Som komplement till intervjuerna gjordes en mindre observation av respektive arbetsplats. Studien visar att för merparten av de anställda upplevde införandet av flexibla arbetssätt som något positivt. Det möjliggjorde för dem att skapa en bättre balans mellan arbetets och privatlivets krav och villkor. Anställda ansåg att införandet av flexibla arbetssätt var motiverat både av personalhänsyn och verksamhetsintressen. Vi fann att informanterna upplevde att det flexibla arbetet bidrar till att öka deras produktivitet i arbetet på lång sikt men det ibland minskar anställdas produktivitet i arbetet på kort sikt. Utifrån informanternas upplevelser verkar det finnas ekonomiska bakomliggande motiv till införandet av det flexibla arbetssättet då det leder till minskade kostnader och ökad lönsamhet. / It is more common that companies introduce flexible working arrangements such as teleworking, flexible times and freedom over how to plan and carry out duties and therefore it is interesting to examine this phenomenon more closely. The objectives of this study is to investigate employees view on what they think are the companies’ motives to having flexible working arrangements and how the employees experience the flexible working arrangements affects their productivity in their work. A qualitative investigation was conducted based on 12 semi-structured interviews of managers, HR employees and other employees at three IT-intensive companies in Sweden: Ericsson, Spotify and Hyper Island. An observation of each workplace was made to complete the interviews. The results show that for most of the employees, the introduction of flexible working arrangements was experienced as something positive, which enabled them to create a better work-life balance. Employees felt that the introduction of flexible working arrangements was justified by both employee considerations and business interests. We found that the employees experienced that the flexible working arrangements generally increased their productivity in their work in the long term, but sometimes made them less productive in the short therm. Regarding the employees` experience there seems to be economic underlying reasons for companies to introduce flexible working arrangements as it reduces costs and leads to increased profitability.