Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This thesis aims to illustrate and explain contemporary interactions between Western ethnographic museums and broader society. It is based on one central case study, the Slovene Ethnographic Museum (SEM) in Ljubljana, Slovenia. A majority of informants expressed a wish for the museum to be a platform for dialogue. In connection to their visions, this thesis discusses the potential of ethnographic museums to work towards promoting and facilitating inclusivity and social change as well as some tensions that arise from this development. This is done through an analysis of ethnographic data on museum employees’ views on the relevance and responsibilities of the museum and its status as a cultural and scientific institute. New museology and actor-network theory are used as primary analytical tools. A responsibility to represent ‘correctly’ in the museum is related to the influence that tangible and intangible heritages, as actants, can have on society. It is argued that cultural heritage could be instrumental in achieving positive social change. However, there is a core tension between the envisioned position of the museum and the power hierarchy that it maintains through its identity as a scientific institute that shapes dominant knowledge.

This thesis investigates cultural associations and values connected to women in Swedish society, with regard to action space, autonomy and social position. This is done through a discourse analysis of the media debate about public breastfeeding between the years 1980-2016, especially putting focus on the female body, motherhood, and women's access to public space. Main theories are Sara Ahmed’s various works on feelings and public comfort, as well as theories about taboo, mainly Purity and Danger by Mary Douglas. In line with early feminist anthropology on women’s subordinated position, this study finds liminality between opposing binaries to be important for the discourse, placing breastfeeding women in a position of taboo and inconvenience. In the discourses I studied, the two most important binaries are the nature-culture dichotomy, and the separation between private and public space. The discourses concerning public breastfeeding are also connected to notions of Swedish Exceptionalism and gender equality, mostly in contrast to beliefs about prudish influences from the U.S. In the thesis is discussed how the media debate about public breastfeeding seems to have intensified from the 1990s onwards, which correlates with increased neoliberalization of the Swedish welfare system, causing changes in women’s life circumstances. In the concluding chapter is brought forth how public breastfeeding is a focal point for several contradictory expectations on breastfeeding women, placing them in a double bind and making women responsible for everyone else’s comfort. It is also illuminated how the binary oppositions mainly contribute to disadvantaging categorizations of women, as well as how neoliberal reforms seem to have a damaging effect on gender equality in Sweden.

Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation.

Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor.

Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det.

The Linnaeus University in Växjö attracts hundreds of international students from all over the world on a yearly basis. Previous research have investigated international students’ experiences during their studies abroad. However, there is a lack of research examining the aspects of both international- and local students. There is a Buddy program at the Linnaeus University that aims to promote a relationship between local- and international students, which opens up a research gap. Therefore, the main purpose with the study is to investigate the relationship between international and local students, and if there is an elevated level of interaction between the students that voluntarily are active in the Buddy program. The purspose is also to investigate how the participants experience the Buddy program’s work towards promoting a relationship between them. The study follows a qualitative approach for collecting empirical material. A total of twelve semi-structured interviews were conducted, six with local students and six with international students. The empirical material was analyzed with the help of Norbert Elias and John L. Scotson's Theory of Established and Outsiders as well as previous research within the field. The results of this study indicate that there is a division between international and local students even if they voluntarily have chosen to participate in the program that aims to promote a relationship between them. The relationship between the groups lies within the norms and social cohesion, where the groups established and outsider change depending on the context. The results also show that the students have negative experiences of their participation in the Buddy program as both international- and local students experience some kind of exclusion.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.