In the Swedish school system there is an aim to foster students to become democratic citizen, while at the same time, in the discipline of social science is included to teach the students about democracy. This study has examined 10 teachers in social science and the choices they make within their democracy teaching. The aim of this essay was to examine whether the teachers differed in their views of what to include in their democracy teachings and what to exclude. This essay also aimed to explain how the teachers related the civic education to teaching democracy as a subject. The methods used was 10 open interviews which was spread around 5 different cities/towns in Sweden. The results showed that the teachers differed in what they included in their teaching, but all of them felt that the curriculum was controlling what they could incorporate. We also saw that the teachers didn’t separate civic education from teaching about democracy in general, but rather that the course in social science had a goal to make the students active democratic citizen. Furthermore, the type of program that the teachers were teaching at seemed to influence what they included in their democracy teaching as well as how they viewed the concept of being an active citizen.

Inom den rasideologiska och nationalsocialistiska svenska Nordiska motståndsrörelsen förstås vi idag leva i en tid av destruktivitet, där det svenska samhället präglas av en förintande könskamp som hotar de vita folken. Hotet, som förkroppsligas och bedrivs av feministerna, lägger grunden till den antifeminism som genomsyrar rörelsen, och i denna studie analyseras hur antifeminismen tar sig uttryck inom Nordiska motståndsrörelsen. Syftet är att analysera hur feministen, och indirekt feminismen, konstrueras av rörelsen genom att dels undersöka hur feministen konstrueras i relation till (re)producerade normativa föreställningar om genus, ras och sexualitet, dels i relation till de emotioner som genomsyrar framställningarna av feministen. Det socialkonstruktionistiska perspektivet har kombinerats med Laclau och Mouffes diskursteori som tillsammans med diskursanalytiska verktyg hämtade från Faircloughs kritiska diskursanalys lagt grunden till studiens metod och analys. Utifrån diskursteori och Butlers teori om performativitet samt Ahmeds teoribildning om affektiva figurationer har jag kunnat visa hur rörelsens antifeminism grundas i idealet om den ”naturliga” könsordningen och den heterosexuella kärnfamiljen, där den vita kvinnokroppen blir en symbol för den föreställda vackra nordiska nationen. I motsats till detta ideal konstrueras feministen som en affektiv figuration, en ”ful feminist”, som förkroppsligar det demoraliserande projekt den kulturmarxistiskt influerade feminismen förstås utgöra. Genom narrativet om den vita nationens undergång drivs en rädslans politik vilken legitimerar rörelsens kamp mot feminismen och feministerna, där NMR förstås förkroppsliga kärleken i motsats till feministernas hat. Att vara antifeminist inom Nordiska motståndsrörelsens diskurs är att förespråka kärleken för nationen samtidigt som det innebär att kämpa för den vita rasens överlevnad, och antifeminismen blir därmed ett bärande element för rörelsens upprätthållande.

Helsingborg beräknas växa med 40 000 nya invånare till år 2035 vilket har resulterat i stadsförnyelseprojektetH+ med dess planer att förtäta hamn- och industriområdet Södra Hamnen för att skapa fyranya bostadsområden. Först på tur är det exklusiva området Oceanhamnen som byggs upp på artificiellaöar i hamnbassängen med nära förbindelser till centralstationen. Uppsatsens syfte är att undersökastadsförnyelseprojektet H+s utifrån teorier gällande segregation och gentrifiering för att diskutera vilkapotentiella sociala följder projektet kan få för staden. Genom litteraturstudier som relaterar H+projektet till liknande projekt och utifrån observationer i Södra Hamnen konstateras att utbyggnaden avdet nya området i Södra Hamnen kommer leda till gentrifiering och segregation av staden. Detta då degrupper som uppmanas att flytta in i det nya området främst kommer vara välbeställda, vilket leder tillbortträngning av låginkomsttagare. Helsingborgs upprepade försök att höja Söders ställning visar ocksåpå de maktpositioner som finns mellan de båda stadsdelarna där Norr sedan länge varit etablerat somden överlägsna stadsdelen.

Initiatives in Corporate Social Responsibility (CSR) are getting more pronounced than we as a society are used to, and spurs confusion over the perceived dichotomy between corporate ethicising and profitability. H&M is a company engaging in these initiatives, and their manifest of CSR will be analysed for discourse content. Themes such as social institutions, contrasted groups, individuality and collectivism and agency emerge within the pages of the H&M group’s sustainability report.

Since the second half of the 20th century the Philippines have supplied the world with migrant workers. Today, almost one tenth of the population is residing abroad. Labour migration has become an important source of revenue to both state and private actors through remittances, for the Philippines, and a source of cheap labour battling labour shortage, in the receiving countries. Today, the global labour market is a distinct and important part of what we call globalisation. This is portrayed in this thesis through the lens of Philippine-Korean labour migration. The purpose of this thesis is to illustrate the emergence of migrants as a commodity for export, the institutionalised creation of migrants, the normalisation of labour migration, and containment of migrants through legal and spatial constraints, in Manila and in Seoul. This thesis look at the ways in which labour migration, as an economic policy, is internalised and transformed into a culture of migration. I argue that the effects of a culture of migration is felt not just by the labour migrants themselves, but also by their families and by the Philippines as a whole. As such, the reliance on remittances as a source of income has transformed domestic and global infrastructures as well as norms and social behaviour. Moreover, this thesis aims to add to the discussion on migration and remittances by exploring social dimensions and consequences of the globalisation of the labour market.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

This study aims to understand how police officers in Sweden are affected by their line of work in their personal life. The study is based on qualitative research where the empirical material has been gathered from interviews with Swedish police officers. A total of eight police officers have contributed to this study. The main theoretical concept used in this study is Göran Ahrnes notion of the “organizational centaur”. Alongside this concept, the essay also covers police culture and organizational concept. The results of this study reveal that several police officers find it hard to combine their line of work with their personal life. Not only does the occupation affect the police officers themselves, it also affects their family and acquaintances. Moreover, the results demonstrate how police officers relate to their profession in their spare time. Finally, the results of this study express how changes within the police organization has affected the work situation for many police officers in Sweden.

Objective: This thesis examines the timing of having the first child in relation to when Swedish men and women leave the parental home. The aim is to explain if any childbearing trends can be detected based on whether one leaves the parental home at a younger or older relative age than the current age norms. The timing of having the first child might be affected by either a speed up/slow down effect (one continues to experience other stages of adulthood faster or slower relative to people of the same age) or an age-norm effect (one tries to counter-act deviation from the home-leaving norm by speeding up or delaying childbearing to align with people of the same age).   Method and Data: Event history analysis is applied using a multivariate piece-wise constant hazard model. The data comes from Swedish register data based on records of the entire Swedish population between 1 January 1953 and 31 December 2012.   Results: The results indicate that Swedish women who leave the parental home younger than the norm run a greater risk of having their first child sooner after leaving the parental home relative to women of the same age. Swedish men who leave the parental home younger than the norm, on the other hand, run a greater risk of having the first child later after leaving the parental home relative to men of the same age. Swedish men who leave the parental home later than the norm run a greater risk of having their first child sooner after leaving the parental home relative to men of the same age while the opposite is true for women. However, the effects of timing of leaving the parental home are relatively small, which can be explained by the very long and stable mean durations found. The peak durations of intensities, i.e. number of years between leaving the parental home and having the first child, for men and women can be found after 10–12 years. The peak durations of intensities are remarkably similar between the genders.   Conclusion: Swedish women who leave the parental home earlier than the norm are more likely to experience a speed-up effect in terms of childbearing and a slow down effect when leaving the parental home later than the norm. Thus, women stick to breaking the normative timing of the life course events once they have started. Swedish men, on the other hand, are more likely to try and catch up with age norms and instead postpone having the first child when leaving the parental home earlier than the norm and speed up having a child when leaving the parental home later than the norm. Men are thus more likely to time having children with men of the same age. / Stockholm University SIMSAM Node for Demographic Research

Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gällande hedersrelaterat våld och två vanliga perspektiv är kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsätt på hedersrelaterat våld kan leda till svårigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare åtal. Tidigare forskning angående förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat våld och svårigheter i arbetet med våldet är begränsad. Syftet med föreliggande studie var således att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar beträffande arbetet med hedersrelaterat våld. En fenomenografisk ansats tillämpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare. Analysen av data genererade sex kategorier; heder och patriarkatet, hedersrelaterade våldets karaktär, orsaker till hedersrelaterat våld, svårigheter i arbetet med hedersrelaterat våld, svårigheter i arbetet med brottsoffer utsatta för hedersrelaterat våld samt utveckling i arbetet gällande hedersrelaterat våld. Våldet uppfattades orsakas av icke-svenska kulturer och traditioner, vilket ansågs kunna generera svårigheter i utredningsarbetet då kunskap om dessa kulturer upplevdes som bristande. Ytterligare svårigheter var användandet av tolk, förhör med vittnen som är släkt med brottsoffer eller misstänkt samt brist på återkoppling vid hedersrelaterade ärenden. Förhörsledares uppfattningar beträffande hedersrelaterat våld kan liknas vid kulturperspektivets synsätt på våldet. Då dessa uppfattningar återfanns oberoende av kön, erfarenhet eller utbildning kan kulturperspektivet uppfattas vara förhörsledares generella syn på hedersrelaterat våld inom polismyndigheten. För att utveckla arbetet med hedersrelaterat våld bör en enhetlig definition av våldet accepteras och spridas inom alla polismyndigheter. Svårigheter som framkom i föreliggande studie bör uppmärksammas inom polismyndigheten och klargöras ytterligare för att undvika brister vid arbetet med hedersrelaterat våld.