This thesis explores the association between the age gap between parents and health outcomes for children in Sub-Saharan Africa. An average man-older age gap between partners has been observed all over the world and is the largest in many Sub-Saharan African countries. A large age gap is common in patriarchal societies and has been associated with less female autonomy and impeded decision-making for the couple, resulting in less contraceptive use and a possible higher risk of interpersonal violence. This thesis examines another association with age gaps by focusing on the health outcomes for children in families with large and small age gaps between the mother and her partner. It is hypothesized that children will have worse health outcomes in families where the age gap between the mother’s partner and the mother herself is larger than average. Using data from the Demographic and Health Surveys (DHS), multilevel logistic regression is run to test the association between three health indicators while controlling for confounding variables such as mother’s age, education level and wealth. The health indicators are treatment of fevers, vaccination against measles and underweight. The results show some statistically significant associations, with all three variables supporting the hypothesis that children in age heterogamous families are doing worse. Children of couples with a larger than average age gap have lower likelihood of being treated for fever or cough, and a higher likelihood of being underweight, and children of couples with a smaller than average age gap have a higher likelihood of having received the first measles vaccination. The results show that the age gap between parents is a factor to take into consideration when studying child health and family structures in Sub-Saharan Africa.

Previous studies have shown that bisexual women experience the lowest psychological well-being among the LGBTQ+ community. Bisexuality has been questioned as being a legitimized sexual orientation, both among the heterosexual group, as well within the LGBTQ+ community. Social media has brought on multiple benefits for LGBTQ+ people. One of those benefits is the ability to join groups specifically for LGBTQ+ people and in turn meet other people within the community. However, navigating some platforms have shown to be more problematic. Studies have shown that Facebook pose problems for LGBTQ+ people making their sexual orientation visible because of the different types of people that can partake in the content. The purpose of this study is to investigate potential differences or similarities between bisexual and lesbian women / nonbinary people's sense of security and attitude towards making one's sexual orientation visible on Facebook and Instagram. The study uses a quantitative method in form of a Google Forms survey sent out in Facebook groups, and published on Tumblr as well as on a Reddit forum. Hogan’s exhibitional approach is used as the study’s theoretical framework. The exhibitional approach focuses on how we modify our content on social media in consideration of the consumers, the algorithms and how our data is stored on social media platforms. There was a low response frequency among the respondents which led to a bias between the number of lesbians and bisexuals. The result showed that there wasn’t any statistical correlation between the variables visibility attempts of sexual orientation and being bisexual or lesbian. There was however a correlation between low identity uncertainty and being bisexual or lesbian. Studies on bisexuals show that there is a demand for continuous research on different aspects of bisexual women’s situation in society.

Over the last decade, Europe has been the scene of an increased and generalized sense of ‘Euroscepticism’, expressed through a growing feeling of rejection towards the European Union, its institutions and values. This phenomenon has further resulted in a questioning of the EU’s legitimacy, with an emerging opposition to the principle of supranational governance executed by the EU observed across the Union. While this reveals an issue of general identification with the EU and the European project among individuals, the European Union has sought to respond to this through specific means, particularly through the approach of shaping a greater sense of European identity for and among ‘Europeans’. This has been going through the European Commission’s financial contribution, and the Council of Europe’s establishment of a wide range of organisms, programs, or projects working to establish this identity through multiple aspects, for instance through cultural and legal aspects, as well as to increase identification with this sense of identity. This research seeks at conducting a close study of specific programs created or funded by the EU, and establishing this sense of European identity. Our findings suggest that the shaping of a sense of European identity has remained a challenge despite the institutions’ efforts in that sense, as the concept of European identity still represents an unclear, blurred concept for many people. Moreover, the outcomes of this research have highlighted the issues behind the process of identity-shaping in the case of European identity, that is the persisting lack of identification with this identity, as well as the shaping of an exclusivist identity, rather than an inclusive identity promoting integration and inclusion for all individuals.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Som ett resultat av globalisering, digitalisering och nya kommunikationsvägar har det vuxit fram nya fenomen på arbetsmarknaden, bland annat gig-ekonomin. Fenomenet kan beskrivas som ett sätt att organisera och effektivisera arbete genom digital teknik. Ett exempel på detta är att det idag går att beställa hem mat via en app i telefonen. Syftet med denna studie är att undersöka hur leveranspersoner inom gig-ekonomin upplever sitt arbete och sin situation. Denna grupp kan sägas tillhöra de som har den sämsta situationen på arbetsmarknaden. Studien ämnar även att undersöka om leveranspersoner har ett klassmedvetande och hur de i sådant fall beskriver det. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio leveranspersoner från företaget Foodora. Resultatet visade att de upplevelser som kännetecknar leveranspersonernas arbete är ekonomisk otrygghet, flexibilitet och självständighet. Resultaten visar även att leveranspersoner har ett klassmedvetande genom stark sammanhållning och kunskap om facket. Särskilt intressant var att arbetets flexibilitet upplevdes olika beroende på om de intervjuade hade arbetet som sin huvudsakliga sysselsättning eller om det var ett extrajobb. De leveranspersoner som hade arbetet som extrajobb föreföll enligt studien mer positiva till det flexibla arbetssättet, jämfört med de individer som hade det som huvudsaklig sysselsättning.

Devalveringsteorin har gjort underverk inom kampen för att stänga lönegapet genom att propagera för arbetsvärderingar. I detta arbete undersöks om grundkonceptet bakom devalveringsteori, nedvärderingen av kvinnors arbete, kan tillämpas på lönekriterier för organisationer som använder organisationsövergripande lönekriterier. Då organisationen tillämpar organisationsövergripande kriterier möjliggörs en jämförelse mellan olika arbetsgrupper inom organisationen utan att kriterier måste transformeras. Data från en medelstor svensk kommun har tillhandahållits av ett företag som utför lönekartläggning och arbetsvärderingar. Analysen av data har utförts med en kvantitativ ansats, resultatet indikerar att det förekommer signifikanta skillnader i utfall av lönekriterium mellan män och kvinnor på organisationsnivå, på gruppnivå förekom sporadiska signifikanta resultat och mellan grupper förekom systematiska fördelar för blandade grupper över grupper som endast består av kvinnor eller som består av grupper som endast innehåller en man. Data stödjer att devalveringsteorin skulle kunna tillämpas på lönekriterier för grupper med endast kvinnor eller grupper med endast en man jämfört med blandade grupper.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva möjligheter och hinder för kunskapsutbyte blanddistansarbetare när kunskapsutbytet sker över digitala medier. Tio semistrukturerade intervjuergenomfördes med fem privatanställda och fem offentligt anställda. I intervjuerna fickrespondenterna dela med sig av sina upplevelser av digitala medier och kunskapsutbyte. Detempiriska materialet analyserades genom att använda media richness, närvaro i digitalinteraktion, formella och informella organiseringsprocesser, det strukturella perspektivet samtnätverksteori som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att videosamtal lämpar sig bäst för överföring av mer komplex kunskap närkommunikation ansikte-mot-ansikte inte är möjlig. Telefon och chattar erbjuder snabbtillgång till kunskap som är lätt att tolka. Användandet av digitala medier ger större möjlighetför dokumentation av kunskap som är möjlig att samla, använda och dela vid senare tillfälle.Ett annat resultat är att formella strukturer med etablerade rutiner, uttalade roller,formaliserade möten och samarbeten möjliggör för kunskapsutbyten. Brist på strukturer somär anpassade efter distansarbete hindrar kunskapsutbyten. Informella sammanhang bär medsig störst möjlighet för kunskapsutbyte mellan kollegor med personliga relationer. Ökatansvar för kunskapsutbyte läggs på anställda när det finns en brist på formella strukturer ochutrymme för informella strukturer i den digitala interaktionen. / The purpose of this study is to describe the possibilities and obstacles to knowledge sharingamong teleworkers when the knowledge sharing takes place through digital media. Ten semistructured interviews took place with five employees from the private sector and fiveemployees from the public sector. During the interviews the respondents shared theirexperience of digital media and knowledge sharing. In the analysis of the empirical materialthe theoretical perspectives of Media Richness Theory, Presence in MediatizedCommunication, formal and informal organization processes, the structural perspective andnetwork theory was used. The result shows that video calls are most suitable to transfer complex knowledge when faceto-face communication is not possible. Telephone calls and chats offers quick access toknowledge that is easy to interpret. The use of digital media provides greater opportunities fordocumentation of knowledge that is possible to collect, use and share at a later time. Anotherresult is that formal structures with established routines, pronounced roles, formalizedmeetings and collaborations enable the exchange of knowledge. A lack of structures adaptedfor teleworking is an obstacle to knowledge sharing. Informal contexts offer the greatestopportunity for knowledge sharing between colleagues with personal relationships. Anincreased responsibility for knowledge sharing is placed on employees when there is a lack offormal structures and space for informal structures in the digital interaction.

Statistik från Socialstyrelsen (2019) visar att en stor mängd av den äldre befolkningen besväras av sin ensamhet i dagens Sverige. Äldre personer som bor på äldreboenden tycks besväras i större utsträckning av ensamhet. Folkhälsomyndigheten (2019) menar att det finns tydliga kopplingar mellan ensamhet och psykisk ohälsa och där depression bland äldre är så pass vanlig att det idag klassas som ett folkhälsoproblem i Sverige.  Regeringskansliet (2018) skriver i sin handlingsplan utifrån Agenda 2030 att de ska arbeta förebyggande för att minska den psykiska ohälsan tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Därför fokuserar den här studien på hur enhetschefer inom kommunala äldreboenden arbetar förebyggande genom att minska den ensamheten som bidrar till psykisk ohälsa bland äldre. Studiens syfte var att genom forskningsintervjuer undersöka hur enhetschefernas förebyggande arbete för att minska äldres ensamhet på kommunala äldreboenden kan influeras av enhetschefens syn på ensamhet bland äldre och den organisatoriska strukturen. I undersökningen användes socialkonstruktivismen som teori för att analysera enhetschefernas konstruktion av ensamhet bland äldre. New Public Management, individualisering, destabilisering samt medmänsklighet och empati är andra teorier som användes för att se analysera hur organisatoriska förutsättningar kunde influera det förebyggande arbetet för att minska äldres ensamhet. I undersökningen intervjuades fem enhetschefer och resultatet visade att det inte finns någon nationell överenskommelse för hur enhetschefer ska driva ett förebyggande arbete för att minska ensamheten bland äldre. Det finns ingen gemensam överenskommelse för vad ensamhet är och därför konstrueras äldres ensamhet olika beroende på individuellt intresse vilket leder till olika möjligheter för de boende. Även enhetschefernas specifika arbetsuppgifter som sker i uppdrag från kommunpolitiker, deras närvaro i verksamheten och andra aktörer påverkade konstruktionen av ensamhet som influerar det förebyggande arbetet för att minska ensamhet bland äldre.

The literature on marriage status and mortality have shown that the married individuals enjoy longer lives than their non-married counterparts. The few studies that included cohabitation have found cohabitants to have a longevity between the married and other non-married groups. There are indications that the cohabiting population is diverse in terms of mortality risk, however, very little is known about how the association is related to age and stages of the life course. This is the first study on mortality and cohabitation for the Swedish population, which is a highly relevant context since Sweden is one of the countries where cohabitation is the most widespread and it has been a forerunner in many family trends. Using Swedish register data this study investigates how different partnership statuses are related to mortality across stages of the life course. It uses cox proportional hazards regression for the years 2012 – 2018 for the adult Swedish born population. Cohabiters were found to have consistently lower mortality risk than all other partnership statuses but the married except premarital cohabiters aged 30-49 who showed no excess mortality compared to the married. Further, the study reproduced findings that the difference between the cohabiters and the married is larger for women compared to men. These results contribute to our understanding of who cohabits at different stages of life, and it underlines that future research must consider cohabiters not as a homogenous group but as a status with diverse meaning that changes across the life course.

This study aims to investigate how the factors of identity, lifestyle and network interact andconnect with wine consumption. The goal is to give a broader understanding of howindividuals experience this connection. As this study is a qualitative study, six interviewswere conducted to collect empirical evidence and all participants were women. The theoriesused to guide the findings of this study are based on theories about identity, lifestyle andnetwork. This study aims to contribute to research on how identity, lifestyle and network all influencewine consumption, both in their own way, but also together. The results show that when awoman’s socio-economic position changes, as does her wine consumption. The informantsalso described the wine they used to drink like they described themselves. Their networkplayed a role by being a place for them to enjoy wine socially or to find new friendships.