In this thesis Hannah Arendt’s theories of science and technology are applied in an ethnographic study of engineering ethics. Seeking to gain further understanding of Arendt’s thoughts, her concepts of The Archimedean Point and Earth Alienation is applied in interviews with engineering students in Sweden’s Uppsala University. The purpose directing this study is thus twofold, it is an attempt to anthropologize Arendt’s thoughts of science and technology, and to further understand engineering’s ethical engagement. The study identifies a dynamic where engineering students create dichotomous mentalities. One mentality is engineering’s demand of a desubjectified instrumental rationality in inherent contradiction to an ethical consciousness, this mentality can be identified as Arendt’s Archimedean Point. In conflict to this mentality lies the intersubjectivity of a socio-politically engaged student concerned with engineering’s ability to create evil. This study makes the claim that Uppsala University’s student traditions and culture encourage the second mentality and forms an important resource for ethical engagement among students.

Denna uppsats undersöker hur unga tjejer upplever och påverkas av normer kring sex och sexualitet, samt hur dessa normer återspeglar uppfattningar av genus. Fokuset ligger på de normer kring sex och sexualitet som unga tjejer själva upplever och kan urskilja både i vardagen och i de olika medier de konsumerar, såsom filmer, TV-serier, pornografi och sociala medier. Det material som använts för att undersöka detta har samlats in genom kvalitativa gruppintervjuer med fem tjejer i övre tonåren, samt genom observationer på olika sociala medieplattformar. Genom detta material visar uppsatsen på hur ungdomarna upplever att män förväntas vara mer dominanta än kvinnor, och att män och kvinnor på så sätt görs olika, vilket är en bild de upplever till stor del reproduceras i olika medier. Studien visar även att de unga tjejerna upplever samhället de lever i som heteronormativt, samt att genusuppfattningar även speglas i föreställningar om homosexuella personer, då homosexuella män förväntas vara feminina utav sig, medan homosexuella kvinnor förväntas vara och bete sig mer maskulint.

Ensamhet blir allt mer normalt i det svenska samhället, paradoxalt nog är det inte normativt att vara ensam. Det blir tydligt när det kommer till unga mäns intersubjektiva förståelse för ensamhet och hur det uttrycks på Flashbacks incels-forum. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och men en socialkonstruktivistisk analys med förankring i kritisk mansforskning och queerteori utforska incels uttryckta upplevelse av ensamhet i det svenska samhället. Det finns samhällsstrukturer om relationskapande och maskulinitet som skapar, påverkar och reproducerar ensamhet, vilket denna studie avser att förstå. Incel-fenomenet ifrågasätts därmed i denna studie som en social konstruktion, det vill säga, istället för att utgå från att det är ett hälsoproblem eller säkerhetsproblem, så ifrågasätter studien huruvida dessa benämningar, och de diskurser som dem bygger på, återspeglar fenomenets sociala förutsättningar. Fokuset är således inte att värdera eller förringa incels. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med självidentifierade incels och netnografiska observationerna från Flashbacks forum, vilket ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det inte finns någon entydig definition av incel men att det existerar en tydlig bild av incels-typen som har olika associationer beroende på kontexten i vilken det studeras. Den uttryckta upplevelsen av ensamhet bland svenska incels varierar men gemensamt är att samtliga behöver förhålla sig till maskulinitetsnormer och heteronormativa strukturer för samlevnad i Sverige. De som inte uppfyller samhällets förväntningar utsätts för sanktioner i form av marginalisering, patologisering och exkludering. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för unga män att relatera till incels genom genmanskapen av det lidande ensamheten frambringar hos dem.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kvarvarandes upplevelser överensstämmer med Layoff survivor sickness (LSS) samt att få insikt i hur de kvarvarande upplever sin arbetssituation när kollegor blivit permitterade. Undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på intervjuer som i respekt av social distansering på grund av Covid-19 skett digitalt. Resultatet visar att respondenterna uttrycker få negativa känslor kring upplevelsen, trots mycket bekymrande omständigheter. De uppger att deras psykiska hälsa är oförändrad eller har förbättrats samt att de trivs i hur deras arbete förändrats till följd av de åtgärder som tagits på grund av Covid-19. Anledningen till respondenternas till synes positiva upplevelse av permitteringar går med säkerhet inte att bestämma. Studien presenterar två potentiella förklaringar: (1) LSS är applicerbart och respondenternas arbetsgivare har agerat helt i enlighet med vad tidigare forskning anser vara korrekt för att minska obehag hos anställda. (2) LSS är inte applicerbart på situationen. Eftersom det under studiens genomförande är osäkert vilket stadie pandemin befinner sig i bör resultatet ses som en effekt av en relativt kortsiktig permittering då permitteringen endast pågått under ett fåtal veckor.

Då sjukvården tidigare präglats av bristande jämställdhet och där branta hierarkier har vuxit sig fast, är syftet med denna undersökning att kartlägga dels vilka förutsättningar som Region Uppsala ger till Akademiska Sjukhuset att föra ett aktivt likabehandlingsarbete samt vilka upplevelser de anställda på Akademiska Sjukhuset har gällande arbetet kring likabehandlingsaspekten jämställdhet och nivån på de hierarkiska strukturerna. I offentliga verksamheter ska jämställdhetsarbete genomsyra samtliga aktiviteter i organisationen och arbetsgivare ska verka för en jämställd organisation. Det empiriska materialet från undersökningen analyseras både i förhållande till den presenterade tidigare forskningen samt i termer av legitimitet, rationaliserade myter, särkoppling, teknisk kärna och tvingande isomorfism. Undersökningen utgörs av en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visar på att Region Uppsala ger relativt stor frihet till förvaltningen Akademiska Sjukhuset att själva tolka och implementera likabehandlingsfrågor i verksamheterna. Då respondenterna upplever olika former av könssegregering i den dagliga verksamheten, förefaller behovet av att arbeta mer med likabehandlingsfrågor vara stort inom organisationen. Resultaten visar på upplevelsen av att styrdokument inte är en tillräcklig förutsättning för Akademiska Sjukhuset att föra ett aktivt arbete kring likabehandlingsaspekten jämställdhet samt att organisationen fortfarande upplevs ha branta hierarkiska strukturer.

The purpose of this study is to investigate how teachers with different educational and subject backgrounds co-exist within the same framework of the same education. Previous research suggests that this teacher composition should lead to conflict. But it does not provide any explanations as to how these conflicts are expressed or managed. To illustrate how potential conflicts are expressed or managed, 12 teachers from various Swedish police educations have been interviewed. The theoretical basis is a merging between institutional logics and inhabitant institutions, as a way to direct analytical focus to what happens on the micro level, between the teachers in their daily work. This analytical level has often been neglected in previous research, and this study is a way to contribute to the research about academic drift. The results show that police education is populated by teachers whom we can understand as carriers of different logics. Two logics emerged as particularly contrasting, which I chose to name police logic and academy logic. This means that the teachers was carriers of different ideologically colored norm structures. The results also indicated that the police students were carriers of the police logic. Despite this, I saw no clear traces of conflict. One explanation for this was that teachers' interaction patterns were limited by the organization of the education. One consequence of this was that the teachers with different educations and subject matter rarely met, and conflicts were avoided. In the concrete teaching situation, the two logics met and the teachers needed to find some form of co-existence, especially in relation to the police students. Using Erving Goffman´s concept of cooling out, I found three different cooling out strategies that the teachers used. A central result was that the logics were superior to the teachers. The important thing for the students was not who taught, but what was taught, and that the teaching contents, in the students’ view, had clear professional relevance.

This study examined temporal trends and socioeconomic differences in alcohol use and drunkenness among Swedish 15-year-old students between 2001/02 and 2017/18. Data were obtained from the Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study conducted in 2001/02, 2005/06, 2009/10, 2013/14 and 2017/18 (n ≈ 1500/year). Socioeconomic status (SES) was measured using two alternative indicators: educational aspirations and family affluence. Logistic regression models were used to investigate the relationships between drinking measures and SES indicators. The results showed a significant decline in alcohol use and drunkenness among Swedish 15-year-old students from 2001/02 to 2017/18. Educational aspirations almost consistently statistically negatively predicted regular alcohol use and drunkenness. Family affluence only had a weak effect on adolescent drinking behavior with a tendency for less affluent students reporting less alcohol use and drunkenness. Trend analyzes within the subgroups indicated that the downward trend was mirrored in all SES groups, but it was not equally steep in all groups. The decrease was generally weaker among students with lower educational aspirations but stronger among students from less affluent families. This study suggests that different aspects of SES may influence adolescent drinking in opposing directions. In future efforts aimed at reducing alcohol use and drunkenness among adolescents, students with lower educational aspirations should be the target population.

Denna studie kommer att handla om ideellt arbete och det som deltagarna i ideella organisationer kan få ut av sitt engagemang. Ideellt arbete är en grundpelare i dagens samhälle och det finns många av oss som i någon utsträckning engagerar sig eller har engagerat sig ideellt. Det ideella arbetet har en stor betydelse i samhället och spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen. Med en bas i socialt kapital och tidigare forskning om ideellt arbete har denna studie med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt vad yrkesverksamma vuxna individer får ut av att engagera sig ideellt, studien visar att studiegruppen har gynnats karriärmässigt av att vara ideellt engagerad samt fått ett utökat kontaktnät som de på olika sätt har kunnat använda sig av i sitt vardagsliv. / This study aims to examine voluntary work and what the participants in non-profit organizations can gain from their commitment. Non-profit work is a cornerstone of today's society and there are many of us who to some extent engage or have been volunteering. Voluntary work is of great importance in society and plays an important role in the development of our society. With a base in social capital and previous research on voluntary work, this study has, through qualitative interviews, investigated what working adults can benefit from by engaging in voluntary work. This study shows that the study group has benefited career-wise by being voluntarily engaged and given an extended contact network, which they have been able to use in various ways in their everyday lives.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse för relationer mellan samhällsvetare och den sovjetiska regimen i Polen mellan 1947 och 1991. Mina studier visar att relationerna mellan samhällsvetare och regim, samt mellan olika grupper av sociologer, förändrades och utvecklades under den angivna tidsperioden. Olika politiska, ekonomiska och sociala händelser påverkade universitetens verksamhet och sociologers attityder såväl mot regimen som mot andra samhällsvetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka processer som pågick i det sociologiska, vetenskapliga arbetet, i en situation då forskare och deras arbete var beroende av den sovjetiska maktstrukturen. I undersökningen har jag använt mig av fallstudiedesign med fokus på historiska metoder som litteraturforskning, biografier och studier om polsk sociologi. Jag har tolkat stoffet jag har fått fram utifrån olika teorier, som har hjälpt mig att förstå de olika processer och händelser som skedde i Polen efter andra världskriget.

The purpose of this study is to give an insight into how school children in year six, in Sweden, value and view grades. In Sweden, currently there are many debates on whether schools should have grading systems and if so, in which school year they should be introduced. In the present study seven children (3 boys and 4 girls), attending year six, were divided into two focus groups; that were simultaneously conducted. In the focus groups, the children discussed their views, values and their experiences in regard to grades. The results discerned from the two focus groups were that the seven participating school children felt that there was value and merit in receiving grades because they gained a better understanding of their own academic performance based on the grades they received. Additionally, however, the children acknowledged that they also do experience negative emotional effects from receiving grades, such as stress and the de-evaluation of their capabilities in comparison to their schoolmates. Nevertheless, the participating children perceived that grades were necessary and believed that the grading system should begin to be enforced in either year four, or year five, for the most optimal effect.