In October 2015 and April 2017, Sweden was hit by two of the most notorious deadly attacks in modern history. The first was directed towards people of immigrant backgrounds at a school in Trollhättan, the second took place in Stockholm, where a truck drove straight through the crowded pedestrian street of Drottninggatan. In this thesis, frame analysis is used to study how four major Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten) portray the acts of the assailants Anton Lundin Pettersson (N = 89) and Rakhmat Akilov (N = 173), respectively and comparatively. Previous research suggests a disparity in the framing of “international” (i.e. Islamist) and “domestic” (e.g. right-wing) extremists, where the former are typically politicized and treated as part of a larger terrorist threat while the latter are described as mentally ill lunatics with individual motives. This thesis partly enforces this, by showing how Lundin Pettersson’s actions are psychologized to a larger extent than Akilov’s, which are rather put in a standard terrorism frame, as a symbol of “the terrorists’” war on “the West”. The results also show several similarities in framing, like how counterimages are used to strengthen the norms and values of the ingroup after both attacks.

Previous research has shown that work-related stress is associated with various types of negative health outcomes. With work being a large part of individuals’ lives, looking at the effects of straining work over a lifetime of work is therefore relevant in order to understand how the work environment affects health. This study will investigate the work environment by the demands and control individuals have at their workplace. Life course theory combined with the theory of cumulative advantage/disadvantage will help to create a framework for studying long-term and cumulative effects of the work environment on psychological well-being. Thus, the aim of the study is a) to understand how job strain affects psychological well-being and b) to provide knowledge on long-term effects of job strain on psychological well-being. The findings are based on panel data from the Swedish Level-of-Living Survey from the years 1981-2010, with 9-10 years between the measurement periods. High strain jobs (high demands and low control) are shown to have the most damaging effects on psychological well-being, whereas low strain jobs (low demands and high control) are shown to be the least damaging work environment. No significant long-term effects are found.

En relativt vedertagen idé inom det samhällsvetenskapliga forskningsfält som berör tillit och medborgarnormer är att båda dessa koncept är positivt förgrenade i det som kommit att kallas socialt kapital. Detta kommuntarianska perspektiv främjar föreställningen om att tillit både behövs för, och förstärks genom socialt- och politiskt deltagande i nätverk vilket i sig förväntas reflekteras i delade obligationer och förväntningar på andra och sig själv; en uppsättning medborgarnormer. En sådan förutsättning gör det svårt att använda detta perspektiv för att förklara ett obefintligt, eller till och med negativt samband mellan tillit och medborgar-normer. Inte desto mindre har sådana samband uppdagats i samhällsvetenskaplig forskning inom området. Denna studie ämnar undersöka relationen mellan generaliserad tillit, institutionell tillit och medborgarnormer inom den svenska befolkningen. Vidare är ett syfte att förklara hur ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer kan behandlas som att tilliten kan ersättas genom fungerande substitut. I denna relation är det även möjligt att institutionell tillit (och de aktörer varpå denna tillit placeras) agerar på ett övervakande och medlande sätt för att legitimisera förväntningarna som medborgarnormerna vilar på. Studiens empiriska resultat visar fynd likt flera föregående studier, nämligen existensen av ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer, ett positivt samband mellan institutionell tillit och medborgarnormer samt ett negativt samband mellan generaliserad och institutionell tillit. / A relatively common theoretical notion within the research field concerning trust and norms of citizenship in the social sciences is that both of these concepts are positively related through what is most often called social capital. This particular communitarian perspective encourages the idea that trust is both needed for, and built through networks as well as social- and political participation which should be reflected through a shared sense of obligations and expectations upon one another; a set of citizen norms. The very foundation of such and theoretical basis makes it difficult to use this perspective to explain an absent correlation between trust and norms of citizenship, and even less a negative such correlation. Nonetheless, findings in social scientific research on this matter have sometimes shown an absent or even negative correlation between trust and norms of citizenship. The purpose of this particular study is to evaluate the relationship between generalized trust, institutional trust and norms of citizenship within the swedish population. Furthermore, the aim is to explain how a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship is possible to be understood as a compensation of trust through the means of substitutes. In this discussion, the relevance of institutional trust comes in to light as a means of legitimizing the accountability within the norms of citizenship as expectations on "good citizens". Conclusively, the empirical findings show results similar to what has been presented in some earlier research articles, namely the existence of a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship, a positive correlation between institutional trust and norms of citizenship and finally a negative relationship between generalized and institutional trust.

Denna studie undersöker hur unga män upplever sin möjlighet att dela med sig av sitt känsloliv till sina närmsta manliga vänner. Frågeställningarna innefattar hur män umgås med varandra, deras möjligheter att dela med sig av känslor, samt vilka förväntningar de upplever finns på dem i egenskap av att vara män. Denna kvalitativa studie utgår från en interpretativistisk tankegång och kan ses som delvis deduktiv, då tänkta teorier tidigt tas in i arbetet. Studien avslutas dock induktivt då målet inte är att pröva teorierna utan använda dem som verktyg för att förklara resultatet. Tio semistrukturerade intervjuer genomförs med totalt tio män i åldrarna 20 till 29 år. Under arbetets gång framkommer en bild av hur män verkar inom umgängeskretsen. Många känner svårigheter och osäkerhet kring att dela med sig emotionellt till sina vänner. Dessutom tycks det finnas normer kring hur en man ska vara som begränsar dem i deras emotionella liv.

Den här studien studerar kinesiska förstaspråktalares beskrivning och självbedömning av sina språkrepertoarer, med fokus på hur deras språkanvändning och omgärdande språkideologier inverkar på deras inlärning av svenska. Informanterna som deltog i studien har lärt sig engelska efter deras första språk och de behärskar dessutom andra språkvarieteter i olika utsträckning. Studien visar att informanternas självbedömning av deras språkrepertoarer påverkar deras språkanvändning i form av språkval och språknivåer. I jämförelse med informanternas generella självbedömningar och utförliga självbedömningar framkommer att informella verbala kommunikativa förmågor värdesatts extra i deras självbedömningar. Detta har sin grund i informanternas språkideologier, där informanternas förhållningssätt till sig själva som språkinlärare i samhället avgör vad som är viktigt i kommunikationen och språkinlärningen.

Tillit har en fundamental betydelse i ett samhälle. Förtroende för förvaltningsinstitutioner såsom domstol och polis är en viktig del för att samhället ska fungera väl. Denna studie ämnar att undersöka förtroendet för domstol och polis i Sverige och hur detta eventuellt skiljer sig mellan grupper med olika etniska ursprung. Detta med utgångspunkt från Robert Putnams teori om socialt kapital. Putnam benämner begreppet socialt kapital som en viktig beståndsdel för tillit i ett samhälle, och detta sociala kapital skiljer sig mellan samhällen världen över. På så vis så har den komparativa delen uppkommit för att se skillnader i tillit mellan olika etniska ursprung. Etniska ursprung är i det här arbetet uppdelat i grupperna Sverige, Norden, Europa och utanför Europa. Analyserna kontrollerar för första och andra generationens invandrare inom dessa etniska gruppindelningar. Förtroendet för domstol och polis undersöks utifrån tre aspekter: generellt förtroende, förtroende om opartiskt och rättvist agerande inom domstol och polis samt förtroende gällande domstol och polis ställer alla lika inför lagen. Dessa tre aspekter har valts utifrån Bo Rothsteins teori om vad som grundar förtroende för institutioner. Detta är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial från European Social Survey 2010. För att analysera materialet användes linjär regressionsanalys och korstabeller. Resultatet visar att andra generationens invandrare från Europa och utanför Europa har lägre generellt förtroende för polisen jämfört med etniskt svenska. Första och andra generationens invandrare har lägre förtroende för att polisen agerar opartiskt och rättvist jämfört med etniskt svenska, medan första generationens invandrare har lägre förtroende för det samma när det gäller domstol. Resultatet visar också att etniskt svenska har lägre förtroende för att polisen ställer alla lika inför lagen jämfört med första och andra generationens invandrare med ursprung Europa och utanför Europa. Studiens slutsats är att etniskt ursprung har en inverkan på förtroendet inom alla etiska aspekter för polis och inom en aspekt inom domstol. På så vis tycks polisväsendet leva upp till de etiska normerna i lägre grad jämfört med domstolsväsendet.

Syftet med studien är att undersöka om besluten gällande anställning, utifrån arbetsmetoden kompetensbaserad rekrytering, är rationella. Studien ska bidra till en förståelse kring hur beslut fattas ur ett sociologiskt perspektiv för att kunna utläsa strukturella faktorer. Studien är kvalitativ och data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar med rekrytering och har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen innebär att vi genom respondenternas uppfattningar kring ämnet försöker skapa en förståelse. Resultatet av studien visar att rekryterarna applicerar en kompetensbaserad metod i deras rekrytering i olika utsträckning.   Majoriteten av respondenterna uppfattar att kompetensbaserad intervjumetodik bidrar till ett tydligt ramverk men framhåller betydelsen av att ställa följdfrågor för att skapa ett öppet samtal med kandidaten. Enligt rekryterarna bidrar kompetensbaserad intervjuteknik till objektivitet och är ett verktyg för att motverka att ”magkänslan” får påverka beslut för anställning. Majoriteten av respondenterna lyfter att det är de ansvariga cheferna som har mandat att anställa. Vägen mot beslutet såg olika ut beroende på hur stor delaktighet cheferna har i rekryteringsprocessen. Avslutningsvis visar studiens resultat på att besluten inte kan fattas rationellt fullt ut då den mänskliga faktorn influerar beslutet. För att handla rationellt enligt den strikta betydelsen av begreppet behövs tillgång till information om samtliga alternativ där valet grundar sig i att välja det som är mest lönsamt. I denna studie framkommer det att vad som är mest lönsamt för en rekrytering beror på den enskilda organisationens behov, kultur och värderingar. Det är komplext att kalkylera exakt hur individer kommer att prestera i framtida arbetssituationer grundat på personlighet och kompetenser. Därför blir det problematiskt att fatta rationella beslut, eftersom att besluten inte baseras på fullständig information.

Studien syftar till att undersöka om HR-konsulter anser att det finns några kompetensskillnader för nyexaminerade personalvetare som satt ihop sin egen kandidatexamen jämfört med nyexaminerade personalvetare som läst program. Syftet är även att undersöka nyexaminerade personalvetares anställningsbarhet på arbetsmarknaden genom att intervjua HR-konsulter. För att besvara syftet genomfördes sju kvalitativa semi- strukturerade intervjuer med HR-konsulter som arbetar på bemanning och rekryteringsföretag inom den privata sektorn.   Tidigare forskning kring detta ämne behandlar främst skillnader mellan olika personal- och arbetslivsprogram samt hur verklighetsanknytningen och de praktiska inslagen ser ut för olika utbildningar. Tidigare forskning kring hur högre utbildning och anställningsbarhet hos nyexaminerade studenter ser ut, oavsett utbildningens sammansättning har även behandlats. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Bourdieus kapitalbegrepp, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Som komplement till det teoretiska ramverket har även begreppen anställningsbarhet och kompetens använts i analysprocessen. Studien visar att majoriteten av HR-konsulterna anser att det inte finns kompetensskillnader hos nyexaminerade personalvetare beroende på om studenten läst program eller satt ihop sin egen utbildning. Det är enligt HR-konsulterna en examen i sig som är viktig för kompetensen och anställningsbarheten. Andra faktorer som avgör anställningsbarheten är arbetslivserfarenhet, kunskaper inom arbetsrätt, möjligheten till praktik under sin utbildning samt kontakter och nätverk. HR-konsulterna ser således inte några specifika kompetensskillnader kopplat till utbildningens sammansättning, de menar dock att skillnader i kompetens kan uppstå beroende på om studenten haft praktiska inslag i sin utbildning eller läst arbetsrätt.

Tidigare forskning inriktad på adoptivföräldrars upplevelser av föräldraskapet eller support och stöd från samhälleliga instanser är inte omfattande, speciellt inte i svensk forskning. Syftet med den här studien var att undersöka adoptivföräldrars upplevelse av stödfunktioner och samhällsservice under de första fem åren efter hemkomst med adoptivbarnet eftersom det är viktigt att få ett perspektiv på stödet från samhället under de tidiga åren då det adopterade barnet knyter ann till familjen. Studien utfördes genom intervjuer med fyra adoptivföräldrapar plus den ena föräldern till ett adoptivbarn. Intervjuerna utforskade hur de upplevt sitt handlingsutrymme i förhållande till deras tillgänglighet av samhälleliga resursinstanser under det tidiga föräldraskapet. Resultaten analyserades utifrån Amartya Sens teoretiska perspektiv capability approach som mäter hälsa genom att accentuera individens behov och frihet att själv välja vad som uppfattas som nödvändigt och viktigt.  Resultaten visade att adoptivföräldrarna överlag var nöjda med relationen de haft med skola, barnhälsovård, socialtjänst och övriga resursinstanser. En viktig del av handlingsutrymmet för familjerna var även privata relationer med andra adoptivföräldrar och adoptivbarn. Även internet nätverk eller grupper för adoptivfamiljer var dem till viss mån behjälpliga. Trots det menade föräldrarna att förståelsen för deras adopterade barns behov i alla samhälleliga instanser behövde förbättras, både överlag för adopterade barn, men även att de individuella behoven för adopterade barn behövde uppmärksammas mer.

Snabb teknologisk utveckling och intensiv digitalisering i samhället har bidragit till att IT-kompetens saknas i den utsträckning som efterfrågas vilket skapar kompetensbrist på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka utbildningsformen Accelerated Learning och vilka möjligheter den skapat för individer som genomgått en utbildning med denna intensiva lärandemodell. Vi har valt att gräva djupare i utbildningsformen genom att studera upplevelsen samt karriärmöjligheterna i samband med genomförd utbildning för att få en djupare förståelse kring utbildningsformens integrering och påverkan på de individer vi intervjuat samt effekten på organisationens anpassning till digitaliseringen.   Vi har utifrån en kvalitativ ansats utfört djupintervjuer med tio olika individer som alla studerat på Academy, en skola som tillämpar utbildningsformen Accelerated Learning. Det är en ny utbildningsmodell på marknaden som det ännu inte forskat brett kring. Detta var en motivation varför vi ville gräva djupare i utbildningsformen. Vi valde att utgå ifrån sociologiska teorier med fokus på organisationer i samhället samt samspelet med individerna. Detta gjorde vi genom att välja organisationsekologin samt Anthony Giddens strukturerings- och modernitetsteori.   Utifrån resultatet visar vår studie på att utbildningsformen Accelerated Learning möjliggjort för våra intervjupersoner att byta yrkesinriktning mitt i karriären, få praktisk erfarenhet på kort tid samt utveckla en kombinerad kompetens med IT som nisch. Vidare tyder vårt resultat på att utbildningsformen kan ha en positiv påverkan på organisationer som snabbt behöver få in människor med praktiskt relevant och dagsaktuell kunskap samt kombinerad kompetens. Resultatet indikerar även på att utbildningsformen kan främja organisationers anpassning till arbetsmarknaden och det digitala samhället.