<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.</p>

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.</p>

<p>The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.</p>

The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism. / Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm. / This thesis aims to examine how four sexually dominant women understand their sexuality. It specifically concentrates upon how the women defines themselves as sexually dominant and what dominance means to them sexually but also what it means to them in everyday life and in general. Additionally this essay examines how the informants understand their sexual dominance in relation to their identity and in shaping their identity. In order to carry out the purpose of this thesis four women who define themselves in one way or another as sexually dominant have been interviewed. Furthermore the study focuses upon women who practice their sexual dominance through activities and expressions that are common in the world of bdsm.

Uppsatsen handlar om hur tibetaner använder sig av Internet i strävan efter en nationell identitet och i kampen för ett fritt Tibet. Med information från fyra tibetaner analyseras olika webbplatser kopplade till den tibetanska diasporan för att se om denna koppling finns. Med hjälp av tidigare diaspora forskning och Benedict Andersons tankar om en föreställd gemenskap görs en analys av kopplingen mellan diasporan, Internet och en föreställd gemenskap. Abstracts: This essay discuss how Tibetans use Internet in their effort to maintain a national identity and their struggle for a free Tibet. With information from four Tibetans, Internet sites connected to the Diaspora is analyzed to see if this connection exists. With help from earlier Diasporaresearch and Benedict Andersons thoughts about imagined communities the essay analyse the connection between Diaspora, Internet and imagined communities.

This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level. The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important. The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net. In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter.   The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians.   Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas. / Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå. Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt. I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät. Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning.  Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll. Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna. Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.

<p>In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today.</p><p>The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!</p>

In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today. The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken. / This study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.