Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

In recent decades, Sweden has seen a rapid increase in the share of health care, education and social care that is delivered by privately-owned companies. Such privatisation of welfare state services has by some of its advocators been viewed as a means to enhance gender equality in labour market outcomes; one of them being access to managerial positions. This thesis uses Swedish registry data to examine how the underrepresentation of female managers differs between public sector and private sector providers of welfare state services. Moreover, the analysis pays close attention to how employees’ family statuses – partnership and parenthood – influence careers in each of the sectors. The result shows that the gender gap in managerial authority is narrower in the public sector than in the private sector. However, family responsibilities are shown to have a smaller and more gender-equal influence on managerial authority among employees in the private sector. The thesis’ conclusion is, thus, that even though career opportunities might be more gender-equal in the public sector than in the private sector, the theoretical assumption that women’s careers are better off in the public sector because it is more “family-friendly” does not receive support.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att delta i en förrehabiliterande insats. Frågeställningen var; Hur upplever patienter att deras deltagande i en förrehabiliterande insats påverkat rehabiliteringsprocessen? Förhoppningen var att förstå något om vad som underlättar för patienterna att bli redo för arbetslivsinriktad rehabilitering samt om den förrehabiliterande insatsen upplevdes vara till nytta i rehabiliteringsprocessen. Förhoppningen var också att kunna bidra till fortsatt diskussion kring hur man inom vården kan arbeta för att underlätta arbetsåtergång vid utmattningssyndrom. För att uppnå studiens syfte har kvalitativ metod använts. Fyra av de fem patienter som deltog i insatsen intervjuades. Öppen kodning användes utifrån Grundad Teori. Resultatet har analyserats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen samt KASAM-teorin. Empirin tyder på att insatsen upplevdes värdefull i patienternas rehabiliteringsprocess. Stödet i kombination med inflytande över aktivitetsnivån samt praktiskt övande angavs vara de viktigaste faktorerna för att patienterna skulle uppleva projektet som både hanterbart och meningsfullt. Aspekter kring insikter och en ökad förmåga att hantera utmaningar har lyfts fram som betydelsefulla effekter för individen. Patienterna har lagt stort värde i att träffa andra som förstår och normaliserar de erfarenheter man bär på. Att reflektera tillsammans verkar ha bidragit till en ökad känsla av samhörighet och större acceptans för de egna begränsningarna. Projektets längd, eller kanske snarare brist på längd, har försvårat för patienterna att uppnå den aktivitetsnivå som krävs vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

The regional healthcare in Sweden is suffering from a acute shortage of nurses. In order to cope with the situation, the regional healthcare institutions has included other professions to perform the job assigments of the absent nurses. A public debate emerged whether or not nurses were replacable with other professions in regional healtcare instituitons. This theisis believes that more research of nurses field of work could contribute to the discussion. The theisis aims to contribute to the existing research of nurses field of work by studying the division of labour between nurses and physicians and between nurses and auxillary nurses in order to understand how the division of labour between these professions look like and why they are constituted as they are. By conducting seven semi-structured interviews with nurses and taking theoretical inspiration from Andrew Abbotts theory of ”jurisdictional claims” and the three realms where claims can be made, this theisis finds that the reality of the job assigments in the division of labour between the professions are, by using Abbotts own word of choice, ”fuzzy”. The nurses’ descriptions of the divions of labour tells that nurses are losing control of job assignments in a field that they are trained to exicute, care-related work, while gaining control over medicinal assignments that they are relationally under-trained to exicute. Nurses are also giving away control over fully controlled medicinal tasks that they are trained to do to auxillary nurses, while physicians are giving away control over assignments in the same fashion to nurses. This theisis concludes that the divisions of labour displays three variations of how control can be displaced: By organizational structures, by the controlling professions themselves and by the state-required assignments; forced upon nurses as the profession is regulated by The National Board of Health and Welfare.

Sociala medier har i det senmoderna samhället växt sig stort och blivit en vardag i många individers liv. På Instagram publiceras dagligen inlägg med olika syften vilka ofta inte uppfattas medvetet. Med denna studie fokuserar vi på hur svenska kända kvinnor framställer kvinnokroppen på Instagram. Hur de utifrån olika ställningstaganden tar upp feministiska synpunkter, utmanar det västerländska kroppsidealet och hur de vill vara med och bredda synen den normativa kvinnokroppen. Vi har utgått från den digitala tidskriften för unga kvinnor, Veckorevyn, som i januari 2017, publicerade en lista med “25 kända kvinnor du borde följa på Instagram”. Utifrån denna lista valde vi sedan ut de sex kvinnor som var svenska för att analysera bild och tillhörande text. För att uppnå studiens syfte, att synliggöra hur kvinnokroppen konstrueras och förmedlas av de sex kända kvinnorna har vi använt oss av en netnografisk metodansats med semiotisk analysmetod. Resultatet visar att de kända kvinnorna gör ställningstaganden som syftar till att ge utrymme för att omvärdera och utmana det normativa könsroller som vi upplever finns i dagens samhälle. Ett omvärderande av de värderingar som finns i det senmoderna samhället, menar vi skulle kunna leda till att acceptansen kring kvinnans kropp ska expandera och skapa en ny bild av vad som är normativt inom det västerländska skönhetsidealet och könsneutralisera stereotypiska könsuttryck som tillskrivs kvinna som kön.

<p>Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken.</p> / <p>This<strong> </strong>study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm.</p> / <p>This thesis aims to examine how four sexually dominant women understand their sexuality. It specifically concentrates upon how the women defines themselves as sexually dominant and what dominance means to them sexually but also what it means to them in everyday life and in general. Additionally this essay examines how the informants understand their sexual dominance in relation to their identity and in shaping their identity. In order to carry out the purpose of this thesis four women who define themselves in one way or another as sexually dominant have been interviewed. Furthermore the study focuses upon women who practice their sexual dominance through activities and expressions that are common in the world of bdsm.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur tibetaner använder sig av Internet i strävan efter en nationell identitet och i kampen för ett fritt Tibet. Med information från fyra tibetaner analyseras olika webbplatser kopplade till den tibetanska diasporan för att se om denna koppling finns. Med hjälp av tidigare diaspora forskning och Benedict Andersons tankar om en föreställd gemenskap görs en analys av kopplingen mellan diasporan, Internet och en föreställd gemenskap. Abstracts: This essay discuss how Tibetans use Internet in their effort to maintain a national identity and their struggle for a free Tibet. With information from four Tibetans, Internet sites connected to the Diaspora is analyzed to see if this connection exists. With help from earlier Diasporaresearch and Benedict Andersons thoughts about imagined communities the essay analyse the connection between Diaspora, Internet and imagined communities.</p>

<p>This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level.</p><p>The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important.</p><p>The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net.</p><p>In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter.  </p><p>The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians.  </p><p>Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas.</p> / <p>Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå.</p><p>Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt.</p><p>I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät.</p><p>Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning.  Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll.</p><p>Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna.</p><p>Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.</p>