Karolinska Institutet (KI) är en kunskapsintensiv organisation som bedriver världsledande medicinsk forskning. Här blir frågor kring ägande och makt centrala då produktion av vetenskap är en bransch där det finns mycket prestige och ekonomiskt kapital att vinna. Utifrån läsning av kandidatuppsatser som gjorts på KI bildades ett intresse för att lyfta betydelsen av maktens påverkan på det vetenskapliga arbetet. Syftet med studien har varit att utöka förståelsen för hur makt manifesteras inom och mellan forskargrupper på KI. Detta har gjorts genom en kortvarig etnografisk studie under en veckas tid, då vi följt en forskargrupp i deras dagliga arbete. För att kunna styrka våra observationer har även material från tidigare studier gjorda inom samma fält, tillgodogjorts i samråd med handledaren. Forskningsfrågorna som studien utgått från är hur manifesteras makt inom och mellan forskargrupper samt vilken roll spelar kapital som valuta och medlare vid manifestation av makt. För att besvara våra forskningsfrågor har vi tillämpat Bruno Latours Actor-Network Theory (ANT) samt Pierre Bourdieus koncept kring olika kapitalformer. Genom vår observation kunde vi se hur teorierna kunde sammanföras för att förklara hur makt manifesteras och vilka aktörer som kom att spela stor roll i detta avseende. Resultatet av studien visar på att hur makt manifesteras mellan människor, till stor del formas av de så kallade icke-mänskliga aktörerna som finns inom det specifika fältet som studeras. Dessa aktörer menar vi främst är byggnadens utformning, den vetenskapliga och tekniska utrustningen, hyror och publikationer. Avslutningsvis har vi kunnat se att makt manifesteras genom att analysera den cykliska återinvesteringen av kapital.

This paper examines the discourse of pain and pain relief in the advice texts given to future mothers through the public health clinics in Sweden. The aim of the study is to explore how the concepts of “natural” and “normal” shapes the prevailing methods and perspectives in the texts. I use critical discourse theory as it is articulated by Norman Fairclough by using the three dimensional model, combined with the theory about gender performativity. The discourse of “natural” birth constitutes a socio-cultural norm throughout a variation of cultures which shapes and regulates women’s decision making regarding options of pain relief and delivery methods when giving birth. The “natural” discourse has been (re)produced in the feminist critique of the medicalisation, and consequently the pathologisation, of pregnancy. Recent studies has shown that the “natural” discourse can be seen as a gender constituting process that can lead to reproducing traditional ideals about femininity and motherhood. By analysing how the public healthcare system articulate the norms regarding pregnancy and giving birth in regards to these two different discourses, and what the potential effects are of the discourse in question, it opens up to a discussion about the equality of health and gender.

This study examines college students, studying their final year of their bachelors’ in social work at Gävle Collage, Sweden, and their aspirations for their future after graduating. The students are immigrants to Sweden and they come from less fortunate family backgrounds. As the results demonstrate, the family background of the students and their collage experiences, shape their aspirations. To demonstrate this, the study draws to the anthropological research of Arjun Appadurai (2004). He argues that the individuals’ capacity to aspire is a navigational capacity, which is determined by the individuals access to various resources. My results show that despite the students’ difficult backgrounds, they have developed the resources to confidently orient their future. A further analysis suggests that the students’ aspirations, despite their less fortunate backgrounds, are reasonable in today’s Swedish society. / Studien uppmärksammar högskolestudenter, som läser sista året på ett socialvetenskapligt kandidatprogram på Gävle högskola, och deras förhoppningar för framtiden. Studenterna har utländsk bakgrund och kommer från resurssvagare uppväxtförhållanden. Studieresultaten visar att studenternas förhoppningar för framtiden både formas efter studenternas uppväxtförhållanden och deras erfarenheter från utbildningen. För att illustrera detta, jämförs studenternas förhoppningar för framtiden med antropologisk forskning av Arjun Appadurais (2004). Appadurai menar att individers förhoppningar om framtiden formas efter hennes tillgänglighet till olika resurser. Mina resultat visar att studenterna, trots sina resurssvagare bakgrunder, har under utbildningen tillgodogjort sig nya resurser om hur de ska möta sin framtid.  Avslutningsvis föreslår studien att studenternas förhoppningar för framtiden, trots deras svagare förutsättningar, är sannolika i dagens Sverige.

This essay examines male contraceptive responsibility in theory and practice, within the framework of experiences of existing contraceptives, as well as views on new contraceptives for men that are being researched.    In today’s Sweden, contraception is largely a female area. However, with progress on the area of research into new hormonal male contraceptives, we might be headed towards a different reality. In hope of gaining a fuller understanding of contraceptive experiences, this paper aims to contribute to the understudied area of men and reproduction, and add understanding of how men would approach a new contraceptive.    The empirical material consists of in-depth interviews with five male Medicine students and Intern Physicians living in Sweden – some of the people who are going to influence other’s contraceptive realities in their professional practice. The essay explores the social contexts in which these men’s personal contraceptive experiences and thoughts around responsibility are created.    The results show that women use contraceptive methods to a greater extent than men do. However, it is thought among the students and Physicians that contraceptive responsibility should be equal between the genders, and the approach to using a new male contraceptive is positive.    Female contraceptive use is understood by the informants as a “burden”, the sharing of which is posed as the main reason to use new male contraceptives. New male contraceptives are hence found to be understood as a female right, rather than a male right.    The essay shows that perceptions of responsibilities for contraception are rooted in cultural discourses, such as the assumption that women are more concerned to avoid pregnancy, and that it is difficult to develop contraceptives for men. Therefore, new male contraceptives might extend the possibilities for men to be involved in contraception – but our gendered ideas of, for example risk, might not change just because new contraceptives become available.

Ett samhälle kan sägas bestå av dels ovissa, oförutsägbara och oberäkneliga respektive planerade, beräknade och förutsägbara händelser. I denna studie undersöks hur detta som vi inte vet något om, såsom plötsliga och oförväntade händelser, organiseras socialt. Sverige och en del andra delar av världen kan sägas vara platser där en säkerhetskultur med fokus på att försäkra sig om skydd av olika slag utspelar sig. Jourbranschen är ett område där denna kultur skulle kunna analyseras. Dessa organisationer kan ses som värdefulla informanter utifrån att det ständigt dyker upp oförutsägbara händelser där människor behöver assistans och hjälp av olika slag. Tidigare forskning i ämnet behandlar fenomen som risk, rationalitet, kris, kaos och katastrof. Även meningsskapande fenomenologiska studier av organisationer som arbetar med dessa typer av händelser har gåtts igenom. Denna uppsats teoretiska utgångspunkt har hämtats från konceptet om system och livsvärld, formulerat i Jürgen Habermas verk The Theory of Communicative Action1. I anslutning till detta koncept berörs också den strukturella meso-sociala dimensionen som ett mellanting eller sammanblandning av en övergripande makrostruktur och en närmare mikro-social interaktion. Två jourorganisationer, med något olika verksamhetsområden, har här utgjort det empiriska datamaterialet bestående av semi-strukturerade intervjuer och deltagande observationer för att undersöka hur oförutsägbarhet organiseras socialt. Resultatet visar att jourverksamheter kan förklara en del skillnader i hur oförutsägbarhet hanteras utifrån modellen om system och livsvärld vilket ses som tydligast via digitaliserat arbetsinnehåll på systemnivå och direktkommunikation i en mellanmänsklig verbal kommunikation. 1 Jürgen Habermas, The Theory of Communicative Action. (Cambridge: Polity Press, 1987). / A society handle on one hand uncertain, unpredictable and incalculable events and on the other hand planned, calculated and predictable occasions. In this essay, I will investigate how these events and situations that we do not know anything about are socially organized. Sweden, among other developed countries worldwide, may be an interesting field of a new upcoming discourse of security and safety. New agencies in the form of alarm centres with on-call and on-site services are popping up more often these days. Two of those agencies are analysed in this essay. Earlier research on this theme handle phenomenon such as rationality, crisis, chaos and catastrophes. Also, phenomenological sense-making studies of organizations working with these kinds of events have been gone through. The sociological theoretical framework of system and lifeworld, developed by Jürgen Habermas in his work of Theories of Communicative Action1 is the theoretical outset in this study. With mentioned organizations, at somewhat different domains, I have used the qualitative methodologies of semi-structural interviews and participant observations. Interpersonal verbal communication is here problematized together with technological and digital forms of communication. The result gave that some forms of systematic organized processes, but also reflexive and intuitive forms of action can explain the dichotomy of system and lifeworld in the structural middle level (meso) for investigated organizations. 1 Jürgen Habermas 1987.

Tidigare forskning visar att det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan män i traditionellt manliga yrken och män i traditionellt kvinnliga yrken. Denna uppsats ämnar belysa normer om maskulinitet och dess påverkan på könssegregering i utbildning och arbetsliv. Könssegregeringen är tydlig med ett traditionellt könsmönster. För en stark jämställdhet är det viktigt att män och kvinnor ges samma möjlighet att välja utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan studenter inom teknik- och vård/humanioraprogrammen och om det traditionella maskulinitetsidealet dominerar teknikprogrammen. I studien deltog 65 respondenter varav 28 studerade vård/humaniora och 37 studerade teknik. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning som avsåg mäta respondenternas attityder avseende maskulinitet. Sex Mann-Whitney U-test visade signifikant skillnad i 1 av 6 undersökta attityder, där Vård/humaniora skattade lägre på Emotionellt återhållsam. Slutsatsen blev att det inte finns en avsevärd skillnad i attityder mellan Teknik och Vård/humaniora och att det traditionella maskulinitetsidealet inte dominerar teknikprogrammen.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

This study examines how borders are socially produced and deconstructed in “post-conflict” North Belfast. Twenty years after the signing of the historic Good Friday Agreement in Northern Ireland, a peace model lauded for the resolution of conflicts worldwide, Belfast today remains a highly divided city with the existence of numerous segregation barriers, among them so-called peace walls, physically separating Protestant from Catholic neighbourhoods. Indicating a failure to achieve social accommodation, this thesis seeks to examine how people in North Belfast understand, negotiate, and experience space and borders around them. In particular, it illuminates the processes and agents involved in modifying and transforming borders, as well as the resistance engendered in doing so amidst considerable intra-community debate and competition over place identities and their attendant narratives. Placed firmly within the anthropological study of borders and space, it shows how borders and their regimes are socially constructed and should be understood as practices and imaginations rather than simply as inert objects which render individuals as passive “victims” of their urban environs. It furthermore seeks to challenge prevailing cognitive and analytical constructs of borders and border crossing. Based on ten weeks of fieldwork in Belfast by the author, this study employs extensive participant observation and semi-structured interviews.

The purpose of this study is to investigate if and how job titles come with status for individuals. It is also of interest to study whether job titles can be linked to the identity of the individual. To reach an answer to these questions, we have conducted eight semi-structured interviews with nine respondents who work within eight organizations with offices in the Stockholm region. All respondents belong to their respective organizations’ Human Resource department. The study is based on theories including Goffman (2009), Hinton (2003), Jenkins (2014) and as well as Ulfsdotter Eriksson and Flisbäck (2011) that touches upon identity, categorizing and status. Results show that job titles have a considerable impact on the individual’s identity and status. However we see tendencies of attempts to distance oneself which might cause the work title to become less significant in the identity and status process. All interviews clearly show that social structures are strongly connected with the individual’s identity and status. / Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur yrkestitlar är statusbärande för individer. Det är även av intresse att studera om yrkestitlar kan kopplas samman med individens identitet. För att närma oss svar på detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar inom åtta olika organisationer som alla verkar inom Stockholmsområdet. Samtliga respondenter tillhör respektive organisations HR-avdelning. Studien utgår från teorier av bland annat Goffman (2009), Hinton (2003), Jenkins (2014) samt Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011), som berör identitet, kategorisering och status. Resultatet visar att yrkestiteln har en betydande roll för individens identitet och status. Vi ser dock tendenser till att försök görs att distansera sig vilket kan tyda på yrkestiteln kommer bli allt mindre betydande i identitets- och statusprocessen. Det framkommer tydligt i samtliga intervjuer att sociala strukturer är starkt sammankopplade med individens identitet och status.

The purpose with this study, is to examine how consultants within the finance industry perceive their working role and their opportunities to influence their work situation. Furthermore, this study concerns whether the consultants experience any differences in how they are treated compared to permanent employees at the client company. The study has qualitative focus, where semi-structed interviews have been conducted with six consultants in the financial industry. Theoretical concepts from Herzberg (1993) and Elias and Scotson (2010) have been used to analyze the results. The result shows that the consultants in general are satisfied in their work roles, but deficiencies also became clear with reason in their form of employment as consultants. This is mainly evident in practical differences compared to permanent employees, where the consultants need to be more flexible to their colleagues and their staffing company. It also becomes clear how the consulting role is divided, where long-term missions are desirable for a better work situation. Shorter assignments often implicate that consultants get a lower autonomy in their work and faces a more socially exposed position, while longer assignments tend to lead consultants to be better integrated with the client company. / Syftet med undersökningen är att studera hur konsulter inom ekonomibranschen uppfattar och trivs med sin egen arbetssituation. Frågeställningarna berör hur konsulterna ser sina möjligheter att påverka sin arbetssituation, samt om de upplever skillnader i hur de blir behandlade jämfört med fast anställda på företaget. Undersökningen haft en kvalitativ inriktning, där sex informanter som idag arbetar som konsulter inom ekonomibranschen har intervjuats. Vidare har även teoretiska begrepp från Herzberg (1993) och Elias och Scotson (2010) använts för att analysera resultatet. Det resultat som studien kommit fram till visar att konsulterna trivs i sina arbetsroller men där brister också blir tydliga med grund i deras anställningsform som konsulter. Detta visar sig främst i praktiska skillnader jämfört med fast anställda kollegor där konsulter i större grad måste anpassa sig till kollegorna och bemanningsföretaget. Det blir också tydligt hur konsultrollen ofta är tudelad, där långsiktigheten i uppdragen som individer arbetar på spelar stor roll för deras arbetssituation. Ofta innebär fler kortsiktiga uppdrag att konsulterna får en sämre autonomi i arbetet och hamnar i en mer socialt utsatt position, medan längre uppdrag tenderar att leda till att konsulter integreras bättre till kundföretaget.