Studien undersöker den politiska debatten om digitalisering i förskolan. Syftet är attsynliggöra de argument som används samt vad det säger om synen på barn, barndom ochförskolans roll. Studien ämnar belysa det skifte som skett inom förskolan där det under enfemårsperiod både presenterats ett införande och avvecklande av ett krav på digitalalärverktyg i förskolan. Detta skifte är angeläget att analysera eftersom det speglar vilken typav förskola, kunskap och syn på barn som framhävs av politiken samt hur detta ärföränderligt. För att analysera förskolans digitaliseringsskifte utgår studien från teorier ommakt, disciplin och barndomssociologi av Foucault, Jenks och Qvortrup. Studien utgår frånen kvalitativ innehållsanalys av riksdagsdebatter, statliga dokument och ett pressmeddelandefrån regeringen. Resultatet visar evidensens roll i politiken. Vid införandet avdigitaliseringskravet i förskolan framfördes evidens om digitaliseringens fördelar för enlikvärdig utbildning. Vid avvecklandet av kravet presenterades istället evidens om hurdigitalisering hämmar barns lärande. Den evidens som lyfts varierar beroende på vilkenkunskap den sittande regeringen premierar, vilket förklaras genom Foucaults teorier om maktoch kunskap. Vidare visar resultatet att politikens argument reflekterar en tvådelad syn påbarn och barndom vilket återfunnits parallellt och oberoende av tid. Barn anses ha ett värdehär och nu samtidigt som de även beskrivs som en investering i samhället, vilket förklarasmed hjälp av Qvortrups begreppsliga ramverk. Synen på barn och barndom relateras även tillförskolans roll som disciplinerande och central för formandet av framtida medborgare.Förskolans disciplinerande roll uppfattas hotad vilket resulterar i att en traditionell utbildningeftersträvas där böcker anses vara lämpligare än digitala lärverktyg. Denna förändringförklaras genom Foucaults och Jenks teorier om disciplin och övervakning. Studien fokuserarsåledes på vilken evidens politiken väljer att stödja sin argumentation på, vilket påverkar deolika perspektiven på barn, barndom och förskolans roll som lyfts.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar på kriminalvårdares känsloarbete och hantering av sin yrkesroll i interaktion med klienter, och ämnar ge en fördjupad kunskap om ämnet. Studien undersöker hur kriminalvårdare navigerar de emotionella kraven i sitt yrke, och använder sig av olika strategier för att hantera sitt emotionella arbete och upprätthålla professionella gränser i en tid av förändring. För att sammanställa tidigare forskning inom området genomfördes sökningar i vetenskapliga databaser, vilket resulterade i ett urval av 14 artiklar. Därefter genomfördes tio intervjuer med kriminalvårdare för att undersöka deras upplevelser av yrkesrollen, klienters känslor och deras egna känslor. Efter intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera mönster och teman i det insamlade materialet. Resultaten analyserades med hjälp av Arlie Hochschilds teori om känsloarbete och begrepp från Erving Goffmans dramaturgiska teori. Resultatet visar att kriminalvårdarna främst bemöter klienternas negativa känslor genom att lyssna och samtala, men att de också kan uppleva svårigheter att förhålla sig till klienternas berättelser. För att hantera sina egna känslor använder sig kriminalvårdarna huvudsakligen av strategier som humor och att prata med varandra om vad de känner. Vidare visar resultatet att kriminalvårdarna försöker stänga av sina känslor genom att skilja mellan sin privata roll och sin yrkesroll. Denna särskiljning gör de bland annat med hjälp av uniformen som verktyg. Gällande hur kriminalvårdarnas hantering av yrkesrollen har förändrats i samband med det ansträngda läget inom myndigheten, visar resultatet att det finns mindre tid för den vårdande delen av arbetet. Det framgår även att kriminalvårdarna upplever att de har mindre möjligheter för återhämtning under, och mellan, arbetspassen. Detta uppfattas även ha resulterat i en högre nivå arbetsrelaterad stress.

Employer branding är något som många organisationer arbetar med för att öka attraktiviteten i sitt arbetsgivarvarumärke. Hur arbetet med employer branding utformas kan dock se ut på många sätt och ha olika syften. Syftet med denna studie är att undersöka hur employer branding används i organisationer med olika kompetensbehov. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys baserad på fem semistrukturerade intervjuer med representanter från fem organisationer, samt textmaterial i form av årsredovisningar och karriärshemsidor. Organisationerna verkar i olika branscher, är i varierande storlek och finns på olika geografiska platser. Uppsatsens teoretiska referensram är nyinstitutionell teori med begrepp som legitimitet, institutionalisering och myter. Vidare används teorier om rationalitet och motivation. Studiens resultat bekräftar att syftena till employer branding kan vara såväl att attrahera nya medarbetare som att behålla eller utveckla befintliga, eller en kombination dem. Det kan också handla om att stärka organisationens övriga varumärke. Resultatet visar att organisationerna kan uppleva kompetensbrist, särskilt när det gäller specialiserade tjänster, och att employer branding i vissa fall lyfts som en lösning på detta. Vidare framkommer det att arbetet med employer branding kan involvera aktiviteter som mässor och innehåll i sociala medier. Aktiviteterna kan också innefatta att till exempel jobba med värdegrund, arbetsmiljö och organisationskultur. Medarbetarna som varumärkesambassadörer är något som tycks värderas högt av många organisationer. Vilka aktiviteter som organisationerna använder kan bero på syftet bakom arbetet med employer branding, men också den bransch organisationerna verkar i. Arbetet med employer branding kan på olika sätt anpassas utifrån den målgrupp som önskas, till exempel genom val av aktiviteter eller kommunikation.

The purpose of this essay is to examine problematic school absenteeism in today's Sweden from the principal's perspective. The questions asked are, does a principal take full responsibility for students with problematic school absenteeism or does the principal abdicate responsibility, and if so, how? How do existing guidelines affect the principal's work with problematic school absences? How does the principal practically ensure that a student with problematic school absences can make the most of his education? To answer the questions, eight semi-structured interviews were conducted with principals at municipal primary schools in a western Swedish county. Previous research shows that New Public Management can create benefits with the right structural context. Unclear guidelines affect the principal's work with problematic school absences. Furthermore, it shows the importance of the principal's role. The analysis method was based on hermeneutic interpretation of meaning with a starting point in Foucault's regulatory power, Rose's reasoning about exclusion and Bornemark's over bureaucratization (förpappring). The result shows a complex context, where the principal is negatively affected by existing administrative guidelines. The complexity also consists of a functioning collaboration with the home. Finally, an individual commitment is needed by the principal in order for pupils with problematic school absences to have access to their education. / Syftet med denna uppsats är att undersöka problematisk skolfrånvaro i dagens Sverige ur ett rektorsperspektiv. Detta genom att besvara följande frågeställningar, tar en rektor fullt ansvar för elever med problematisk skolfrånvaro eller avsäger sig rektorn ansvar och i så fall hur? Hur påverkar existerande riktlinjer rektorns arbete med problematisk skolfrånvaro? Hur säkerställer rektorn praktiskt att en elev med problematisk skolfrånvaro kan tillgodogöra sig sin utbildning?För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med rektorer på kommunala grundskolor i ett västsvenskt län. Tidigare forskning visar att New Public Management kan skapa nytta med rätt strukturell kontext. Otydliga riktlinjer påverkar rektorns arbete med problematisk skolfrånvaro. Dessutom visar det på vikten av huvudmannens roll. Analysmetoden utgick från hermeneutisk meningstolkning med utgångspunkt i Foucaults reglerande makt, Roses resonemang om exkludering och Bornemarks överbyråkratisering (förpappring). Resultatet visar på en komplex kontext, där rektorn påverkas negativt av befintliga administrativa riktlinjer. Komplexiteten utgörs också av behovet av ett fungerande samarbete med hemmet. Slutligen krävs ett individuellt engagemang från rektorn för att elever med problematisk skolfrånvaro ska få tillgång till sin utbildning.

This thesis investigates Israeli gastrodiplomacy and everyday nationalism as expressed through the increasing presence and consumption of a pickled mango condiment known as ‘amba, in Stockholm, Sweden. Brought from India to Iraq in the 19th century, the Iraqi Jewish community ritualised the consumption of ‘amba into their after-school snacks and Shabbat morning breakfasts, effectively coming to stand as a culinary symbol of the Iraqi Jewish community. The introduction of ‘amba to Israeli foodways after the mass migration of Iraqi Jews to Israel was eventually celebrated as a symbol of the Jewish state, and as a food of the new national Jewish body. Through fieldwork in Stockholm, this thesis investigates Jewish ideas of ethnic identity and national belonging as affected by Israeli soft nationalism keyed into middle class aesthetics and lifestyle tastes towards food.

Denna studie syftar till att undersöka hur användandet av makt i en organisation kan uppfattas olika av chef och medarbetare, utifrån French och Ravens taxonomi med tillägg, beroende på ledarskapet och organisationsstrukturen. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur uppfattar chefer makten i organisationen?”, “Hur uppfattar medarbetare makten i organisationen?” och ”Hur väl följer organisationen French och Ravens taxonomi?” För att få förståelse för ämnet har teorier om makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått från French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var åtta anställda på en kommun i Sverige varav tre stycken var chefer och fem stycken medarbetare. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under maktbaser, ledarskap och organisationsstruktur. Resultatet visar att chefer och medarbetare har samma uppfattning om vilka maktbaser som förekommer, men upplever att de förekommer i olika hög grad. Hur starkt man upplever maktbaserna påverkas även av hur man upplever sin chefs ledarskap, där ett bra ledarskap minskar upplevelsen av maktbaserna. Även organisationsstrukturen bidrar till att påverka uppfattningen av makt, där den hierarkiska strukturen främjar upplevelsen av informationsmakt för medarbetarna. Det teoretiska ramverket kunde till viss del identifieras i organisationen, medan några maktbaser inte identifierades.

The thesis explores the role of social capital in shaping inequality among young adults. Social capital is defined as resources embedded in a social network and the thesis investigates differences in access to social capital, and the effects in the labor market and the housing market. The thesis consists of four empirical studies and an introductory chapter that develops the theoretical and empirical background. The four empirical studies use a Swedish survey titled “Social Capital and Labor Market Integration” that includes individuals born in 1990 living in Sweden. A gross sample based on three subsamples was selected based on the country of birth of the respondents’ parents (Sweden, former Yugoslavia, or Iran). The survey consists of two waves of panel data and most respondents were 19 years old at the time of the first survey and 22 at the time of the second. The four studies investigate: (1) the effect of social class and migration background on access to social capital through national and transnational ties, (2) the effect of socioeconomic segregation in schools and neighborhoods on access to social capital through occupational networks and close friendship ties, (3) the effect of social capital in the process of labor market entry, and (4) the effect of social capital on the likelihood to move away from parents. All four studies measure social capital with ego network measures and the main measurement is the position generator that asks the respondent about contacts in occupational positions spanning the socioeconomic structure. Results show that family background factors and socioeconomic segregation affects access to social capital, and that social capital affects labor market and housing market outcomes. The thesis concludes that social capital is an important factor to understand unequal outcomes among young adults. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Accepted. Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.</p> / LIFEINCON

Contemporary social science research has often focused on nuclear family relationships, and has largely neglected kinship and family outside the nuclear household. In this doctoral thesis I explore demographic issues from a multigenerational perspective, using Swedish register data and mathematical modeling. In different chapters I examine intergenerational transmission of fertility—the relationship between the number of siblings and other kin, and the fertility of an individual. The thesis demonstrates the possibilities for empirical research on family and kinship based on Swedish register data. Unique linkage opportunities across three and four generations are applied to previously unexplored research questions. The studies in the thesis demonstrate the importance of kin outside the household, such as grandparents, aunts/uncles, and cousins, for fertility and family dynamics. / Samhällsvetenskaplig forskning har i hög grad varit fokuserad på kärnfamiljer, och i lägre grad undersökt släktskap utanför hushållet. Den här avhandlingen undersöker demografiska frågor utifrån ett flergenerationsperspektiv med hjälp av svenska registerdata och matematisk modellering. I de olika studierna undersöker jag den sociala överföringen av barnafödande mellan fler generationer—sambanden mellan antalet syskon och andra familjemedlemmar, och en persons barnafödande. Avhandlingen demonstrerar hur svenska registerdata möjliggör empirisk forskning om familj och släktskap. De unika kopplingsmöjligheterna över tre till fyra generationer appliceras på tidigare outforskade forskningsfrågor. Avhandlingen visar vikten av släktskap utanför kärnfamiljen, så som far/mor-föräldrar samt kusiner, för familjedemografiska processer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledningen och personalen på två olika HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande ungdomar i en mellanstor kommun i Mellansverige, uppfattar samt hanterar den målsättning som kommunen har bestämt att verksamheten ska bedrivas i enlighet med.  Studien har den ontologiska ståndpunkten konstruktionism och ett hermeneutiskt förhållningssätt med stöd av fenomenologi och symbolisk interaktionism. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer med informanter som arbetar på två olika HVB. Resultatet visar att personalen och ledningen har olika uppfattningar angående målsättningen. Ledningen uppfattar målsättningen som det dokument som kommer från kommunen. Personalen har en diffus uppfattning av målsättningen. De uppfattar den som arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Målsättningen hanteras genom att ledningen implementerar målsättningens innehåll genom arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Personal hanterar målsättningen genom att de gör vad de blivit tillsagda av ledningen.

Under de senaste decennierna har den vertikala segregeringen på arbetsmarknaden och den låga representationen av kvinnor på chefsbefattningar fått stor uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter, där ett delsyfte har varit att undersöka om närmaste chefens kön korrelerar med upplevda avancemangsmöjligheter för män och kvinnor. Den teoretiska ståndpunkten utgår från vanliga förklaringar till könsskillnader i lön och avancemangsmöjligheter: homosocial reproduktion, diskriminering och new home economics. Studien baseras på datamaterial från Levnadsundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor med en anställning och som är i åldrarna 20 till 60 år. Resultatet visar att en större andel män än kvinnor upplever att de har stora interna avancemangsmöjligheter. Vid justering för klass, humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer i en multivariat regressionsanalys visar resultatet inte på några signifikanta skillnader mellan könen i upplevda avancemangsmöjligheter. Vid separata regressioner för en manlig närmaste chef och en kvinnlig närmaste chef visar resultatet däremot att det existerar könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter vid en kvinnlig närmaste chef, där kvinnor har lägre sannolikhet att uppleva stora interna avancemangsmöjligheter, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer. Anmärkningsvärt är dock att det inte går att finna några signifikanta skillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter mellan kvinnor och män vid en manlig närmaste chef, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer.