This thesis explores Zanzibari fishing practices and the fishermen’s relation to the ocean, within the context of the global political economy. The study focuses on catching small pelagic fish, locally known as dagaa, which has become vital for food security in Zanzibar. By combining anthropological theories of phenomenology and political economy, the thesis identifies capitalism and the need for cash as constituting a metabolic rift that alienates fishermen from the ocean, where the ocean is seen as more of an industrial landscape to earn a wage rather than a landscape to dwell with. The thesis further expands the analysis to discuss overexploitation in relation to the global economy with a worldview of unlimited goods.

This thesis examines feminist commodity networks through an ethnographic case study of QVWC SHOP in Melbourne, Australia. The work is built through an emic perspective on the understanding of selling, producing, and buying through the QVWC SHOP. The emic perspective is also connected to the larger systems, such as social networks and community building. QVWC SHOP is a store focusing on selling locally made items by women, including cis, trans and nonbinary. QVWC SHOP is part of the Queen Victoria Women’s centre in Melbourne, which is a non-profit building that rents space for different organisations for women’s needs. The centre is also an important cultural space, organizing events and exhibitions around the year. In 2020, the Women’s centre opened the QVWC SHOP, that they promote as a feminist shop selling goods made by women, for women. The focus in this thesis is on understanding how the shop builds a community for the women involved with the store, reflect over what feminist commodities are and what it means to be a producer, employee, or consumer at the QVWC SHOP. The reflections are built through data from participant observation and semi-structured interviews with interlocutors from the field, as well as relevant theoretical works. Furthermore, themes of care, sustainability, attachment, and solidarity are all important in the work. Overall, this thesis focuses on the processes of creating social networks and community building in the context of a feminist shop.

Den här studien undersöker vägledningsmaterial för den obligatoriska skolans sexualundervisning. Syftet är att synliggöra hur sexualundervisingens fostrande funktioner samt syn på genus och sexualitet har förändrats över tid. Av intresse är att blottlägga de förgivettaganden som framställningarna i texten vilar på. För att komma åt de underliggande antagandena används Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod och teori. Michel Foucaults teorier om relationen mellan makt och språk samt Judith Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen används för att förstå de språkliga framställningarna i materialen. Resultatet visar att vägledningsmaterialens moralisering av ungdomens sexualliv minskar över tid. Det ideala elevsubjekt sexualundervisningen ämnar forma förändras från att vara foglig till alltmer självständig. Vidare illustrerar analysen hur begripliggörandet av genus och sexualitet vidgas till att inkludera allt fler könsidentiteter och sexualiteter. Handlingsutrymmet för dessa blir även mindre begränsat över tid. För att förklara dessa förändringar används Foucaults teorier om förändringsprocesser och Norbert Elias civiliseringsteori. Resultatet förstås som en ökad grad av civilisering men med inslag av mottendenser. Den ökade självdisciplineringen som detta innebär betraktades snarare som ett skifte i kontroll än ett försvinnande av maktutövning.

Beslutsfattare fattar beslut som påverkar hela samhällen och alla dess invånare. Men hur upplevs beslutsfattandet emotionellt för dem? Vilken roll spelar förnuft och vilken roll spelar känslor i beslutsfattandet? Denna studie syftar till att undersöka detta. Inom studien har kvalitativa intervjuer gjorts med tretton ledare som har beslutsmandat inom sin tjänst. Studiens teoretiska ramverk består av Webers definition av rationalitet och byråkrati, samt Thoits definition av emotioner, Barbalets modell av olika typer av emotioner såsom handlingsinterna och handlingsexterna bakgrunds- samt förgrundsemotioner och Hochschilds teorier om emotionshantering. Med utgångspunkt i dessa förklarar studien två nya kategorier av att fatta beslut: individuella och kollegiala beslut, samt två kategorier av beslut baserat på vilket sätt det påverkar andra människor: personliga, som påverkar personers leverne, och opersonliga, som påverkar organisationer men inte människors möjlighet till försörjning. Studien finner att personliga beslut som dessutom fattas individuellt påverkar beslutsfattare emotionellt i högst utsträckning. De ledde till att beslutsfattarna upplevde handlingsinterna förgrundsemotioner som oro, skuld och frustration. Denna typ av beslut leder också till mycket emotionsreglering, ytagerande vid leverans av beslut till de som påverkas av dem, samt djupagerande som försvarsmekanism för att distansera sig till de känslor som upplevda tuffare beslut framkallar. Studien finner också att hänvisa till både ens eget men även andras förnuft vid beslutsfattande ofta används som en försvarsmekanism när individer fattar tuffa beslut.

Ämnet som studerades i följande uppsats var internationella studenters upplevelser av de studentföreningar som kallas ‘nationer’ i Uppsala (NE,u.å.). Mer specifikt berörde uppsatsen möjliga förväntningar på internationella studenter i samband med social interaktion kopplat till formella tillställningar samt arbete på nationerna. Det finns inte mycket sociologisk forskning om Uppsalas studentnationer trots att de har utgjort en social samlingsplats för studenter sedan 1600-talet (NE, u.å.). Än mindre sociologisk forskning finns, gällande internationella studenters möte med dessa föreningar som ur ett historiskt perspektiv skapats för och av svenskar. Syftet med studien var därför att utforska internationella studenters upplevelser och erfarenheter av nationslivet, som delvis utomstående och delvis deltagande, för att ge inblick i hur social interaktion på nationer ser ut för internationella studenter. För att uppfylla syftet har 10 intervjuer utförts som består av frågor gällande informanternas syn på möjliga förväntningar på dem vilka de har haft erfarenhet av inom Uppsalas studentnationer. De teoretiska perspektiv som har använts inom studien är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Jenkins sociala identitetsteori samt Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital. Resultatet visade att internationella studenter upplever olika grader av tillhörighet samt främmandeskap inom nationslivet i förhållande till de sociala förväntningar som ställs på dem. Olika förväntningar illustrerade därtill hur nationen kan agera som både en främre- och bakre region, utifrån Goffmans definitioner av begreppen.

Denna studie behandlar en grupp av unga, manliga amatörbodybuilders och deras förhållande till, och reproduktion av maskulina ideal genom en etnografisk studie. Tidigare forskning har belyst att normen på gymmet präglas av maskulina ideal, och att bodybuilders genom sin träning och sina uttryck konstant strävar mot att uppnå dessa. Vidare förs diskussioner i den tidigare forskningen kring gemenskapen inom gymmet, och hur den ger upphov till särskilda maskulina ideal. Syftet med studien är att studera hur dessa amatörbodybuilders förhåller sig till ideal, samt hur de genom gemensam träning kan förverkliga dessa. Frågeställningarna undersöker hur dessa amatörbodybuilders producerar och reproducerar ideal, samt hur gruppens dynamik påverkar olika förhållningssätt till maskulina ideal. Det empiriska materialet består av transkriberad text från fältanteckningar som samlades in genom samtal och observationer under flera träningspass med gruppen av amatörbodybuilders. Materialet har analyserats utifrån Goffmans teorier om presentationen av självet, samt med Wacquants begrepp gällande kroppskapital. Resultatet visar att förkroppsligade ideal inom gruppen bidrar till en reproduktion av idealen för övriga deltagare i gruppen. Vidare pekar även resultatet på att idealen ständigt är närvarande för gruppens praktik på gymmet, och att denna färgar träningen och sina jämförelser med andra. Analysen visar att gruppens ställning förstärker vissa ideal, såsom det kroppsliga men att det samtidigt finns en avsaknad av andra ideal såsom rivalitet. Slutsatsen är därmed att nya ideal inte produceras, utan befintliga ideal i stället reproduceras i bodybuilderns gympraxis, och att gruppträning även kan förstärka strävan efter idealet.

The teaching profession is today a multidimensional craft. Today, a teacher can possess several different qualities and experiences which, in addition to creating competition on the job market, also increases the teacher's mobility within it.  This increased movement within the labor market combined with the various opportunities that may exist for their teaching work can be interesting in the pursuit of knowing how the teachers themselves justify their choice of workplaces, but also which factors contribute to teachers choosing certain workplaces over others. In the past, information has been presented that teachers tend to move towards workplaces that show good grade point averages, and while this may possibly be the case in Sweden's larger cities, such as Stockholm, we tend to know little about how teachers move in Sweden's smaller towns, and thus also about what drives teachers to certain workplaces than others in these smaller towns. In order to understand the reasons behind these teacher’s’ mobility and what lies behind their choice of workplace, it is suitable to study this phenomenon with the eyes of a theory that centers human action, since this is precisely what these teachers must do when choosing their next workplace; they act. Therefore, Peter Hedström’s DBO-theory is being used to understand how teachers’ Desires, beliefs and opportunities play in when they choose to relocate to a different workplace. Additionally, it is interesting to understand how a teacher’s career may evolve regarding their carried experiences, and if the consequences of their choices are anticipated by themselves. To understand this, Robert Mertons work “The unanticipated consequences of purposive social action” is used. In smaller cities, there is often a smaller selection of schools, and with it also a smaller selection of independent schools. Seen from this perspective, it is particularly interesting to understand why some teachers tend to move towards this relatively small percentage of schools that are not run by a municipal principal. This thesis suggests that there is a strong connection between an independent school's pedagogical approach and teachers' personal values which, according to the teachers themselves, does not necessarily occur in a municipal school. Thus, the decision to relocate to an independent school was often grounded in this.  This thesis also suggests that the choice to move to a more independent school could carry on a certain stigma that is not initially anticipated by the teachers. The stigma revolves around the ongoing societal discussions regarding the free school market in Sweden, where independent schools are occasionally seen as negative.

In 2018, the reform “All actions have consequences” and the appertaining legislative, Juvenile Delinquency Act was passed in Denmark. The reform seeks to change the procedures when working with minors who commit crime, by combining a significant and prompt consequence with support from social services to end criminal behavior amongst minors. As part of the reform, the Juvenile Delinquency Board (JDB) was established. This mixed-methods study explores the professional’s experiences with the JDB, especially regarding how the implementation of the JDB has changed the procedure of working with minors with delinquent behavior. This study also examines to what extend the minor re-offend after having a case processed in the JDB. Five qualitative interviews with professionals occupying different roles within the JDB were conducted. Additionally, data regarding re-hearings from the JDB’s secretariat was obtained, which provided the study’s quantitative data. The findings revealed that the work within the JDB is faced with several challenges which counteract the intention of the reform. Challenges like the insufficient protection of the child’s rights and the inability of handling minors with psychiatric diagnoses were found.  The perception of the JDB was found to play a major role in how the JDB’s decision impacts the minor, as the similarities between the JDB and a juvenile court, might cause the minor to perceive the JDB’s decision as a sentence. This increases the risk of labeling the minor as a criminal which, in turn, may result in re-offending. The data regarding re-hearings revealed that over one-third of the re-hearings were related to new crimes, which indicates that the JDB’s decisions might not be as effective as intended.

This thesis studies online video game live streamers. The study aims to explore the interrelationship of play and labor within streaming. Through this exploration, the study also enquires about the emerging platform economy. Streamers share their gameplay with viewers, interact through the accompanying live chat and subside mainly on donations from their audience. Streaming turns the leisure activity of gaming into a part-time or full-time subsistence pursuit. Twitch.tv, like other social media platforms, exists within the platform economy, inhabiting novel positions both in contexts of the global economy and in relations to laborers and consumers. Achieving the studies’ aim is done via methods of ethnographic interviewing, digital participant observation, and endeavoring into streaming. In fulfilling the thesis purpose, contemporary anthropological theories of play, labor, and the platform economy are utilized by the author in analyzing the ethnographic material. The main results of the study showcase the economic realities of streamers in Sweden. The conditions streamers exist within are characterized by spatiotemporal dislocation of labor, the commodification of play, mental struggles, and the platform economy's embedded precarity. The work contributes to the sub-fields of digital anthropology, new media studies, digital play & labor, and studies of the platform economy. Studying streamers aids the production of emic knowledge within these crucial disciplines of understanding.

Denna studie undersöker identitetsutvecklingen hos andra generationens invandrare, och hur identitet formas i skärningspunkten mellan den svenska kulturen och föräldrarnas kultur. Studien tar fram en förståelse kring dessa individers upplevelse av att utveckla en egen identitet genom att tillhöra dessa kulturer. Denna studie följer den hermeneutiska forskningsprocessen, där empirin består av materialet från tio dialogiska semistrukturerade intervjuer med individer som är mellan 20 och 40 år och har olika etnisk bakgrund. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk bygger på olika perspektiv på identitet och identitetsskapande, det symboliska perspektivet med fokus på utvalda delar ur det dramaturgiska perspektivet av Goffman kombinerat med Giddens resonemang om ontologisk trygghet. Studiens resultat består av en huvudtolkning som grundar sig på två övergripande teman som är icke- permanent identitet och omgivningens syn på “invandrare” och den upplevda tillhörigheten. Det först temat förklarar hur deltagarnas identitetsutveckling kännetecknas av variation, där tillhörighet i två kulturer gör det omöjligt att identifiera sig på ett enda sätt. Deltagarna lever istället med olika identiteter som kan förstärkas eller försvagas i olika kontexter och i förhållande till olika platser. ​​Det andra temat belyser att deltagarnas olika identiteter beror till stor del på omgivningen och dess förutfattade meningar vad gäller hur en etnisk svensk ska vara. Att inte passa in i den normativa föreställningen om svenskhet påverkar känslan av tillhörighet hos deltagarna, vilket därmed resulterar i svårigheten av att identifiera sig på ett enda sätt