The significance of technology and technological devices in the modern western society is steadily expanding, and affecting how the consumers of these products interact with one another. Both through these devices, but also how they interact without them the importance of studying these forms of interaction is therefore of rising significance. This thesis explores the world of online-gaming in order to map out how the players use, and are affected by the virtual aspects of the platform they use to create and reproduce their social bonds with one another. By analysing the relationship between the virtual and the actual it is possible to shed light on the potentials as well as the limits of online communication. The thesis purpose is to add to a deeper understanding within the anthropological discipline for interpersonal interaction within the frames of virtual spaces. The research has been conducted through a qualitative ethnographic field study with a guild of players who interact through the game World of Warcraft. This thesis will show that there is a strong interaction between the virtual worlds and the actual world. Thus it is possible for events that occurred in either space to affect the player.

Studiens syfte är att utifrån en diskursanalytisk ansats urskilja vilka diskurser om klass och jämlikhet i förhållande till undervisning som artikuleras i samtal mellan lärarstudenter. För att nå syftet har följande frågeställningar besvarats: hur konstrueras klass diskursivt och hur konstrueras jämlikhet diskursivt? Detta gör att studien befinner sig i spänningsfältet mellan sociologi och utbildningsvetenskap. Det empiriska material som analyserats utgörs av transkriptioner av sex gruppintervjuer med 23 lärarstudenter. Med Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus diskursteori som teori och metod har två antagonistiska diskurser identifierats, vilka konkurrerar om att bestämma betydelsen av begreppet jämlikhet. Hur jämlikhet konstrueras skiljer sig åt mellan diskurserna. Dessa diskurser har benämnts den kompensatoriska diskursen och den bekräftande diskursen. På detta följer även till viss del skilda diskursiva konstruktioner av klass samt olika syn på hur jämlik undervisning bör bedrivas. Respektive diskurs har analyserats med hjälp av teorier om social reproduktion, vilka i denna studie utgörs av Pierre Bourdieus kapitalbegrepp samt teorier om den dolda läroplanen.

No description available.

In a time of globalization and multiculturalism, the discourses on migration and social issues have become increasingly focused on culture. Although cultural changes are considered an important part of integration processes, there is uncertainty about what these changes actually are, and how they come about. The purpose of this study is to examine how migrants define and experience culture and cultural changes, and how they construct these changes. Starting from an elaborated version of Ann Swidler’s concept of culture as a toolkit, and through interviews with 19 people who have migrated to Sweden, the study shows that people experience culture as permeating all aspects of their life, intimately linked to their social lives. They also actively use culture as a tool to negotiate between cultural preservation, and integration into a new society. In the process of cultural changes, culture is both the subject of change, and the method for their construction.

Värderingar i arbetslivet har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat, det talas om värderingsstyrda arbetsplatser och att matcha individers värderingar med organisationens. Denna uppsats syftar till att bidra till kunskapen om värderingar i arbetslivet. I studien undersöks vilka arbetsvärderingar svenskarna värderar, om det finns skillnader mellan män och kvinnor i deras värderingar samt om denna eventuella skillnad även finns inom offentlig respektive privat sektor. Studien bygger på befintlig data insamlad av ISSP, analyser som genomförst är oberoende t-test och regressionsanalyser. Studiens resultat visar att svenskarna värderar flertalet värderingar högt men att anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter uppfattas som särskilt betydande. Vidare visar resultaten att män och kvinnor skiljer sig åt i vissa arbetsvärderingar men inte andra. Generellt värderar kvinnor arbete där man hjälper andra eller bidrar till samhället högre än män. Resultaten visar även att kvinnor värderar anställningstrygghet högre än män men att inga skillnader finns när det kommer till hög inkomst, karriärmöjligheter och intressanta arbetsuppgifter.

I en föränderlig värld antar organisationer strategier för att överleva. En strategi är att ständigt förändras till sin omgivning via organisationsförändringar. Men samtidigt är vad man gör samt vem man gör något åt är en viktig del av den anställdas identifiering. Individen skapar sin identitet utifrån de organisationer och kollektiv denne är medlem i dynamiska processer. Därför är det viktigt att förstå hur organisationen och kollektiva tillhörigheter är identitetsskapande. Det teoretiska perspektivet utgår från Scheins organisationsidentitet kopplat mot Jenkins teori kring dialektalt socialt identitetsskapande via tillhörighet och gränsdragning. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan identitetsskapande inom en individ utifrån organisationens identitet samt de kollektiva identiteter individen är del av. Studien är en del av ett större forskningsprojekt som genomförts på Karolinska Institutet inför sammanflyttning av fem institutitoner till Biomedicum. Studien har en etnografisk ansats och genomförs via deltagande observation på en institution på Karolinska Institutet. Resultatet visar att Karolinska Institutets organisationsidentitet är underordnad de kollektiva identiteter som identifierats. Det råder en diskrepans i hur de anställda definierar sig utifrån vilka kollektiva tillhörigheter de har. Den kollektiva identiteten för forskarnas profession kan tolkas som primär medan organisationsidentiteten kan tolkas sekundär. Resultatet visar att organisationsidentiteten uttrycks starkare av administrativt anställda. Deras kollektiva tillhörigheter som statstjänstemän och en del av organisationen som myndighet kan ses som stark. För forskargruppen inom den pre-kliniska institutionen verkar resultatet av den svaga organisationsidentiteten bli konflikten mellan deras olika kollektiva identiteter. Det som är återkommande i materialet är gränsdragningsarbetet mellan de olika kollektiva identiteterna som student/forskare, lärare/forskare samt forskare/administratör. Gränsdragningsarbetet pågår 1) inom individer, 2) mellan individer och 3) mellan organisation och kollektiva tillhörigheter.

Sammanfattning   Den här studien har undersökt om det finns ett samband mellan obetalt arbete och sektor. Syftet var att undersöka om en individs sektorstillhörighet kan påverka hur mycket obetalt arbete individen gör. Det har undersökts med hjälp av levnadsnivåundersökningen år 2010. Urvalet i den här studien är sammanboende par och som är yrkesverksamma i offentlig eller privat sektor och respondenterna uppgår till 1715 individer. Tidigare forskning har undersökt det obetalda arbetet, men har främst fokuserat på kön och lön. Däremot förklarar inte kön och lön hela sambandet med det obetalda arbetet, därför är det intressant att inkludera en individs sektorstillhörighet för att undersöka om det kan förklara en del av sambandet. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och det är framförallt kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Eftersom tidigare studier har visat att kvinnor gör mer obetalt arbete än män och att kvinnor är överrepresenterade i offentlig sektor. Därmed utgick studien från att en individ som arbetar i offentlig sektor gör mer obetalt arbetet i jämförelse med en individ i privat sektor. Därför har det undersökts om det obetalda arbetet påverkas av en individs sektorstillhörighet. Studien har grundat sig på teorier om “doing gender” som handlar om att människor upprätthåller sina könsroller med sina handlingar. Den här studien tar även upp tidigare förklaringsmodeller som humankapitalteorin som innebär att par specialiserar sig på antingen obetalt arbete eller betalt arbete. Resultatet visade att det finns ett litet samband mellan det obetalda arbetet och en individs sektorstillhörighet. Det framkom dock att obetalt arbetet påverkas till störst grad av kön och månadslön.

Our study is about how individuals leave their old lifestyle of criminals to be con-criminals. Which results in this question – How can we understand the process which entails to a successful lifestyle change? To get a deeper understanding about the turn-out of the process have we been taking help by four theories, Hirschi, Tilly, Granovetter and Ebaugh. Hirschi’s theory answer the following question “Why don’t people break the law?” This question answers which factors that separates criminals and non-criminals from each other. Tilly’s theory is formed to answer the inequalities origin, development and how it’s constantly reproducing itself. Through this we get an understanding of why it’s difficult to leave a network and through that, we understand which mechanisms binds an individual to a network. By knowing this we can revaluate the knowledge and therefore answer the question which mechanisms are necessary in the network of binding the individual. Granovetter’s network-theory explains how the social relationships may have an impact on the results of the lifestyle change. Ebaugh’s stage-theory about role exit explains how a process against a changed lifestyle seems. The result that we have concluded, through collected empiricism from 10 con-criminals, have different components from mainly the three latter theories. We have been taking help of Hirschi’s theory to understand Granovetter’s network-theory, regarding how a tie develops to a stronger tie. The results that appeared after the interviews from our informants from KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), were that their lifestyle change emerged as a result after an episode in their life made them doubt their own life-situation and lifestyle. Those events were often connected to bad health or to relationships that didn’t have the same value as the previous ones. These events contribute that the individual starts to doubt and search for alternatives paths. To our informants have KRIS been the alternative path and through combining Tilly’sand Granovetter’s theories, we can be able to understand why and how our informants are successful with their lifestyle change. Thanks to our interviews with our informants we can find common factors, even if they came from different contexts, and through components from the different theories we can create us an analysis model that explains a successful lifestyle change.

The dynamics between partners’ careers have implications for household and gender inequality as heterosexual unions are usually formed by two individuals with similar educational attainment where the man has a stronger labor market position. This paper examines how the partner’s occupational status relates to individual career outcomes, and how the association varies by gender. The literature reports conflicting expectations on the subject. Social capital theory suggests that an occupationally successful partner can be beneficial to one’s career because of useful contacts, information, and advice. Economic theory assumes a negative relationship between the resources of the partner and own career outcomes due to less time and effort spent in the labor market. Using multiple regression analysis predicting hourly wage, annual income, and career progression, the contrasting hypotheses are tested on Swedish panel data including 1,065 married or cohabitating individuals. Results show a positive correlation between the partner’s occupational status at the start of cohabitation and hourly wage and career progression. The association does not differ significantly between men and women. However, the findings show that gender is more important than the partners’ occupational status for the interaction between careers in dual-earner couples.

The purpose of this study is to broaden, expand and enrich the understanding of intimacy. To achieve this purpose, three framing questions will be proposed; How is intimacy practised in friendship and love relationships, What similiraties respectively differences exists in the ways of practising intimacy in friendship and love relationships, finally What social significances is intimacy built upon? A qualtitative researchmethod, interviewing 6 collegestudents was performed. Respondents statements forms the main empirical material, statements whch subsequently was ananlysed from theory. Theoretical choices are Anthony Giddens concepts of the pure relationship and confluent love. Further theoretical choices makes Georg Simmels concepts of exchange, dyad and intimacy. Finally David Morgans 'doing perspective' and dimensional proposal on the concept of intimacy forms an important theoretical choice. Important conclusions are that intimacy in friendship and love relationships is practised by revealing private emotions, thoughts and earnest sides of ones self. Largest differences in the ways of doing intimacy was that love relationships were privileged with larger exclusivity of revealing earnest sides of ones self. Secondary findings was that intimacy appeared to be a gendered practice and also that mutualness and the dyad formed social significances for practices og intimacy to be built upon.