Spelling suggestions: "subject:"socialpsykologi"" "subject:"socialpsykologin""
161 |
Den digitala feministiska rörelsen och dess påverkan på kvinnor : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser kring sexuellt ofredande efter #MetooTholcke, Sara January 2020 (has links)
Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter. Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.
|
162 |
Att leda med hjärna eller hjärta : En studie om chefers upplevelser och känslomässiga hantering av rollkonflikter i studentorganisationerLeach, Dennis, Soler, Elisa January 2022 (has links)
Denna studie undersöker hur privata relationer påverkar en chef i en studentorganisations hantering av mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen. Likaledes hur dessa chefer hanterar den inre konflikten mellan vänskaps- och chefsrollen. Studien använder Goffmans rollteori, Hochschilds känsloteori, Festingers teori om kognitiv dissonans, och Franzéns maktbegrepp för att analysera och presentera upplevelserna av rollkonflikter hos tio chefer från Uppsalas studentliv. Detta utifrån deras svar under intervjuer. Av de intervjuade studentcheferna finner vi att chefer sällan kan separera de olika rollerna till fullo, utan tenderar att agera i en delad roll som både chef och vän. Ju närmare denna vänskap är, bortsett från det professionella, desto svårare har cheferna att hantera denna rollkonflikt. / This paper aims to study how private relations affect student organization executives' conflict management in the working area. Also, how these executives manage the internal conflict between the friendship- and executive role. The paper uses Goffman's role theory, Hochschild's emotional labor theory, Festinger's theory about cognitive dissonance, and Franzén’s theories about power to analyze and present the experiences of role conflicts from ten executives in Uppsala’s student organizations, in regard to their answers during interviews. We find that of the interviewed executives, they seem to seldom separate the roles of friend and boss completely. The closeness of the relationship outside of the professional seems to decide the difficulty of managing the internal conflict of role taking.
|
163 |
Jag kommer aldrig vara svensk nog för vissa svenskar : En kvalitativ studie om svenska multikulturella identiteter.Nathalie, Rivera January 2021 (has links)
Denna uppsats ämnar belysa hur multikulturella ungdomar hanterar skapandet av sin kulturella identitet i förhållande till svenskheten och dess uteslutande natur för att inspirera till framtida forskning om svenskhet, och förhoppningsvis hjälpa till att luckra upp denna dikotomi kring svenskhet mot invandrare. Sju multikulturella ungdomar uppvuxna i Stockholm-Uppsalaområdet intervjuades för att ge sin syn på det svenska samhället samt berätta om de skapat sin kulturella identitet. Ungdomarna är mellan 18 och 25 år, och befinner sig i olika stadier i livet. För att analysera materialet används symbolisk interaktionism i form av Goffmans stigmateori, Cooleys spegeljag och Berger & Luckmanns generaliserade andre samt Beckers stämplingsteori och teorier kring identitetsskapande. Uppsatsen kommer fram till en rad slutsatser; språket fungerar som en uteslutningsfaktor, där förortsslang fungerar som en stigmasymbol. Multikulturella ungdomar blir stämplade på grund av sin identitet och tillskrivs en oförmåga att prestera i skolan och på arbetsplatsen. Svenskheten visas vara en svårkombinerad identitet, att vara svensk måste vara ett aktivt val som kommer genomsyra identiteten för att vara trovärdigt. Detta är en uppoffring som dessa ungdomar inte vill göra, vilket leder till ett sökande av andra strategier för att skapa sin identitet. Dessa ungdomar väljer i de flesta fall att istället betona den andra kulturen i sin identitet, i vissa väljer att helt ta avstånd från en kulturell identitet.
|
164 |
Det sociala stigmat och kvinnors upplevelser av premenstruellt syndrom : En kvalitativ innehållsanalys av svenska internetforumWahlström, Linda January 2022 (has links)
Premenstruellt syndrom (PMS) är ett socialt stigma vilket tidigare forskning påvisat genom studier av menstruationsstigma. Detta kan leda till att kvinnors vardagspraktiker påverkas, svårigheter med sociala relationer och att kvinnor diskrimineras. Det saknas tidigare sociologiska studier som kartlägger stigmatiseringsprocessen av premenstruellt syndrom. Studiens syfte var att fylla denna kunskapslucka och synliggöra stigmatiseringsprocessen av svenska kvinnor med premenstruellt syndrom och hur kvinnor upplever premenstruellt syndrom i förhållande till detta. Studien är genomförd som en internetstudie baserad på diskussionsforum genom en kvalitativ innehållsanalys. Till studien samlades 150 olika inlägg av kvinnor in. Resultatet redogör för hur stigmatiseringsprocessen sker. Studien indikerar på att kvinnor tycks införliva ett stereotypt tänkande och upplever diskriminering från sjukvården och arbetsgivare. Studien visar även kvinnornas upplevelser av premenstruellt syndrom i förhållande till stigmatiseringen. Kvinnorna tycks uppleva skam och ensamhet, svårigheter med sociala relationer och en ökad premenstruell ångest och psykisk ohälsa. Detta kan indikera att kvinnor under premenstruellt syndrom utsetts för ett dubbelstigma då både premenstruellt syndrom och psykisk ohälsa är stigmatiserat i samhället.
|
165 |
Dimensioner i en av samhällets små grupper : En grundad teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arenaHatfield, Michaela, Pärsdotter, Anna January 2022 (has links)
Syftet med studien är att få inblick i gruppen som utövar den moderna sporten padel som ökat markant i antalet utövare i Sverige de senaste åren. Racketsporten utövas av män och kvinnor i alla åldrar och behöver inte innebära stor fysisk ansträngning. Med sin förhållandevis korta historia i landet och därmed mindre cementerade föreställningar om dess sociala form, ges ett löfte om att kunna studera relativt outforskad mark och att få fram ett grundläggande studieresultat. Vårt intresseområde som utforskas berör vardagsmotionärer som spelar padel i mixade lag av kvinnor och män. Med grundad teori som metodansats genomfördes observationer och samtal med informanter i kombination med övriga stöddata i ett närmande av det sociala sammanhanget. Resultatet i studien visar att mixpadel-spelarnas huvudangelägenhet grundar sig i att främja välmående, vilket hanteras genom kärnkategorin social drivkraft. Denna beskrivs genom temana padelkulturen, social ordning och tillgänglighet, med tillhörande underkategorier och egenskaper. Dessa utgör tillsammans en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arena. I avslutande diskussion behandlas resultatet av studien vidare kopplat till Fines (2012) studie om små grupper, specifikt i anslutning till begreppen gruppen, den sociala ordningen, normer och position samt wispy communities.
|
166 |
Det Icke Ideala Brottsoffret : En kritisk diskursanalys av det svenska rättssystemets viktimisering av substansbrukande kvinnorMarklund, Fanny, Ravinale, Johanna January 2023 (has links)
Denna studie har undersökt tingsrättens diskursiva framställning av substansbrukande kvinnor i våldtäktsmål, för att synliggöra vilka ideologiska maktaspekter som förekommer i domstolens praxis. Vidare har studien syftat till att klarlägga huruvida Sveriges domstolar kan förstås som upprätthållare av ojämlika maktförhållanden genom att ge uttryck för subjektiva normer och värderingar i vad som skall vara objektiva bedömningar. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt har varit Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande analysmodell. Det empiriska materialet har bestått av 14 tingsrättsdomar. I kombination med ett intersektionellt genusperspektiv samt teorin om ideala offer har studien fokuserat på skärningspunkten mellan femininitetsnormer och substansbruk som social status. Resultatet visar att domskälens språkbruk kan motsvara ideologiska och stereotypa föreställningar om genus, substansbruk samt våldtäktsmyter, vilka kan tolkas bidra till att substansbrukande kvinnors offerskap misskrediteras och ifrågasätts i högre grad än kvinnor som konstruerats som mer idealiska offer. Studien visar att den diskursiva praktiken kan bidra till att producera och reproducera hegemoniska diskurser som undergräver substansbrukande kvinnors tolkningsföreträde i rätten. Resultatet indikerar på förekomsten av strukturell diskriminering, vilket i längden hotar att förringa rättssystemets objektivitetsideal samt principen om allas likhet inför lagen.
|
167 |
Jakten på kärleken : Om skildringar av romantisk kärlek i tre svenska dejtingprogramJurek, Paulina January 2023 (has links)
Syftet är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv identifiera och analysera bilden av kärlek som förmedlas i svenska dejtingprogram Bachelorette Sverige, Love Island Sverige och Hotell Romantik, samt belysa skildringen av det manliga respektive kvinnliga i programmen. För att undersöka detta har kvalitativ innehållsanalys applicerats på sammanlagt tolv avsnitt ur programmen. En översikt av tidigare forskning visar att det finns lite sociologisk forskning kring kärlek på tv, och dejtingprogram mer specifikt. Studier inom angränsande discipliner har däremot visat att det finns olika sätt att definiera och porträttera kärlek på och ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan vara behjälplig för att tolka dessa konstruktioner. Parter i en kärleksrelation kan även tänkas skapa en gemensam identitet och individernas egna identiteter påverkas av parrelationen. Vidare har sambandet mellan konstruktioner rörande kärlek och relationer på tv och verkligheten utanför framgått. Dejtingprogram kan spegla och normalisera olika samhälleliga strukturer, som exempelvis maktförhållanden mellan könen,samt påverka tittarnas framställningar och attityder. Detta studentarbete pekar på att de olika programmens konstruktioner, gällande kärlek och könsroller, har stora likheter. Kärleken framställs som en process som ska få ta tid och ömsesidigt engagemang i dejtingen är av stor vikt. Samtidigt innehåller könskonstruktionerna bland annat kvinnors kritik mot passiva män, vilket kan förstås som ett uttryck för mer traditionella könsroller. Vidare har analysen visat olika aspekter som upplevs som viktiga i valet av partner. Ett återkommande inslag är hur väl partnern tänks passa in i den egna familjen och vardagslivet. Likheter mellan individerna och deras partners är också något som framkommer uppskattas högt.
|
168 |
”JAG VET INTE VAD SOM KÄNDES VÄRRE, ATT SJÄLV VARA TYST ELLER ATT ALLA ANDRA VAR TYSTA” : En hermeneutisk studie om unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet upplever att de förväntas hantera sin psykiska ohälsaStojanovic, Julijana, Hardi, Dalia January 2022 (has links)
Denna studies syfte och mål är att få en inblick och nå en djup förståelse för hur unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet handskas med sina utmaningar. Syftet är att förstå hur kulturell stigmatisering, förväntningar och maskulina normer påverkar deras kamp med den egna psykiska ohälsan. I och med att denna studie fokuserar på människors upplevelse av ett fenomen så är den valda metodansatsen den hermeneutiska metodansatsen. För att nå studiens syfte insamlades material genom semistrukturerade intervjuer med deltagare om deras psykiska ohälsa i relation till deras kulturella bakgrund och känslan av skam över den egna psykiska ohälsan. Den valda teorin för studien utspelar sig inom tre aspekter, känslan av skam, det sociala samspelet samt beteendemönster påverkat av omgivningen. Studiens resultat är framtaget med hjälp av insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna och det teoretiska ramverket, som sammanflätats med varandra. Resultatet i denna studien påvisar att unga män som har en kulturell bakgrund där psykisk ohälsa är stigmatiserat upplever förväntningar från två håll. Delvis den kulturella stigmatiseringen som förväntar sig att de inte ska väcka skam hos de själva eller familjen, därav förväntas de vara tysta. Vidare så upplever dessa mäns förväntningar från resten av samhället i hur de ska hantera sin psykiska ohälsa genom att visa sig icke sårbara, detta påvisas bero på maskulinitetens förväntningar som genomsyrar samhället oavsett kulturell dominans. Resultatet ger även en tydlig inblick i vikten av studiens ämne och att män som urvalsgrupp i relation till fenomenet psykisk ohälsa är ett viktigt ämne att forska vidare om. / <p>.</p>
|
169 |
“Jag onanerar för att känna att jag lever” : - En kvalitativ studie om närståendes upplevelse av intimitet och sexualitet när deras partner var döende / “I am Masturbating to Feel Alive” : - A Qualitative Study about Loved Ones Experience of Sexuality and Intimacy when the Loved Ones where DyingPetersson, Ylva January 2022 (has links)
Bakgrund: Inom palliativ vård finns det riktlinjer för att sexualitet skall föras på tal och bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkluderingen av sexualitet och intimitet i vården är bristfällig. Det är tydligt att kärleken och relationerna blir påverkade vid en sjukdomsdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelser av intimitet och sexualitet under tiden deras partner är döende och synen på information från sjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor som varit närstående till en partner som varit döende och dött. Intervjuerna gjordes i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i olika teman. I avsnittet Jag kände mig som ett naket vårdbiträde beskriver intervjupersonerna sin upplevelse av anhörigvård. I Inte nog med att jag skall dö, jag kan inte ha samlag beskriver de förhållandet och hur det påverkats av sjukdomen. I Jag var ju ung och hade mina behov beskriver intervjupersonerna sin egen sexualitet under tiden partnern var sjuk samt tiden efter. I Sexualitet är relevant, väldigt relevant beskriver kvinnorna sina upplevelser av den information från sjukvården som de har fått kring sexualitet och intimitet. Slutsats: Närstående behöver mer stöttning kring hur sjukdomsdiagnoserna påverkar sexualiteten och intimiteten för att ha en god relation med sin partner. Sjukvården behöver även öppna upp för att våga tala med sina patienter om den biverkan som behandlingar ger på sexualiteten.
|
170 |
”We often see our identities as fixed; we see shyness as something we are stuck with for life. This isn’t true” : En kvalitativ innehållsanalys av moderna självhjälpsböckers framställning av blyghetRundlöf, Emma January 2023 (has links)
Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin blyghet.
|
Page generated in 0.2476 seconds