Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression. / The purpose of this study is that from a social psychological perspective, examining how people with mental illness feel that they are and have been treated by people in their surroundings. And to investigate the importance they attribute to social relations and treatment for their mental health. The study has a qualitative hermeneutic approach and is based on five semi-structured interviews.The results show that people with mental illness experiencing a serious lack of understanding and acceptance from their surroundings in terms of how they have been treated in relation to their mental illness. The results also show that people with mental illness value community and belonging that is characterized by understanding and acceptance.To analyze the results of the study, the following theories have been used; the psychic structure conditions, social relationships character – based on the emotions shame and pride, man as social being and depression in social psychology.The analysis reveals that lack of understanding and acceptance affects the respondents self-image in a negative way. The consequence is a lack of trust, both to oneself and others, resulting in evasion of maintaining optimal differentiated social relationships. The respondents value community and togetherness that is characterized by understanding and acceptance. The analysis reveals that the respondents through understanding and acceptance are reflected in a manner that strengthens the true self. The mirroring presumed to be important because the respondents by using the positive mirroring can create sentences that ascribe one's own identity the value of an authentic self. By being treated with understanding and acceptance the respondents can experience meaning of life that reduces the risk of depression.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor. För att kunna utgå från barns perspektiv så långt som vi känner möjligt använder vi oss av öppna frågor i både intervjuguiden och enkätfrågorna. Grupperna var fördelade på fyra skolor med olika miljöer.Innan vi började med studien hade vi uppfattningen att barnen hade en större kunskap om hur de vuxna på skolan arbetar mot mobbning. Snabbt upptäckte vi dock att det inte stämde. Barnen har en mycket liten uppfattning eller ingen alls om hur de vuxna arbetar mot mobbningen på skolan. Vi kan se att alla de perspektiv vi använder oss av i analysarbetet är synliga vilket betyder att de alla bör ses som aktuella i dagens antimobbningsarbete.

<p> </p><p>The author of this degree thesis has interviewed students in there first year of the upper secondary school about (among others) how they express conception about Adolph Hitler. The thesis shows that the students are interested in modern history but they have some lack in knowledge in nineteen- and the twentieth century general history. The students connect Hitler with the Holocaust and they had no conceptions that aren’t known in Hitler research. The students wanted to understand “why” the Holocaust happened and why Hitler did what he did and what his beliefs and thoughts was. In general the students had good knowledge about Hitler and they often saw him as intelligent but also as mentally ill. The students often placed too much in there explanations to Hitler’s own person and did idealistic interpretations, but they didn’t see Hitler as a superhuman or a demon. The students also were good at critical thinking, analysis ability and reflection. The thesis also shows that the interviewed students were influenced by media andespecially movies about Hitler, and the schoolbooks were of subordinate importance. The thesis finally concludes that discussion and orientation in school about historical movies is of importance and new ways to teach about the Second World War, Hitler and the Holocaust can be necessary regarding things as education about movie influence and a social psychology way of looking at things as human evil and the Second World War.</p><p> </p>

Movies can be a source to enjoyment, cultural enrichment and relaxation. But movies are also filled with messages and subtext, that effects the one who watches the movie. One of the effects are the reproducing of stereotypes and racism. This essay concentrates on the five best grossing science fiction movies in Sweden between the years 2009 – 2014. I found out that the movies Avatar, Transformers 3, Avengers, Prometheus and Guardians of the galaxy all helps to reproduce white norms and that it effects the participating aspect of democracy. It also becomes clear that Swedish schools is not prepared enough to educate their young in source criticism.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Abtrakt Syftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor. Det vi har kommit fram i våra resultat är att klienterna på Henjahemmet har väldigt individuella liv och därför så är deras tillfrisknad väldigt individuell. Det finns däremot vissa faktorer som är liknande för var och än utav dem. Behandlarna och kliententerna hade ibland lite olika sätt och se om vad som gav mest till en individs tillfrisknad. Det som framhölls som verksamt var den terapeutiska alliansen med en kombination av många olika metoder som Henjahemmet erbjuder och ger möjlighet till. Annars så kunde man se en tydlig struktur som behandlarna ville upprätthålla med sina klienter. Och det passade klienterna på Henjahemmet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ”a-typisk” anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård. Personalens upplevelse av sitt arbete är det centrala för denna studie. Undersökningen är gjord på ett av Sveriges största SiS-boenden (Statens institutionsstyrelse, SiS) som har unga pojkar som sin målgrupp. Ungdomarna är omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga) alternativt dömda i domstol till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård). Frågeställningen för denna studie löd: Vilka omständigheter påverkar personalens gemensamma arbete för och med ungdomarna? För att få svar på detta har vi intervjuat totalt tolv personer om deras upplevelse och känslor kring sitt uppdrag. Grundad teori har vi valt som metodansats då vi ansåg att denna metod gav oss bästa förutsättning att komma nära denna grupp i vår frågeställning. Grundad teori bygger på att vi som forskare inte har någon förförståelse inom ämnet. Detta gör att man är väldigt öppen i sina frågeställningar och respondenternas upplevelse blir det centrala. Genom vår metod framträdde ur materialet vår kärnkategori[1] Fragmentering[2] samt fyra underkategorier: Ungdomen, Chefer och Socialtjänsten, Arbetsgruppen samt Motstånd.Dessa har vidare ett antal underkategorier vilka tillsammans ger oss svaret på vår fråga. På fler än ett sätt påverkar dessa varandra och tillsammans skapar de en helhetsbild för hur arbetet upplevs av människorna som valt detta som sitt yrke. Personalen arbetar efter att så ett frö hos ungdomarna, det vill säga implementera en tanke hos ungdomarna om en förändring. Arbetet är kantat av motstånd och i de flesta fallen skapas detta motstånd av personalen, cheferna och socialtjänsten. Metodens arbetssätt förklaras mer ingående under metodavsnittet. Den teoretisk referensram som vi har använt oss av i vår studie bidrar till att tydliggöra forskningens relevans. Vi har valt att ta in främst ett större sociologiskt perspektiv. Denna är Symboliska interaktionismen som innefattar social interaktion samt grupper. Vi har även vänt oss till Foucault och tagit delar av hans teoretisering om makt. Utöver Symboliska interaktionismen och delar av Foucault så har vi även tittat på den tidigare forskningen som gjorts inom sfären för tvångsvård. Genom den tidigare forskningen har vi upptäckt att fokus i mångt och mycket ligger på de intagnas upplevelse av inlåsning. Det är väldigt lite fokus på personalens bild av tvångsvården speciellt tvångsvården av unga. De forskningar vi har funnit som inriktar sig på personalen fokuserar mer på personalens mående. Det vi fann genom vårt resultat och vår studie är att det finns olika omständigheter som påverkar personalen i deras arbete för och med ungdomarna. Vi ser vår uppsats som ett bra tillskott då den bidrar till ökad förståelse för denna arbetskategori och den visar även på personalens bild av vad som är viktigt för att skapa en bra ungdomsvård där ungdomar får rätt hjälp och personalen kan utföra sitt arbete korrekt. [1] Kategori – annat ord för tema/ämne. Kärnkategori – den starkaste kategorin. [2] Ett sätt att presentera helheten i små delar, beroende/oberoende av varandra.

Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 3 uppsatser.