The meaning of a first impression is a thesis that aims to create a design for a hotel lobby, which can accommodate the needs of both the guests and the personnel in the best way possible. This study is based at the Scandic Park hotel in central Stockholm, were the lobby today appears to lack function. The desired effect of the design is to make the lobby area more enjoyable for the guest, and at the same time improve the flow of people through it. A detailed and thorough study of the lobby over different times and with different techniques suggests that the lobby is not a place where the guest wants to spend more time than necessary, it’s main function today appears to be as a transit hallway from the entrance of the hotel to the hotel rooms. The results of this study are used to create a design for an improved environment that not only welcomes the guest but that also shows them the identity that the Scandic Park’s management wishes to communicate. The creation and development of this design is also based on a study of relevant literature that includes, among others, theories of Spatial Design, Environmental Psychology, Servicescapes and Cognitive Psychology. The empirical data and the theories have helped me to create a design proposal that I believe conveys what Scandic Park stands for, while at the same time helping the guest to perceive and utilize an increased functionality in the lobby area. Hopefully this design will better accommodate the needs and wants that appear to be missing today, and at the same time promote the accessibility and the flow through the lobby.

Detta examensarbete är en studie om hur en projektstudio kan utformas så att den kommunicerar och stödjer dess syfte, samt stödjer de arbetsuppgifter som genomförs. Arbetet har genomförts i samarbete med NCC AB i Solna. NCC arbetar mycket i projekt och dagens lokaler stödjer inte arbete i projekt så bra som de önskar, de är i behov av fler projektstudios. NCC har som mål att börja arbeta mer aktivitetsbaserat i och med att miljöerna stödjer deras arbetssätt. En projektstudio ska fungera för olika typer av arbetsuppgifter så som individuellt arbete, arbete i grupp och större möten. Projektstudion är en plats för både möte och projektarbete. I dagsläget är den planerade ytan för projektstudion ett öppet kontorslandskap. Studien baseras på litteratur om zonindelning, rummets påverkan, grupparbete och arbetssätt, psykologiskt perspektiv samt Leesmanundersökning på NCC. I studien har följande metoder genomförts: platsanalys, analys av Leesmanundersökning på NCC, kvalitativ intervju och workshop. Studien resulterar i att ett gestaltningsförslag skapas, i detta fall en projektstudio. Ytan för projektstudion har gått från att vara ett öppet kontorslandskap till att vara en miljö som stödjer olika typer av arbetsuppgifter. / This thesis is about how a Project Studio can be designed so it communicates and support its purpose, and also support the assignments to be performed in the Studio. The study has been made in cooperation with NCC AB in Solna, Sweden. NCC often work in projects but their premises today does not support project working as well as they would wish it to, NCC is therefor in need of more Project Studios. NCC:s goal is to be able to work in a more Activity Based manner as a result of the environment better supporting this way of working. A Project Studio should function for different types of job assignments such as individual work, work in groups and bigger meetings. The Project Studio is a place for both meetings and working in projects. The intended space is currently an openplan. The study has a base founded on literature primarily relating to: zoning; the influence of space; teamwork and manner of working; a psychological perspective; and a Leesman review conducted at NCC. In the study the following methods have been performed: space analysis; analysis of the Leesman review at NCC; qualitative interviews and a workshop. The study results in a design proposal for a Project Studio. The space for the Project Studio would be transformed from an open-plan to an environment that more fully supports the different types of job assignments required at NCC.

Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning.   I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län.   Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi. / Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design.   Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts.   The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County.   Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy

Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter. / The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion. / Denna rapport handlar om dagens utomhusmiljö i bostadsområdet Brunnsbacken i Eskilstuna. I rapporten granskas de olika faktorer i utomhusmiljön som kan påverka äldres fysiska och psykiska välmående genom tillgänglighet och inkludering. De forskningsmetoder som berörs är kvalitativa och har använts i syfte att ge insikt och kunskap om de äldres syn på utomhusvistelsen i sin närmiljö, men också genom analys kunna ta fram ett välgrundat gestaltningsförslag.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents’ wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents’ chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used. Observations of the two dementia wards were carried out as a starting point, and as a means to compare the different design of the two wards. The observations were complimented by two informant interviews, with people linked to the nursing home, the head of unite and the occupational therapist. The result show that staff, in most cases, guides the residents between the common room and the residents own apartments. In addition, the residents ask for help when they need to visit the toilet and often remain seated in the same place throughout the day, with the exception of those who exhibit wandering behavior. The results clearly state that people suffering from dementia are dependent on the spatial design in order to orient themselves independently. The results also show the benefit of an open floor plan with almost immediate visual access to main destinations. The major weakness, of the wards current design, concerns the ability of the residents to independently find their way from the common room back to their own apartment. Mainly because the doors do not distinguish themselves from each other. This would suggest that the most important design feature, for a person suffering from dementia, is transparency. In the meaning direct view of the destination. Complimented by clear and distinct landmarks. The design proposal therefore supports aiming as a wayfinding strategy. As a result it contains a color-coding system, that distinguish the residents doors, and additional landmarks that facilitate wayfinding from one decision point to the next, when the doors are not directly visible. Also included in the design proposal is a concept that can help minimize wandering. / Avsikten med studien har varit att undersöka hur utformningen av avdelningarna, på Björnkulla äldre- och demensboende, påverkar de boendes orienterbarhet och självständighet. Därmed har syftet varit att finna ett gestaltningsförslag som via färg och form kan ge de boende större möjligheter till självständig rörlighet. Eftersom studien syftar till att utreda hur miljön påverkar och kan stödja personer med demens, har kvalitativa metoder använts. Som utgångspunkt utfördes observationer på boendets två demensavdelningar, eftersom dessa skiljer sig åt i sin utformning. Observationerna lade grunden för informantintervjuer med två personer som är knutna till boendet; enhetschefen och arbetsterapeuten. Resultatet visar att personalen i de flesta fall följer med de boende mellan de gemensamma utrymmena och den egna lägenheten. Dessutom ber de boende om hjälp när de ska till toaletten och blir ofta sittande på ett och samma ställe i de gemensamma utrymmena. Undantaget är de personer som uppvisar vandringsbeteende. Resultaten påvisar tydligt att de dementa är beroende av miljöns utformning för att kunna orientera sig självständigt. De visar också styrkan i den öppna planlösningen och en nästan omedelbar visuell tillgången till avgörande platser. Bristerna, i de befintliga avdelningarnas utformning, finns framförallt när de boende ska ta sig tillbaka till de egna lägenheterna eftersom dörrarna inte särskiljer sig från varandra. Det talar för att de viktigaste aspekterna för att stödja en dement person att orientera sig och hitta självständigt på en avdelning, är visuell transparens och tydliga, distinkta landmärken. Gestaltningsförslaget stödjer på grund av detta wayfinding strategin aming. Det innehåller därför ett färgkodningssystem, som särskiljer de boendes dörrar. Färgkodningssystemet kompletteras också med ytterligare landmärken som kan stödja orientering från beslutspunkt till beslutspunkt, när dörrarna inte är direkt synliga. Dessutom ingår, i gestaltningsförslaget, ett koncept som kan hjälpa till att stimulera till mindre vandringsbeteende.

This thesis establishes a theoretical framework for understanding virtual spaces and roleplaying in relation to Ian Bogost's theory of "procedural rhetoric," the art of persuading through rule systems alone. Bogost characterizes the persuasive power of games as setting up an Aristotelian enthymeme--an incomplete argument--that one completes through play; however, I argue that the dominant rhetoric intended by a team of game designers is subject to manipulation through player choice. Discrete structures within the play experience cause the meaning-making possibilities of a game object to pullulate in a number of directions. Procedural rhetoric is not comprehended or created when reflected back upon after play: we interrogate it, piece it together, and change it through play. If rules are how the designers express themselves through videogames, then the player expresses herself by forming a personal ruleset--a modus operandi or ethical system--in response to the dominant rhetoric. Furthermore, game space is not merely the place where this dialectic occurs; it also embodies a ruleset in the way it organizes objects and directs the flow of play. The thesis proposes a model by which games, which are "half-real" according to theorist Jesper Juul, can be judged intersubjectively--that is, in a way that accounts for the objectivity of their rulesets and the subjectivity of player experience. By fully understanding the dynamic between the three procedural influences of rules, space, and identity, we can learn more about designing persuasive game systems and enhance the possibilities of subversive play.

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt". Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information. Behovet av information har delats in i skyltar för enskilda experiment och skyltar för utställningens tema. Hur denna efterfrågan kan mötas utan ett gå emot den pedagogik och estetik som Tom Tits tror på är den centrala punkten för arbetet. Lösningen har utgått från en tes om att det går att samla informationen vid en punkt för att minimera antalet skyltar i utställningen. Genom metoder såsom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och rumsanalys har en förståelse för problemets komplexitet skapats. Vilken i stor utsträckning handlar om kontrasterna mellan barns nyfikenhet och den kontrollerande vuxenvärlden. Den designlösning som tagits fram, resulterade i tre (istället för en) punkter där fokus har lagts på att etablera utställningens tema och uppmuntra till interaktivitet. Det har även funnits en strävan efter enhetlighet och flexibilitet då problemet inte är koncentrerat till den aktuella utställningen och informationsförmedlingen i hela huset saknar en röd tråd. Varpå hänsyn har tagits till Tom Tits visuella profil och den estetik som ses som karaktäristisk för verksamheten. Studierna kretsar därmed till stor del kring Tom Tits, men förhoppningen är att arbetet intresserar flera aktörer, varpå en strävan efter generella riktlinjer för informationsförmedlingen har funnits. / This is a study about the balance between freedom and structure in the information design of an exhibition based on hands-on education. Work is focused on the exhibition The Human Body at Tom Tits Experiment in Södertälje. The exhibition, which was built in 1997, was designed with the idea that signs create barriers and a reluctance to advertise about the "right way". The exhibition space has now been compressed and experiments have been grouped into two sections. In connection with this change, the signs in the exhibition come to be reviewed. This is because parents and other adult visitors expressed a desire for more information. The need for information is divided into labels for individual experiments and signage for the exhibition's theme. How this demand can be met without going against the pedagogy and aesthetics that Tom Tits believe is the central point of the work. The solution was based on the thesis that it is possible to gather information at one point to minimize the number of signs in the exhibition. Through methods as qualitative interviews, questionnaire survey and spatial analysis have an understanding of the complexity of the problem created. Which largely deals with the contrasts between the child's curiosity and the controlling adult world. The design solution that has been developed, resulting in three (instead of one) points where the focus has been on establishing the exhibition's theme and encourage interactivity. There has also been a quest for uniformity and flexibility, then the problem is not found to the current exhibition and information design throughout the house lacks a common thread. Whereupon consideration has been given to Tom Tits visual profile and the aesthetic that is seen as characteristic of the business. Studies circuits thus largely about Tom Tits, but it is hoped that the work interests a number of players, then a pursuit of general guidelines for the transmission of information have existed.

Målet med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets väntrum vid Asylprövningsenheten i Flen och hur det används. Detta för att identifiera rummets brister och förbättringsmöjligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare länk mellan besökare och myndighet. Genom metoder, såsom observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omvärldsanalys, har en ökad förståelse för väntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad gäller rummets igenkänning och identitet. Med hjälp av litteratur och resultatet från metoderna har ett gestaltningsförslag sedan utvecklats. Detta förslag har en tydlig igenkänning vad gäller Migrationsverkets grafiska profil. Ytorna utnyttjas på ett effektivare vis än tidigare och fler funktioner finns nu i rummet. Examensarbetet är för avläggande i filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. / The aim of this thesis was to study the Swedish Migration Board’s waiting room at the Asylum Examination Unit in Flen and how it is used, in order to identify the room’s deficiencies and opportunities for improvement. The aim has also been to develop a design proposal that create a distinct identity for the room and that contribute to a stronger link between visitors and authority. A greater understanding of the waiting room has been created through methods such as observations, site analysis, notations, interviews and environmental analysis, and it has been observed that there is a lack in terms of the room’s recognition and identity. A design proposal has been developed with the help of literature and results from methods. This proposal is a clear recognition in terms of the Swedish Migration Board’s graphical profile. The area is used in a more effective manner and more features are now available in the room than before. The thesis work is for the Degree of Bachelor in Information Design, specializing in Spatial design.

Interiors are often dealing with the notion of front and back. Physically, with walls facing the occupant and concealing a “behind”, a backside, perhaps an adjacent room. But also, in organization; “in the back of the building” meaning the furthest away from the entrance or from the street, the public. There is also a variety of interiors that are backsides them self. Spaces that, in contrast to fronts or “primary” spaces not are intended to be shown perhaps because they are occupied by functions, or people that for some reason are desired to be hidden. The idea of a backside, though, whether considered good or bad, what belongs there and not, has shifted over time. I believe that this is a truly cultural issue, governed by social constructions that stabilize and become customs in the fabrication of interiors. In this project have I studied and reworked the information from a few domestic interiors. Through the methods of inverting and full-scale construction, have I investigated what a “backside of an interior” is, what it does and how the treatment of it has changed over time. In my studies, I have found that a contemporary apartment interior attempts to seamlessly exclude the “backside”, just like the parlours of a 100 years old bourgeoise palace. But in the contemporary apartment, it is because of praxis and standardization, and not because of what ideas govern the design. By building a full-scale part of an actual contemporary apartment - where I invert and reorganize the order of how it would have been costume - the praxis is brought to light and questioned.