This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

This is an examination paper in information design specializing in spatial design. This work is searching for more understanding of what joy and co-creation in interaction with a 3D-model can bring to the process of communicating possibilities to live flexibly within a small space in a modular house, focusing on the digital oriented ‘generation Z’. We live in a time where climate threats are more real than ever but in Sweden we consume and expand more than is sustainable within our planet’s bio-capacity. Since Sweden is a rural country, Swedes are used to having a generous amount of personal space. This may be one reason why we don’t realize or understand that, or even how, we can live in smaller space, making our biological footprint shallower. Even though Sweden could be seen as a highly democratic country we still need to strive to make our building processes more democratic. Many of our built environments are designed without participation of the users, in the area of housing or domestic construction this can lead to an experience of alienation in shaping one’s life, due to the strong connection between the home and the resident’s identity. This examination paper is based on theories within Information Design, Human Centered-Design, Human-Computer Interaction and on theories concerning spatial perception and how shapes and form can be used to influence it in order to make smaller living-spaces appear more attractive. The methods are mostly based on literary study which has been supplemented with user dialog and cocreation in real-time, making every user a part of the process and therefore even a co-creator of their own design proposal. This with the intention of demonstrating how a modular house can be an alternative for living smaller but still living according to every user’s own personal needs and values.

In my study regarding gynecological examination, it turned out that women generally have a positive attitude to being examined gynecologically, but the experience is not the same as the situation can be experienced as omission. It also emerged that they experienced the feeling of stress and anxiety of exposing the sex. The solution to the women's experience in this problem only highlighted the gynecologist's approach or product design. Something that is increasing worldwide is the knowledge of the importance of the physical aspects of the environment for the patient in a care environment. Design and architecture are increasingly used in the design of care environments. What has emerged in many researches is that the patient's health has found well-being when the room has been designed according to the user's needs. This is a degree project in information design with a focus on spatial design. The purpose of the work has been to investigate, together with users, the gynecologist's experience, challenges and potential solutions together with theories, methods and previous research. Subsequently, a design proposal in the form of a concept has emerged, which can improve the room experience for the patient, which gynecologists can take part in when designing gynecological rooms. / I min studie gällande gynekologundersökning visade det sig att kvinnor generellt har en positiv attityd till att bli undersökt gynekologiskt men upplevelsen är inte detsamma då situationen kan upplevas utelämnande. Det framkom även att de upplevde känslan av stress och ångest av att blotta könet. Lösningen till kvinnornas upplevelse i detta problem lyfte endast gynekologens bemötande eller produktdesign. Något som ökar världen över är kunskapen om miljöns fysiska aspekters betydelse för patienten i en vårdmiljö. Design och arkitektur används allt mer vid utformning av vårdmiljöer. Det som framkommit i många forskningar är att patientens hälsa funnit välbefinnande när rummet har utformats utefter användarens behov. Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetets syfte har varit att tillsammans med användare undersöka gynekologrummets upplevelse, utmaningar och potentiella lösningar tillsammans med teorier, metoder och tidigare forskning. Därefter har ett gestaltningsförslag i form av ett koncept växt fram vilket kan förbättrad rumsupplevelsen för patienten som gynekologer kan ta del av vid utformning av gynekologrum.

Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Lines are everywhere and as humans we produce lines all the time. In this project I used the line as a method, a metaphor, and a material to explore what are the elements that influence and condition the way we move and behave around different spaces. Lines can be read as many things and for this project I choose to work with lines that could be understood as boundaries and limits. How do we deal with lines in our everyday life? How do lines and bodies influence each other? How is the space choreographed and experienced according to the boundaries that exist in it?   However not all boundaries are made of matter. In fact, some of them are invisible and manifest as prohibitions, regulations, prejudice, or just cultural norms. These limits can also be understood as non-matter lines that have an impact on one's experiences. Through several explorations, the project proposes an installation that seeks to embody the spatial boundaries that cannot always be seen. Using light and sound as catalyzers for these experiences, the installation is a reflection on what happens when we meet those invisible lines, how they have the power to change our usual path and to make us move differently around a space.

This is a bachelor thesis in information design with a focus on spatial design. This study examines how history could be showcased along a national road to create identity in a town, and how quickly this communication should take place. Fagersta, the town that is being investigated, is a small mill town that has a national road that runs right through the city. The road is used daily not only by residents, but also by tourists and passers-by, as it is the main road with the most coverage in Fagersta. Since the roundabouts and refuges along the national road are empty or have older mill objects with a pre-understanding requirement in them, it does not communicate the town’s history nor its identity. How can a town's history and identity be communicated along a road when there's traffic rules and speed to consider? There is little research on the area of design and road safety as a common denominator, but research on billboards shows that if you look away from the road for more than two seconds, it affects road safety. In addition to this, experiences, storytelling and maps with different notes are examined to try to understand the complexity of information narration in a traffic situation. This is further investigated through three methods which are an external analysis, a questionnaire and a focus group. This results in a concept for the national road through Fagersta, which is embodied with an example of a re-design in a roundabout. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. I denna studie undersöks det hur historia skulle kunna gestaltas utmed en riksväg för att skapa identitet på en ort, och hur snabbt denna kommunikation bör ske. Fagersta är orten som undersöks, det är en liten bruksort som har en riksväg som går tvärsigenom staden. Vägen används av många boende dagligen och även turister och genomåkande, då det är den största vägen med mest täckning i Fagersta. Då rondellerna och refugerna utmed riksvägen är tomma eller har äldre Fagersta bruk föremål i sig med ett förförståelsekrav, så kommunicerar den ingen historia eller identitet till staden. Hur kan man kommunicera historia och identitet utmed en väg, när man har regler och hastighet att förhålla sig till? Området med gestaltning och trafiksäkerhet som gemensam nämnare finns det inte mycket forskat kring, men forskning om reklamskyltar visar på att om du tittar bort från vägen i mer än två sekunder så drabbar det trafiksäkerheten. Utöver detta så undersöks upplevelser, berättande och kartor med olika notationer för att försöka förstå detta komplexa samband med informationsberättande i en trafiksituation. Detta undersöks vidare genom tre metoder som är en omvärldsanalys, ett frågeformulär och en fokusgrupp. Detta resulterar i ett koncept för riksvägen igenom Fagersta, som gestaltas med ett exempel på en re-design i en rondell.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.

Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang. / The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.