Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

<p>Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.</p><p>Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how to make the regular school attendence easier for children with Asperger´s syndrome or children which haven´t got the diagnosis just yet. The study is based on interviews with four educationalists. The results shows that the tools the interviewed educationalists use in their work can be applied on the regular school class work, with small changes though. With good planning, legible rules, legible routines, an opened mind and just to be legible are working for the interviewed so it will work for an ordinary educationalist as well. Another thing that the results showed was that some of the interviewed educationalists wished for a special curriculum for pupils with Asperger´s syndrome since they often need more social training then the present curriculum allows.</p>

<p>The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with<strong> </strong>how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.</p><p>This study is based on Urie Bronfenbrenners theory <em>The ecology of human development.</em> The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed.</p><p>The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they<strong> </strong>need in order to achieve their future goals.</p> / <p>Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål.</p><p>Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.</p>

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka. / The purpose of this paper is to examine how to make the regular school attendence easier for children with Asperger´s syndrome or children which haven´t got the diagnosis just yet. The study is based on interviews with four educationalists. The results shows that the tools the interviewed educationalists use in their work can be applied on the regular school class work, with small changes though. With good planning, legible rules, legible routines, an opened mind and just to be legible are working for the interviewed so it will work for an ordinary educationalist as well. Another thing that the results showed was that some of the interviewed educationalists wished for a special curriculum for pupils with Asperger´s syndrome since they often need more social training then the present curriculum allows.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ”läsa, skriva, räkna” år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen. Vidare framkom att skolorna bland annat använt pengarna på olika sätt; till intensivt individuellt stöd, till undervisning i små grupper och till kompensatoriska hjälpmedel.  En slutsats som dragits av detta är att dessa riktade pengar har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen av barn i skolår 1-3 med behov av extra stöd i svenska eller matematik.

Syftet med denna studie är att få ta del av speciallärares erfarenheter kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Jag valt att göra en livsberättelsestudie, där fyra speciallärares berättelser kring sitt arbete med elever i matematiksvårigheter är i fokus. Genom deras egna berättelser om sitt liv som speciallärare vill jag komma åt hur de jobbar med sina elever och varför de väljer att jobba på just de sätten de gör. Jag vill få fram speciallärarens tankar kring varför dessa elever hamnar i matematiksvårigheter och vad det kan bero på.Resultatet visar att de speciallärare som deltagit i studien är ganska samstämmiga i hur de idag jobbar med sina elever och varför de gör som de gör. Resultatet visar att det är en komplex fråga hur man får dessa elever inkluderade i den ordinarie undervisningen. Speciallärarna i studien ser att elever i svårigheter ofta kan vara rumsligt inkluderade, då de är i klassrummet med sina klasskamrater, men att de inte har något utbyte av det som sker, då de inte hänger med i undervisningen. Speciallärarna ser då att det är större möjligheter att klara dessa elever om de plockas ut i mindre grupper eller enskilt. Det är många faktorer som spelar in för att en elev ska lyckas med matematik och en viktig del i speciallärarnas arbete handlar om att skapa en lugn och trygg miljö för dessa elever. Det visar sig att endast en mindre del av deras berättelser handlade om att arbeta med matematiksvårigheter, då fokus i deras arbete oftast ligger på andra områden. Det centrala i allas berättelser handlar om hur viktigt det är för dem att skapa en bra miljö för sina elever, där eleverna får chans att bygga upp sin självkänsla och att få dem att våga tro på sig själva. / The purpose of this study is to gain access to Special Education Needs (SEN) Teachers experiences in their work with students with mathematical difficulties. I have decided to do a life story study, with four SEN Teachers' stories about their work with students of mathematical difficulties in focus. By their own stories about their life as a SEN Teachers, I would like to find out how they work with their students and why they choose to work the way they do. I want to get the SEN Teacher`s thoughts about why these students end up in difficulties with mathematics and what the reason might be.The results show that the SEN Teachers who participated in the study are fairly consistent in how they currently work with their students, and why they work the way they do. The results also show that it is a very complex issue to get these students included in the regular curriculum. The SEN Teachers see that students with difficulties can often be spatially included when they are placed in the classroom with their classmates, but cannot keep up with what is happening in the classroom, and they won’t gain the right knowledge. SEN Teachers will see that there are better chances of success with these students if they are placed in small groups or individually. There are many factors that come into play for a student to succeed in mathematics, and an important part of the SEN Teachers' work is about creating a peaceful and safe environment for these students. I found that only a small part of their stories was about the actual work with mathematics difficulties, the main part of their work were often needed in other areas. The core message of all the stories is the importance to create a good environment for their students, where the students have a chance to build their self esteem and to believe in themselves.

Disputats, Uppsala Universitet, 2007. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-8327-3__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.

The aim of this study has been to survey what kind of view primary school teachers have on the dyscalculia diagnosis, and which learning methods they believe are important for pupils with mathematic difficulties and dyscalculia. The study will also clarify what they believe is important in the development of the pupils’ self-perception. The following questions have been covered What is the primary school teachers view on the diagnosis dyscalculia? Which learning methods do the teachers consider to be the best for pupils with mathematic difficulties and dyscalculia? How are teachers in primary school reasoning over the identity of pupils with mathematic difficulties and dyscalculia? The method used to answer these questions has been the qualitative research method. This method goes in-depth with the goal of producing coherence and entirety. It aims to convey understanding (Larsen, 2009). The empirical material has been analyzed and discussed based on various theories as starting point. The theoretical starting points have been the sociocultural perspective, the concept of integration, the special education perspective and the concept of identity. The study shows that the teachers have rich, but different reasonings regarding dyscalculia as a diagnosis. They have different perceptions of how the teaching should be organized for pu-pils with mathematic difficulties and dyscalculia. The teachers believe that the school is playing a role in the self-perception of the pupils, but they are divided in their opinions re-garding whether it is decisive or not. They consider that there are various factors in the pupils‘ school life that has great influence on the pupils’ self-perception.

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals. This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Ten pupils from two different municipalities have been interviewed. The results show that pupils are positive to the special form of teaching in smaller groups and consider their present situation better than their earlier experience of regular curriculum in large classes. In the special education groups the pupils are able to acquire the knowledge and skills they need in order to achieve their future goals. / Uppsatsens syfte har varit att få ökad kunskap och större förståelse om elevers upplevelser av att gå in en särskild undervisningsgrupp. Studien handlar om elever i behov av särskilt stöd och utgångspunkten har varit att få ett elevperspektiv på hur de upplever sin skolgång med särskilt stöd och belysa deras positiva respektive negativa upplevelser om sin särskilda undervisningsform samt i den ordinarie undervisningen i sin dåvarande klass. Uppsatsen kretsar kring hur eleverna upplever sitt särskilda stöd och huruvida den har någon betydelse för deras lärande och utveckling. Dessutom huruvida eleverna känner att skolan erbjudit tillräckligt med resurser, för att uppnå deras framtida mål. Uppsatsens teoretiska perspektiv belyser samspelet mellan eleven och dess närmiljöer vilket är betydelsefullt för att utveckling och lärande ska ske. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Där tio högstadieelever från två olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visade att eleverna var mer positiva till den särskilda undervisningsformen i en mindre grupp än med den ordinarie undervisningen i stor klass. I den särskilda undervisningen kunde eleverna tillgodose sig kunskaper och färdigheter till skillnad från den ordinarie undervisningen. Den särskilda undervisningen i skolan har haft stor betydelse för deras framtida mål.