Abstrakt Studien behandlar begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet. Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer. Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal. Av resultatet framgår att förståelse av ett begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal. Sökord: begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet. / Abstract The study deals with the conceptual knowledge in the positional system for pupils with mathematical difficulties. The investigation was conducted in grade four and includes natural numbers for the ten-base system. The study consists of a quantitative survey and a quality part with interviews. The result of the study has been organized into three areas which have importance to the development of mathematical concepts for individuals. The number field 1-10, rules for the building of system of numbers and the understanding of large numbers. The result shows that the understanding of a concept may be more superficial then it appears to be. Deficiency in basic conceptual understanding can lead to numeracy problems. The difficulties included the concepts place-value and magnitude of number, especially in large numbers.   Keywords: concept, mathematical difficulties, positional system, schema, special needs education, ten-base system.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien. Den vanligaste samarbetsformen kring elever i behov av särskilt stöd är att specialpedagog/ speciallärare arbetar med eleven utanför klassrummet. Värt att notera är att endast ett fåtal av lärarna önskar ett mer inkluderat arbetssätt, där stödåtgärder genomförs i klassrummet. De flesta av lärarna som deltagit i undersökningen är nöjda med stödåtgärderna kring elever i behov av särskilt stöd, men anser samtidigt att det behövs större specialpedagogiska resurser. Många anser sig även behöva egna specialpedagogiska kunskaper i klassrumsundervisningen. Vår analys är att lärarna generellt sett reflekterar kring hur man utformar undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, men att man upplever det som svårt att realisera sina önskemål i praktiken p.g.a. bristande tid och resurser. Lärarna har många idéer kring hur samarbetet med specialpedagog/speciallärare skulle se ut om de själva fick välja samarbetsform.

The aim of this study was to describe and analyse the work of three schools, all exempted from the national timetable, to see how they worked to help pupils in difficulty reach the goals in Swedish. The method used can be described as a qualitative case study inspired by ethnografic field work. The results are based on data which included 52 individual interviews, 5 group interviews, 54 classroom observations, and field notes. A total of six different classrooms were observed. This study schows that a categorical perspective of special education dominates the documented view of education for all pupils. Pupils' difficulties are seen as individual, but two schools register a plan and desire to achieve inclusive education. Participation in the projet of working without a national timetable would indicate such ambitions exist in all three schools. In practise these ideas provide more organisationally differentiated oppportunities for pupils in difficulty. Timetables in all six classes have a strong classification and a framing of time. This obstructs pupils' participation and dialogues. While the teaching of Swedish in the six classes was described in three different ways in the outlines, the observations and pupils' statements indicate that skills and teacher-planned activities dominated all six classes. A more detailed look at the reading and writing processes gave rise to a dominant "Literacy", which in turn meant that support was given outside the regular classroom instruction in two of the schools. This is supported by special teachers' non-engagement in the project. The conclusions are that a categorical perspective perspective, a strong classification of subject and time, teacher planned activities and skills, and a monophonic reading and writing process influence each other in marginalizing pupils whose "literacies" differ from the dominating scholl "Literacy".

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning. Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse. Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt. Hälften av dessa elever tyckte inte om matematikundervisningen när de ingick i stor undervisningsgrupp, men som de däremot gör när de ingår i liten undervisningsgrupp. Drygt hälften av eleverna i stor undervisningsgrupp tycker om matematik och hälften av dessa elever gav svaret att de tycker om matematiklektionerna, andra hälften tyckte ”så där” om matematiklektionerna. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med Sjöbergs studie (2006) där 13 elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget godkänd i matematik, fick ge sin syn på varför de ansåg att de hamnat i matematiksvårigheter. En annan studie som också visade intresse var Engström (2006) som i sin avhandling har tittat på hur datorn kan användas som redskap i matematikundervisning. Det framkom även i litteraturstudien att orsakerna till elevers matematiksvårigheter kan orsakas av vilken förmåga som läraren har att förmedla matematikkunskaper till elever. Vi alla är olika och lär oss på olika sätt. Samt att miljön har en stor inverkan.

Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser. Dessa hjälper också författarna att utvidga sin förförståelse för ämnet. Resultaten visar att lärarens roll som normskapare är mycket komplex och beroende av yttre faktorer. Lärarens normskapande roll är kanske inte alltid vad läraren själv vill att den ska vara. Studien ger ett lärarperspektiv på normskapande insatser och agerande.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever upplever grundskolans specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra så kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt ämne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var specialundervisningen i grundskolan. Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. Två teman dominerade elevernas upplevelser av specialundervisning, nämligen, förhållningssätt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö. Studiens resultat pekar på betydelsen av att lärare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlärning skall ske på bästa sätt. Vidare framkom att en bra lärare lyssnar och finns till hands, och då även om det gäller andra saker än skolämnen. Eleverna i studien ger uttryck för att de är väl insatta i sin utveckling och vill ta ansvar för sitt skolarbete, men behöver också stöd och hjälp från sin lärare. De vill utvecklas åt rätt håll, vill se framsteg och vill kunna känna sig nöjda med sitt arbete. I min uppsats så känner eleverna glädje då de får delta i specialundervisningen och får ämnena förklarade ”på ett språk de förstår”. Slutsatsen är att eleverna känner sig nöjda med att de får hjälp med sina svårigheter, men att hur undervisningen fungerar är mycket beroende av relationen lärare – elev. Nyckelord Specialundervisning, Upplevelser, Förhållningssätt, Miljö / The purpose with this study was to examine how some pupils experience special needs education in compulsory school. I did this by conducting so called “focus groups” and group interviews with pupils from special teaching. The result was displayed in different themes which the pupils themselves experience as important. The major theme was relations and social codes in their surrounding environment. The pupils stress the fact that good teacher-student relations to facilitate their learning. To the pupils a good teacher is someone that can listen and understand them even when it comes to other subjects that are not school related situations. The pupils are well aware of their progress and take full responsibility for their own school work but are still in need of help and support from their teacher. They want to develop in the right direction and want to succeed and be satisfied with their work in school. The conclusion is that the pupils feel satisfaction when it comes to the help they receive due to their difficulties, but how the teaching is working depends very much on the teacher-student relations. Keywords Special Need Education, Experiences, Relations, Enviroment

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: · Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? · Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter? · Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker. Dialogen med klassläraren kring klass screeningar är viktig då den kan innebära det enda tillfället till samarbete kring innehållet i undervisningen för eleven i behov av särskilt stöd. / By interviews and observations the contents of three special education teachers education in mathematics, as one-to-one tuitition or in small groups, have been studied from what they work with, why and how. The tutor aims from the lowest goals to achieve in the curriculum while observations and written goals showed that also the goals to pursue were used. The most common content of mathematics was numbersense. Concretization, organisation, motivation, self-esteem and time on task are also important factors for the tutoring. Handbooks based on science are good support for the tutors. The dialog with the class teacher while analysing class screenings is important though it could be the only opportunity for collaboration about the contents for pupils in special education needs.

Sammanfattning   Pedagogers möte med elever i matematiksvårigheter   En intervjustudie om hur pedagoger tänker och arbetar när de möter elever i matematiksvårigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lärandet i matematik.   Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009   The teacher´s meeting with students in mathematics difficulties   Antal sidor: 59 Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar verksamma lärare har om elever i matematiksvårigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna själva tänker om sin undervisning, sitt lärande och svårigheterna.   Vår bakgrund består av en litteraturgenomgång där vi har sammanställt begrepp, utvärderingar samt forskning och litteratur som berör området matematiksvårigheter och matematikundervisningen. I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i år 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvårigheter.   Genom examensarbetet har vi fått fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvårigheter och vilka strategier de använder för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Vårt resultat pekar på en undervisning som för pedagogernas del är komplex och där det finns svårigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svårigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet. Eleverna tycker att matematik är svårt, men viktigt. Undervisningen präglas av enskild räkning i läroböckerna och eleverna uppfattar inte skolmatematiken som verklighetsförankrad i någon större grad. Trots detta är eleverna i stor utsträckning nöjda med sin undervisning.   Slutsatsen är att vi bör försöka samarbeta för ett helhetsperspektiv inom skolan. Duktiga, engagerade och stöttande lärare som undervisar matematik och inte bara handleder eleverna är mycket viktigt. Vi måste se till varje individs förutsättningar i matematikundervisningen, arbeta mer med att kommunicera matematik samt utveckla nyfikenheten och lusten för ämnet för att förebygga matematiksvårigheter och stödja elever i svårigheter. Vår förhoppning är att vi som Specialpedagoger kan hjälpa till med denna helhetssyn, vara en länk mellan de olika nivåerna i skolans värld och stödja lärarna samt eleverna i denna komplexa verklighet.   Nyckelord: matematiksvårigheter, dyskalkyli, elever i behov av stöd i matematik, matematikundervisning, specialundervisning, lärande.