Problembakgrund: SvS kommunicerar sitt spelansvar genom den samhälleliga kampanjen Spela Lagom. Inom samhälleliga kampanjer, som kommunicerar ett företags sociala ansvar, finns det alltid en risk att den bild av CSR-arbetet som kommuniceras till mottagaren av denne inte uppfattas motsvara det verkliga arbetet. Om detta sker finns det även en risk att företagets image och profil inte överlappar – vilket kan leda till ökad misstro mot företaget och på så sätt skada varumärket. Syfte: Syftet är att undersöka hur Svenska Spel, med ansvarig reklambyrå, kommunicerar sitt sociala ansvar i sin kampanj för lagom spelande och hur detta ansvar tar form i den kommersiella kampanjen för Triss. Syftet är även att undersöka  hur ett urval av potentiella framtida spelkonsumenter uppfattar Svenska Spel och deras sociala ansvar utifrån kommunikationen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som genomförts genom fem kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga på Svenska Spel och dess anställda reklambyråer, kvalitativa innehållsanalyser på de dokument från Svenska Spel som är relevanta utifrån studiens syfte, kvalitativa näranalyser på de två kampanjfilmer som innefattas i studien samt tre fokusgrupper med den mottagargrupp som definierats i studiens avgränsningar. Resultat: Resultatet påvisar att SvS jobbar med CSR ur ett kommersiellt perspektiv till skillnad från deras uppdrag som beskriver deras ansvar ur ett välfärdsperspektiv. Det finns ett antal faktorer som gör att SvS kommunikation kan komma att uppfattas som ”window-dressing”. Några av dessa aspekter är att de behandlar sina kampanjer som masskommunikativa funktioner som ignorerar mångfalden inom deras breda målgrupper och att de inte tillräckligt tydligt kommunicerar sina faktiska ansvarsåtgärden. Inom den urvalsgrupp som studerats genom fokusgrupper finns det åsikter som syftar till att Svenska Spels CSR-kommunikation endast är ett sätt att framstå som ansvarsfulla vilket i ett längre perspektiv kan komma att leda till en förtroendekris.

Denna uppsats har syftat till att gå djupare in på varför man fortsätter spela onlinedatorspelet World of Warcraft. Jag är mycket intresserad av detta ämne då många i min närhet aktivt spelar detta spel. Dessutom undrar jag över hur ett datorspel som World of Warcraft har kunnat få så många spelare, 12 miljoner aktiva spelar World of Warcraft enligt tillverkarnas siffror från oktober 2010. Mitt syfte har varit att ta reda på vad för något som finns i och runt spelet som gör det så intressant, varför så många väljer att fortsätta spela. Jag har velat ta reda på hur spelet är uppbyggt, och hur spelare tycker om spelet, dess innehåll och varför just de väljer att fortsätta.Teorin som jag har använt har varit bland annat en studie av Nicole Lazzarro som för företaget XEO design har utfört för att ta reda på vilka känslor som spelare förknippar spelet med när de spelar. Det kan handla om att man tycker spelet är kul för att man uppnår sina mål, spelar som en slags terapi, eller bara får vara social över nätet med sina vänner. Dessutom har jag använt mig av Jonas Linderoths studie om datorspelets dynamik där han bland annat menar att miljön i ett spel tillåter vissa handlingar att utföras, och därför utförd de också.Marie- Laure Ryan har skrivit en bok om narrativ och menar att fantasin är det som stimulerar ens sinnen och att tex ett datorspel är beroende av att kunna kopplas till fantasin då vi människor känner tillfredsställelse när vi i spelet kan göra saker som anses högst ovanliga i verkliga livet. Henry Jenkins skriver att samspelet med andra spelare skapar mening för en spelare, även att känna sig som en deltagare istället för en tyst betraktare betyder mycket för en spelare.Metoden som använts till denna uppsats har varit två stycken fokusgruppsintervjuer med fyra spelare i varje grupp. De har varit indelade i ålder och jag har även utfört en mindre innehållsanalys för att ytterliggare försöka hitta orsaker till varför man fortsätter spela.Resultaten som dessa intervjuer och innehållsnalysen har genererat är att spelare fortsätter spela för att känna att de klarar av svåra uppdrag som hela tiden blir svårare. Dessutom gillar de att spelet är så varierat, att man kan göra så många olika saker, och att få känna sig viktig för ett tag.

Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

Syftet med det här arbetet är att upptäcka metoder och strategier för att på gehör planka musik. Genom studier har jag undersökt min lärandeprocess när jag plankar en rocklåt på gehör. Jag har fört loggbok och ljudupptagningarunder arbetsprocessen för att kunna dokumentera vad som har hänt och få vetskap om hur jag har gått tillväga. I bakgrunden har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet som teori och denna teori har varit grunden till analysen av min lärandeprocess. Jag har då upptäckt vad jag använder för olika kulturella redskap när jag plankar och hur dessa används i min process. Dessa redskap presenteras i resultatdelen som röst och memorering, tidiga musikstudier, strukturlyssning och begränsning samt foten. Detta innebar att jag behövde memorera det jag hörde noggrant för att sedan kunna applicera det på mitt instrument. Rösten representerades som sång vilket innebär att jag sjöng det som hade memorerats och förtydligade för fingrarna vad som skulle spelas. För att kunna gå vidare och övervinna de svåra delarna i arbetet behövde jag begränsa mig till små delmål i låten och strukturera mitt arbetssätt. Mina tidiga studier och erfarenheter i musiken var grunden till att jag överhuvudtaget kunde börja plankningsprocessen och att utvecklas i den. Foten hjälpte mig att känna pulsen och förtydligade taktslaget för att kunna behålla det rätta notvärdet. I diskussionen jämför jag resultatet med tidigare forskning och litteratur som berör ämnena gehör, plankning och strategier för plankning. Jag avslutar arbetet med mina egna reflektioner kring arbetets betydelse och möjliga fortsatta studier. / The purpose of this study is to discover methods and strategies about how to transcribe[1]music by ear. Through studies, I have observed my learning process when I transcribe a rock song by ear. I have used a logbook and sound recordings during the work process to document what has happened and get knowledge of how I have been doing. In the background, I have used the sociocultural perspective as theory and this theory has been the basis for the analysis of my learning process. I have then discovered what I use for different cultural tools as I transcribe music and how these are used in my process. These tools are presented in the result section as voice and memorization, early music studies, limitation and structure listening as well as the foot as a tool. This means that I needed to memorize what I heard carefully to then apply it to my instrument. The voice was represented as song, for example, I sang what had been memorized and clarified for the fingers what would be played. In order to move on and overcome the difficult parts of the work, I had to limit myself to small sub-goals in the song and structure my way of working. My early studies and experiences in music were the reason why I could in general start the transcribing process and develop in it. The foot helped me feel the pulse and clarify the beat to keep the correct note value. In the discussion, I compare the result with previous research and literature related to topics hearing, transcribing and strategies for transcribing. I finish the work with my own reflections about the importance of work and possible further studies.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.