Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,

I vår småskaliga studie med avstamp i UNICEF (2018) Barnkonventionen, UNESCO (2006) Salamancadeklarationen och Skollagen (SFS 2010:800) ger vi en inblick i vad de säger om barnens rätt till undervisning och stöd. 2019 kom ett tillägg i Skollagen för att säkerställa att elever får det stöd som de är i behov av för att nå sin proximala utvecklingsnivå. I skolan finns det elever i språklig sårbarhet som inte följer normen för läs- och skrivutvecklingen och i en klass på 30 elever har 2% språkstörning. I Lgr11 (2019) framgår det att undervisningen ska vara likvärdig för alla vilket innebär att den måste anpassas utifrån elevens behov och språklig förmåga vilket ställer krav på pedagogernas kunskaper. Vårt syfte blev att beskriva språkliga svårigheter som elever i låg- och mellanstadiet uppvisar som kan vara tecken på språkstörning enligt speciallärares och specialpedagogers uppfattningar samt vilket stöd dessa elever erbjuds under åren i låg- och mellanstadiet. Det ledde till en kvalitativ studie där 14 speciallärare och specialpedagoger intervjuades om deras uppfattningar i hur elever med språkliga svårigheter upptäcks och vilket stöd dessa erbjuds. Resultatet visar att elever med språkliga svårigheter vanligast uppmärksammas genom att de har svårt med språkförståelsen och att de har ett bristande ordförråd samt att lärarna är de första att möta elevernas svårigheterna i den tidiga läsinlärningen. En slutsats är att lärare saknar insikt och kunskap i att de olika tecken på språkliga svårigheter som framkommit i studien ofta kan vara språkstörning.

Syftet med studien var att synliggöra hur förskollärare upplever att barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda utifrån de rättigheter barnen har gällande särskilt stöd. Därför genomfördes en intervju studie med fyra förskollärare som gav sina perspektiv och erfarenheter gällande om och på vilket sätt barn med språkliga svårigheter får sina behov tillgodosedda. Studien framställer även förskollärarnas arbetssätt för att främja den språkliga utvecklingen. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna känner sig säkra gällande deras kompetenser för att möta barn med språkliga svårigheter, men poängterar vikten av fortbildning och att de aldrig är fullärda. Studien synliggör att förskollärarna har positiv inställning till olika språkutvecklande metoder som kan främja den språkliga utvecklingen och att förskollärarna använder dessa med syfte att främja förståelse och kommunikation. Resultatet visar även förekomsten av olika faktorer som förhindrar att likvärdig utbildning kan ges. Förskollärarna förespråkar att dessa faktorer framför allt beror på personalbrist och det ständiga sparkravet som kan begränsa deras chanser till planering av undervisning. Dock poängterar samtliga förskollärare i studien att de trots eventuella omständigheter gör sitt bästa, där utbildningen ska präglas av god kvalité samt att barn i behov av särskilt stöd får den stöttning och vägledning som krävs.

Uppsatsen är en läromedelsanalys som undersöker två läroböcker i de naturorienterande ämnena för årskurs 4: Koll på NO och Lära NO. Båda böckerna innehåller ämnesstoff ur alla de tre naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, fysik och kemi. Syftet med studien är att med utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie undersöka vilka svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för andraspråkselever som finns i dessa läroböcker, samt hur de hanteras. Uppsatsen utgår från teorier om systemisk-funktionell grammatik, bild och text i läroböcker, samt vardagsspråk och skolspråk. I undersökningen används såväl kvalitativ textanalys och analysverktygen kodningsorientering och ideationell analys av processtyper, som kvantitativa metoder och mängdberäkning. Studiens resultat visar att de språkliga svårigheterna begrepp utanför semantisk mellannivå, homonymer, grammatiska metaforer och andra ämnesspecifika och tekniska begrepp alla förekommer i varierande utsträckning i de båda läroböckerna. Dessa språkliga svårigheter för andraspråkselever hanteras i böckerna genom bild, förklarande text eller genom en kombination av dessa. Vissa begrepp inom dessa svårigheter hanteras dock inte på något sätt.

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.

No description available.

Sammanfattning/abstraktEldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter – Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är:-Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön?-Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? -Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter?Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektivUppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera). Resultaten ställs också mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1978, med flera) och de specialpedagogiska perspektiven: det relationella och det kategoriska perspektivet (Emanuelsson, Persson & Rosenquist, 2001), det relationella och det punktuella perspektivet (von Wright, 2000) samt dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005).MetodVi gör en kvalitativ studie där vi använder oss av fokusgrupper som metod. En fokusgrupp innebär att en grupp människor samlas och diskuterar ett på förhand givet ämne under en avgränsad tid (Wibeck, 2010, med flera). Vi inhämtar vårt material genom fokusgruppsintervjuer på två olika skolor. Den ena skolan är en F-5 skola med språk- och kommunikationsinriktning och de andra är en högstadieskola annan pedagogisk inriktining. ResultatGenom analys av vår empiri framträder fyra teman. Första temat handla om fysiska artefakter, vilka används i större utsträckning på F-5 skolan än på högstadieskolan. Andra temat rör medierande redskap som beskrivs stöttande. Språket är ett medierande redskap och används som strategi för att ge stöttning i lärandemiljön för både enskilda elever och klasser. Under andra temat framträder hur F-5 skolans pedagoger arbetar med att få eleverna att förstå varandras olikheter. Tredje temat handlar om hur pedagogerna ser på sin betydelse för relationerna med eleverna. Pedagogerna på högstadieskolan uttrycker, till skillnad från pedagogerna på F-5 skolan, en svårighet att se sin betydelse för relationen med eleverna. Under fjärde temat, stöttande organisation, framträder vikten av tillgången till samverkande kompetens för att kunna stötta elever i pragmatiska svårigheter på bästa sätt. Under dessa teman uppfattar vi likheter och skillnader såväl inom som mellan det fokusgruppsdeltagarna diskuterar. Specialpedagogiska implikationerVi ser att ute i skolverksamheter behövs kunskap och förståelse om vad pragmatiska svårigheter kan innebära. Med kunskap och förståelse ökar förutsättningarna för att relevant stöttning ges till elever i pragmatiska svårigheter. Vidare ser vi att skolans organisation med tillgång till och samverkan med specialkompetens har stor betydelse för stöttning av såväl elever som pedagoger. Vi menar att skolans organisation måste byggas utifrån ett helhetstänk där relationen mellan elever och pedagoger är det centrala i verksamheten. Elever och pedagoger är beroende av varandra och går därför inte att ses var för sig. Om inte helhetstänket finns blir det svårare att möta elever i olika svårigheter. NyckelordArtefakter, Den närmaste utvecklingszonen, Mentalisering, Pragmatiska svårigheter, Specialpedagogik, Språkliga svårigheter, Stöttning.

Studien syftar till att undersöka vilka språkliga utmaningar lågstadieelever med svenska som andraspråk upplever i samband med textuppgifter i matematik samt om deras utländska bakgrund påverkar detta. Studiens mål är att sprida kunskap kring hur dessa elever upplever textuppgifter på undervisningsspråket och hur lärare kan underlätta undervisningen för dessa elever. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats: Vilken typ av utmaningar möter lågstadieelever med svenska som andraspråk när de tar sig an textuppgifter i matematik? och På vilket sätt påverkar elevers utländska bakgrund deras möjligheter att ta sig an textuppgifter i matematik på svenska? För att besvara dessa frågor har det främst använts kvalitativ forskningsmetod genom ett prov och intervjuer där delar av det som analyserats kvantifieras och redovisas genom tabeller och i annat fall genom utdrag ur intervjuer. Resultatet av studien visar att de största språkliga svårigheter som synliggjorts är vardagsorden när de är inbakade i textuppgifterna, snarare än de ämnesspecifika orden. Studien har också kommit fram till att elevers identitet, som formas exempelvis av deras socioekonomiska och sociokulturella situation och var de geografisk bor och går i skolan, påverkar deras kunskaper om egennamn som i sin tur försvårar deras förmåga att lösa vissa textuppgifter. De vardagsord som flest elever upplevde som svåra var höns, yngre och Frida. Majoriteten av eleverna som deltog i studien hade arabiska som modersmål.