This report examines and presents an effective way to alert the owner of a GPS device in case of theft in the agricultural sector. By implementing IR sensors that can be mounted under the object and monitor movements, the owner can receive a warning via SMS and email in case of a potential theft. The report also discusses any security risks associated with using LoRaWAN in IoT. The pre-study shows that grab and run is the most common theft method in agriculture. Signal jamming techniques are also a potential method, but there is no information specifically confirming their use in agriculture. The report presents an IoT solution with frequency hopping, encryption, and authentication that creates some security against interference. Tests in indoor environments have shown a working system, but more development and testing are needed to adapt the system to outdoor and agricultural environments where the components are farther apart. The report serves as a starting point for further development of a solution for practical use in the agricultural sector. / Denna rapport undersöker och presenterar ett effektivt sätt att larma ägaren till en GPS-enhet vid stöld i jordbrukssektorn. Genom att implementera IR-sensorer som kan monteras under objektet och övervaka rörelser, kan ägaren få en varning via SMS och e-post vid en potentiell stöld. Rapporten tar även upp eventuella säkerhetsrisker vid användning av LoRaWAN in om IoT. Förstudien visar att grab and run är den vanligaste stöldmetoden i jordbruket. Signalstörningstekniker är också en potentiell metod, men det finns ingen information som specifikt bekräftar användningen inom jordbruket. Rapporten presenterar en IoT-lösning med frekvenshoppning, kryptering och autentisering som skapar en viss säkerhet mot störningar. Tester i inomhusmiljö har visat på ett fungerande system, men det krävs mer utveckling och tester för att anpassa systemet till utomhusmiljöer och lantbruksmiljöer där komponenterna är längre ifrån varandra. Rapporten fungerar som en utgångspunkt för vidare utveckling av en lösning för praktisk användning i jordbrukssektorn.

The purpose of the study has been to investigate women's theft crime in northern Gotland during the 1840s, and whether the women have committed co-offending together with other perpetrators. The study uses the method of hermeneutic text analysis. The study used court books from Gotland's northern district court from the years 1845 to 1847. The study uses gender theory, which is used to analyze and emphasize power relations between women and other perpetrators. The results of the study show that most women have stolen because of poverty. Clothes and food were the most common items stolen. In the court records, it appears that women are described differently than men. Several women had poor knowledge of Christianity and had given birth to children out of wedlock and were therefore more vulnerable. When co- offending was studied, conclusions could be drawn that women often co-offended with men, and in court, several women declared that they had been forced or threatened to steal. Through the gender theory, it is possible to see tendencies towards unequal power relations within marriage, where women have a lower status than men. Women who co- offended with other women are more likely to have done so consensually. The didactic question of the study dealt with the subject of historical awareness, where the topic of the essay can be linked to discussions about women and crime and what change may be seen over time. The discussions are expressed in terms of gender and how gender patterns can change over time.

Finanskrisens inträde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga påfrestningar. BNP-tillväxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillväxt för första gången sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har både hushållens konsumtion och näringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kännbara effekter och en osäker tid för båda parter. Till en följd av detta har många företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fått se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010. En konsekvens av detta kan tänkas vara att brottsligheten påverkas. Vi har med hjälp av den statistiska metoden multipel regressionsanalys undersökt om, och i sådana fall hur våldsbrott samt stöld-, rån- och häleribrott påverkas när arbetslösheten förändras. Detta har utförts i två olika modeller, en för varje brottskategori, VB-modellen som behandlar våldsbrott och SB-modellen som innehåller stöld-, rån- och häleribrott. Då det även kan finnas andra variabler som påverkar brottsligheten har vi tagit med ytterligare åtta stycken i vår regression. Dataunderlaget är hämtat SCB, BRÅ och AMS hemsidor och avser samtliga Sveriges kommuner under åren 1996 till 2008. Resultatet av regressionen i VB-modellen visade att, om arbetslösheten ökar med en procentenhet så kommer antalet anmälda våldsbrott att minska med 0,019 brott per 1 000 invånare. När man sedan analyserar resultatet i SB-modellen ser vi att antalet stöld-, rån- och häleribrott per 1 000 invånare ökar med 4,216 om arbetslösheten ökar med en procentenhet. / The financial crisis in the middle of 2008 pushed the Swedish economy to its limits. GDP growth decreased and for the first time since the 1990 crisis, there was a negative growth in GDP. At the same time household expenditure and industrial production fell and lead to noticeable effects and uncertain times for both parties. As a consequence of this many companies have gone out of business. This has contributed to an increase in the unemployment rate with three percentage points between 2008 and 2010. A possible consequence of this could be an increasing crime rate. With the statistical method, multiple regression analysis, we have studied if there is a relationship between crime and unemployment. This has been done with two different models, the VB-model that includes assault crimes and the SB-model that includes property related crimes. Because there are more variables that can affect the crime rate, we include eight more variables in our equation. The data has been collected from SCB (Statistiska Centralbyrån), BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) and AMS (Arbetsförmedlingen) webpage’s and concerns all municipalities in Sweden during 1996 to 2008. The result from the regression analysis shows, in the VB-model, if the unemployment increases with one percentage point, the number of reported assault crimes decreases with 0.019 crimes per 1000 residents. The result for the SB-model is that if the unemployment rate increases with one percentage point the number of reported property related crimes would increase with 4.216 crimes per 1000 residents.

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott. Förhållandena analyseras ekonometriskt med paneldata över Sveriges 21 län under tidsperioden 2000 till 2008. Prais-Winsten estimering används för skattning av linjär regression, där kontrollvariabler för bland annat demografi och arbetsmarknadseffekter inkluderas. Resultatet visar att eftergymnasial utbildning har en signifikant negativ effekt  på våldsbrott. Vi finner vidare att verkan av eftergymnasial utbildning på stöld-, rån och häleribrott är signifikant positiv. / How does higher education affect crime? This thesis examines the effect of post-secondary education on crime of violence and property related crime. Our first hypothesis is that a higher education level reduces crime of violence through higher opportunity costs and that psychological factors are affected in a positive way. Our second hypothesis is that a higher education level raises the return of property related crimes and therefore increases the same. This is due to more knowledge to be used for planning and execution of this type of crime and that the available property is assumed to be of a greater magnitude, which in turn leads to higher incentives for property related crime. The relationships are being econometrically analyzed with panel data consisting of observations of the 21 Swedish regions over the time period 2000 to 2008. The method of Prais-Winsten estimation is used to estimate a linear relationship, controlling for variables such as demographic and labor market effects. The results show that a higher education level has a significant negative effect on crime of violence. Furthermore we find that the effect of a higher education level on property related crime is significantly positive.

Den ökade globaliseringen har främjat utrikeshandeln. Vidare har de minskaderestriktionerna och handelshindren medfört att företag numera är verksamma på en global och turbulent marknad. Syftet med denna studie är att jämföra Sverige och Kina medavseende på utrikeshandel och hinder. Inom utrikeshandeln är hinder i samband medgodstransport ett vanligt förekommande problem av den anledningen kommer dessahinder analyseras och studeras. Sverige har valts att undersökas för att tillföra ett svensktperspektiv och bidra till en ökad insikt inom svensk utrikeshandel. Kina har valts attundersökas eftersom det är en ekonomisk världsledande nation inom utrikeshandeln.Vidare har forskningsfrågor formulerats och dessa har besvarats med hjälp avtillhandahållen data av Världsbankens enkätundersökning. Den erhållna datan harbearbetats och analyserats med hjälp av envariabels- och flervariabelanalys som harbehandlats av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Iden teoretiska referensramen har data samlats in genom kurslitteratur, vetenskapligaartiklar och webbkällor. I resultatavsnittet har tabeller och diagram upprättats för att åskådliggöra skillnader mellan Sveriges och Kinas utrikeshandel och hinder med avseende på export, import, stöld, skadat gods, och transporttid. Av resultatet framgår det att andelen importeratmaterial och råvaror anges vara dubbelt så stor i Sverige i jämförelse med Kina. I slutsatsen framgår det att finns markanta skillnader mellan Sverige och Kina gällandeländernas utrikeshandel och hinder. Vidare har förbättringsåtgärder och lösningarpresenterats med teorin som utgångspunkt. Några av dessa innefattar implementering aveffektiviserade och optimerade distributionssystem och utformningen av hållbara ochsäkra godsförpackningar för att minska förekomsten av skadat gods under transport. Denna studie behandlar ett nytt forskningsområde och kommer huvudsakligen tillföra nykunskap inom Sveriges och Kinas utbyteshandel och hinder i samband med godstransportvilket är ett aktuellt fenomen med hög relevans. Med hjälp av aktuell forskning kanförekommande hinder i samband med godstransport analyseras och förebyggas.

The study aimed to investigate how power and powerlessness are created and portrayed in Ann-Helén Laestadius novel Stöld (2022) and what didactive implications the novel has for teaching at a high school level. Based on an intersectional perspective, it was analyzed when the axes of power gender, class ethnicity and age co-vary where power versus powerlessness occurs. For the analysis, the thoughts, acting and actions of three female and three male characters were studied. On an overall level, the analysis shows that Sámi as a minority group is powerless in relation to the majority society because of the historical context. On an individual level, the power perspective shifted depending on the characters age, gender or ethnicity. From a didactive perspective, the novel Stöld is relevant for teaching in upper secondary school partly based on the discourse they are in, and partly based on the possibility of applying several parts of the course syllabus with Stöld as a starting point.

Den aktuella studien undersöker stöld som begås av anställda utifrån en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer – Situationella handlingsteorin. Syftet med studien är att testa huruvida denna teori utgör en lämplig förklaringsmodell för stöld som begås av anställda inom den svenska café- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien ämnar även undersöka om individers stöldbenägenhet skiljer sig åt på respektive utanför arbetsplatsen. Studien grundar sig på primärdata inhämtad med hjälp av en webbenkät, distribuerad på det sociala nätverket Facebook. Materialet analyserades statistiskt och de huvudsakliga resultaten visar att individens benägenhet, i form av moral och självkontroll, samt motivation i form av frestelser, kan bekräftas som viktiga prediktorer för stöld som begås av anställda. Med grund i de samlade resultaten dras slutsatsen att Situationella handlingsteorin kan anses vara en lämplig förklaringsmodell för stöld på arbetsplatsen. / The present study examines theft committed by employees from a criminological theory, which integrates individual and contextual factors – Situational Action Theory. The purpose of this study is to test whether this theory is an appropriate model of explanation for theft committed by employees of the Swedish café and restaurant industry as well as retail and wholesale trade. The study also intends to examine whether individuals differ in their propensity to steal in, compared to outside of, their workplace. The study is based on primary data acquired with an online questionnaire, distributed on the social network Facebook. The material was analyzed statistically and the main results showed that individual's propensity, in the form of morality and self-control, and motivation in the form of temptations, can be confirmed as important predictors of theft committed by employees. With the foundation of the overall results the conclusion is that the Situational Action Theory could be considered a suitable model of explanation for theft in the workplace.

<p>Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ”Egendom” och ”Stöld”. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ”det oändliga” på jorden, har skiftat plats; från ”naturen” ut till ”cyberspace”, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition.</p>