• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 65
  • 11
  • Tagged with
  • 76
  • 33
  • 22
  • 18
  • 18
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Allvarligt psykiskt störd - brottsling eller inte? : En undersökning av det s.k. tillräknelighetsrevisitet

Cedgård, Greta January 2024 (has links)
Innan ikraftträdandet av dagens brottsbalk, från år 1965, återfanns det tillräknelighetsbestämmelser i 1864 års strafflag. Vid reformarbetet av strafflagen och införandet av den nuvarande brottsbalken anförde lagstiftaren att tillräknelighetskravet skulle slopas med beaktande av det påkallade samhällsskyddet. Särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare och deras ansvarsförmåga har sedan dess varit föremål för diskussion. Flera statliga offentliga utredningar har kritiserat dagens icke existerande krav på tillräknelighet eller ansvarsförmåga som brottsförutsättning och lagt fram reformförslag på nya bestämmelser. I uppsatsen utreds hur bedömningen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare, i skuldprövningen, görs enligt gällande rätt för att sedermera utreda om ett tillräknelighetsrekvisit bör återinföras i svensk rätt.  Uppsatsen åsyftar att utreda skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare med beaktning av några av de grundläggande straffrättsliga principerna om bestraffning. Närmare bestämt utreds principerna om konformitet, skuld, humanitet och proportionalitet. Vidare undersöks argumenten för respektive mot ett återinförande av ett tillräknelighetsrekvisit i svensk rätt. Syftet med uppsatsen är slutligen att utreda huruvida det föreligger ett behov att återinföra ett tillräknelighetsrekvisit och hur det i sådana fall bör utformas. I uppsatsen tillämpas en rättsdogmatisk metod för att utreda gällande rätt. Inom ramen för den rättsdogmatiska metoden förs ett de lege ferenda resonemang i slutfasen av uppsatsen. Vid granskningen av skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare i förhållande till de straffrättsliga principerna anför författaren i analysen att de straffrättsliga principerna i viss mån upprätthålls enligt nuvarande reglering. Emellertid framhävs brister i efterlevnaden av dessa principer, särskilt beträffande skuldprövningen av allvarligt psykiskt sjuka. Tydande är att den nuvarande regleringen inte tar hänsyn till konformitetsprincipen eftersom vare sig lagstiftaren eller domstolarna beaktar ansvarsförmågan hos de allvarligt psykiskt störda lagöverträdarna. I uppsatsen redogörs den historiska bakgrunden till slopandet av tillräknelighetskravet och de reformförslag som lagts fram efter brottsbalkens införande. Reformförslagen tyder på ett intresse av återinförandet av ett tillräknelighetskrav i svensk rätt. Argument för ett återinförande inkluderar viktiga principer som individuellt ansvar och rättssäkerhet, vilket kan säkerställa rättvis skuldbedömning och undvika godtyckliga beslut. Rättspraxis visar på svårigheter i att särskilja uppsåtsbedömningens medvetenhetskrav från andra skuldaspekter. Återinförande av tillräknelighetsrekvisitet kan skapa en tydligare rättslig ram, minska osäkerhet och främja internationell harmonisering. Trots invändningar, väger fördelarna tyngre, och således behövs det en förändring av brottsbegreppet. Den nu tvådelade prövningen skulle ändras till en tredelad prövning där tillräknelighetskravet prövas efter brottets objektiva sida, men innan brottets subjektiva sida, vilket ger klarhet och undanröjer överlappningar. Tillräknelighetskravet skulle införas som en ny bestämmelse i brottsbalken, implementerat som 1 kap. 2 a § BrB, i linje med Psykansvarskommiténs förslag.   Nyckelord: tillräknelighet, allvarlig psykisk störning, ansvarsförmåga, skuld, de lege ferenda.
22

Självstigma vid allvarlig psykisk störning : ”Du är rädd att be om hjälp när du behöver det. Det finns så mycket skam…” / Severe mental illness and Self-stigma : ”You are afraid to ask for help when you need it. There is so much shame…”

Altnäs, Sabina, Pärlsjö, Johanna January 2015 (has links)
Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar. Individerna har svårt att känna mening med livet och undviker att söka hjälp på grund av skam och hopplöshet. Detta i sin tur kan leda till förvärrade symptom och ökat lidande. Sjuksköterskan behöver därför vara medveten kring problematiken med självstigma och vara observant kring individens egna fördomar, skamkänslor och känsla av hopplöshet kring sin diagnos. Det är av vikt att skapa förutsättningar för empowerment i vårdsituationen. Interventioner och omvårdnad bör ha som målsättning att minska symptomen av självstigma hos individer med allvarlig psykisk störning. Interventioner torde kunna utformas, men behöver anpassas utifrån vilket samhälle som vården utförs i. Det finns begränsningar i aktuell forskning och fler studier där självstigma som fenomen belyses vore önskvärt, liksom longitudinella studier för att ge en djupare förståelse. / Severe mental illness is a growing health problem. Severe mental illness and self-stigma in combination needs to be examined to clarify what impact they have in combination for each individual. The purpose of this study was to examine what kind of impact self-stigma has to individuals with severe mental illness. The study was conducted as a literature review and the results consisted of three categories: Becoming ones illness Feeling of shame and Feeling of hopelessness. Self-stigma affects the individuals negatively and makes it harder for them to recover. The combination of severe mental illness and self-stigma creates negative consequences from the stereotypical and jaundiced. Individuals have problems with finding meaning of life and are reluctant to seek treatment for their symptoms because of the feeling of shame and hopelessness. In return the symptoms of the mental illness increases and provides more suffering and decreases the meaning of life. It is important that nurses are aware of and are mindful to the individuals prejudice, feelings of shame and hopelessness about their mental illness. Nurses need to make sure that it is possible to be empowered as a patient. Interventions and nursing that aim to reduce the symptoms of self-stigma in severe mental illness should be adapted to the prejudice of the society. More scientific research is needed because of the limited number of present studies concerning self-stigma. There is a need to further investigate self-stigma in severe mental illness. Preferably studies with longitudinal design that focus on the phenomenon self-stigma and how it affects people with severe mental illness, to give a greater understanding.
23

Störning i sumpskogar : en studie av sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun.

Rolfson Persson, Lena January 2017 (has links)
Sumpskogar är skog som har minst 30% krontäckning på våt mark. Sumpskogar är viktiga för den biologiska mångfalden och kan ha höga naturvärden då det ofta finns en kombination av hög ålder på träden och mycket död ved. Skogsområden med höga naturvärden kan bli klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Efter stormen Gudrun genomfördes ett projekt kallad Projekt Stormanalys som visade på att nyckelbiotoper och andra skogiga biotoper med höga naturvärden inte blev lika hårt drabbade som produktionsskogen. Studiens syfte är att inventera sumpskogar klassade som nyckelbiotoper i Älmhults kommun för att kartlägga naturliga och mänskliga störningar. En fältinventering genomfördes där metoden var att jag gick i strövlinjer inne i nyckelbiotopen och i nära angränsning med en sökvidd på ca 20–30 meter där naturliga och mänskliga störningar noterades. Resultatet visar av 18 inventerade nyckelbiotoper utan skydd att alla lokaler hade någon form av störning. Naturliga störningar förekom i 16 av 18 lokaler, medan mänskliga störningar fanns i 6 stycken vilket innebär en tredje del av inventerade lokaler. I nära anslutning var vindfällen högst representerat med 15 lokaler. Det visar sig att storleken på störningarna är generellt liten och de naturliga störningarna kan få fortsatta positiva effekter för den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotopernas betydelse och värde börjar få en bättre förståelse hos markägarna men det finns vissa undantag. En hel del jobb kvarstår i den frågan.
24

Barns erfareneter av att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa. : En litteratur studie. / Childrens experiences of living with a parent who suffers from mental illness. : A literature study.

Åkerlind, Johanna, Stål, Lina January 2017 (has links)
BACKGROUND: Having a parent with mental illness often means increasedresponsibility for the child, for example helping out at home or taking care of siblingsare common tasks. A constant feeling of having to be available in case anythinghappens makes it very unpredictable wich is described stressful by children. In themajority of science the children often falls behind.AIM: To describe a childs experience of living with a parent who suffer from mentalillness.METHOD: The literature consists of 8 articles with qualitative design of wich theresult has been quality examined, analysed and compiled. Searches were made in thedatabases of CINAHL, Pubmed and Scopus.RESULTS: The research emerged three clear categories in the result: Anxiety aboutthe parents mental illness, otherness of the family life and the need of support andinformation. Feelings like sadness, worries, fear, anger and envy was described inmany studies, while the love of the parent was strong despite the illness.CONCLUSION: A child to a parent with mental illness often tend to be neglected.To be able to deal with life and the consequenses of mental illness everyone in thefamily will need support in different ways. Parents and health professionals need tobe better informing the child about the illness, what it does and how it shows. / BAKGRUND: Att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa innebär mångagånger ett stort ansvar för barnen. Att hjälpa till med sysslor hemma eller ta hand omyngre syskon är vanligt förekommande. Att ständigt känna känslan av att behöva varatillgänglig om något händer är en oförutsägbarhet som beskrivs påfrestande avbarnen. Inom forskningen hamnar dock ofta barnens erfarenheter i skymundan.SYFTE: Att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder som lider avpsykisk ohälsa.METOD: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ design där resultatethar kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Sökningar gjordes idatabaserna CINAHL, Pubmed och Scopus.RESULTAT: Det framkom tre tydliga kategorier i resultatet: Ängslan för föräldrarnaspsykiska ohälsa, familjelivets annorlundaskap och behov av stöd och information.Känslor som sorg, oro, rädsla, ilska och avund beskrevs i flertalet studier, samtidigtsom kärleken till föräldern var stark trots ohälsan.KONKLUSION: Barn till en förälder med psykisk ohälsa hamnar ofta i skymundan.Det behövs stöd till alla inom familjen på olika sätt för att handskas med livet ochohälsans konsekvenser. Föräldrar och vårdpersonal behöver bli bättre på attinformera barnen om vad ohälsan gör och hur den visar sig.
25

Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra människor

Lundgren, Maria, Persson, Charlotta January 2010 (has links)
Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår. Syftet är att beskriva hur människor med Asperger syndrom upplever möten med andra människor och med vården. Vi har valt att analysera biografier skrivna av eller i samarbete med människor som har Asperger syndrom. I biografierna beskrivs deras livsberättelser om hur det är att möta andra människor. De upplever olika hinder i sociala möten, som att känna sig annorlunda, ofrivillig ensamhet, bristande förståelse, rädsla och oro inför möten med andra och upplevelser av mobbing. Men människorna i biografierna beskriver även att de upplever goda sociala möten med andra människor, där det finns gemenskap och en möjlighet till utveckling. Det som framträder speciellt är känslan av annorlundaskap, bristande förståelse och utveckling. Annorlundaskapet och den bristande förståelsen är stora hinder som finns i det vardagliga livet men det finns möjligheter till att förbättra detta. Upplevelsen av att kunna utvecklas är viktig att ta till vara för att möjliggöra minskad funktionsnedsättning hos människor med Asperger syndrom. / Program: Sjuksköterskeutbildning
26

Friluftslivets påverkan på naturskyddade områden : En granskning av skötseldokument för skyddade områden

Pettersson, Mattias January 2006 (has links)
<p>I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.</p><p>Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.</p>
27

Hur bemöter vi patienter med psykisk störning i den somatiska vården? : en beskrivning av de faktorer som ligger till grund för bemötandet / How do we treat patients with mental illness in somatic care? : A description of the factors underlying the treatment

Dollbring, Lisa, Karlssson, Emelie January 2010 (has links)
No description available.
28

Hur bemöter vi patienter med psykisk störning i den somatiska vården? : en beskrivning av de faktorer som ligger till grund för bemötandet / How do we treat patients with mental illness in somatic care? : A description of the factors underlying the treatment

Dollbring, Lisa, Karlssson, Emelie January 2010 (has links)
No description available.
29

Friluftslivets påverkan på naturskyddade områden : En granskning av skötseldokument för skyddade områden

Pettersson, Mattias January 2006 (has links)
I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd. Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.
30

Case Management : Sjuksköterskans uppfattning om arbetsmodellens effekt för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. / Case Management : The nurse´s perception of the working model´s efficacy in patients with substance abuse and concurrent psychiatric disorder.

Hilmersson, Ilona, Rundqvist, Minda January 2013 (has links)
Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts. Vad gäller missbruket uppgav en del av respondenterna att det påverkades positivt och en del av respondenterna uppgav att det inte påverkades alls. Vid en fullskalig studie hade det varit intressant att göra enkäten mer nyanserad med fler svarsalternativ och även ha med bakgrundsvariabler för att se samband och göra jämförelser. Pilotstudien indikerar att Case Management är en arbetsmodell som kan underlätta omvårdnadsarbetet för patienter med komplex problematik och stort behov av vård och stöd, och även vara en metod för att lättare samordna insatser från olika vårdgivare. Sjuksköterskan kan genom Case Management arbeta hälsofrämjande för att stödja patienter med missbruk och samtidig psykisk störning i olika områden som påverkar hälsan. / The aim of this pilot study was to describe how nurses who work as Case Managers perceive the effect of this approach for medical treatment, social status, substance abuse, quality of health care and coordination for patients with substance abuse and concurrent psychiatric disorder. The method was quantitative and was conducted with a web survey. The results showed that the respondents believe that case management had a positive impact on patients' medical care and social situation. It also led to a better contact with the patient, and improved assessment of the patient's complex situation. Overall, the answers also revealed a generally positive perception of the care quality, the coordination and used methods. As for the abuse, some respondents answered that Case Management had affected the abuse in a positive way, and others that it had not been affected at all. In a full scale study it would have been interesting to make the questionnaire more nuanced with more response options, and also have the background variables to make comparisons. The pilot study indicate that case management is an approach that can facilitate nursing care for patients with complex problems and need of care and support, and also be a method to help to coordinate the efforts of various health care providers. The nurse can through Case Management support patients with substance abuse and mental disorders in different areas of health.

Page generated in 0.0671 seconds