<p>Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.</p>

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.

Bakgrund: Idag är det allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för vår hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. Många länder har rekommendationer för minsta nivå av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig på forskning om nivåer av fysisk aktivitet i förhållande till hälsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivån hos olika grupper i samhället. Forskning tyder på att personer med utvecklingsstörning tillhör en grupp som inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som går i gymnasiesärskolan är lika fysiskt aktiva som gymnasieelever. Syftet var också att undersöka om det finns någon skillnad i antal steg per dag mellan pojkar och flickor i gymnasiesärskolan samt om elever i gymnasiesärskolan når upp till rekommendationerna för antal steg per dag. Totalt 25 elever från en gymnasiesärskola och 26 elever från en gymnasieskola deltog i studien. Under fyra på varandra följande dagar fick de bära en förseglad stegräknare som lästes av varje morgon. Resultaten visade att det inte var någon signifikant skillnad i antal steg per dag mellan gymnasiesärskoleeleverna och gymnasieeleverna. Gymnasiesärskoleeleverna uppfyllde rekommendationerna för antal steg per dag. Det var ingen signifikant skillnad i antal steg per dag mellan pojkar och flickor i gymnasiesärskolan. Konklusion: Det var ingen skillnad i antal steg per dag och båda grupperna kom upp i rekommendationerna för antal steg per dag.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot. Under lektionstillfällena bar samtliga elever stegräknare, där stegantalet redovisades efter varje tillfälle. Utifrån Borgskalan fick eleverna dessutom skatta både hur ansträngande stationsbanan upplevts som helhet samt hur ansträngande den upplevts då det varit som mest påfrestande. Därefter jämfördes resultaten från de båda testtillfällena för att påvisa eventuella skillnader alternativt likheter. Resultat: Samtliga klasser i undersökningen tog fler steg vid det första undersökningstillfället än vid det andra, oavsett vilket musiktempo de började med. Skillnaden i antal steg mellan de olika lektionstillfällena var dock signifikant enbart för en av klasserna. Beträffande hur eleverna skattat sin egen ansträngningsnivå på Borgskalan under de båda testtillfällena upptäcktes ett klart samband mellan det antal steg eleverna tagit och deras upplevda ansträngning. Samtliga klassers medelvärden, för såväl helheten som vid maximal ansträngning, var högre vid det första testtillfället än vid det andra. Resultatet överensstämmer med att eleverna tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Slutsats: Klassernas resultat spretar åt olika håll. Gemensamt för samtliga klasser är att eleverna har skattat ansträngningen under det första testtillfället som mer ansträngande än vid det andra, både beträffande helhet och vid maximal ansträngning. Detsamma gäller för hur många steg eleverna tog. Samtliga elever tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Av vår studie att döma tycks det därför inte finnas någon korrelation varken mellan musikens tempo, hur många steg eleverna tar eller hur eleverna uppfattar ansträngningsnivån. Istället pekar undersökningens resultat på vikten av att variera undervisningen. Då eleverna i studien fick upprepa en redan tidigare utförd lektion tycktes motivationen och därmed även deras aktivitetsnivå (i antal steg mätt) sjunka. [1] BPM = beats per minute (taktslag per minut) / <p>I kursen Idrott III VT 2014.</p>

<p>Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige. För att samla in de data vi behöver, använder vi oss utav stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från den tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.</p>

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige. För att samla in de data vi behöver, använder vi oss utav stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från den tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning. Resultatet visar att de som når rekommendationen på 10 000 steg/dag har svårare att tolerera avbrott i saker de håller på med. Deltagarna från gruppen butiksarbete rör sig även mer än studenterna, som i sin tur rör sig mer än de med administrativ tjänst. Butiksarbetarna är även de enda av de tre arbetsplatserna som når upp till rekommendationen för steg/dag. Någon skillnad i stress i förhållande till fysisk aktivitet (steg) gick inte att hitta mellan de tre arbetsplatserna. Frånvaron av förmåga att koppla av visade sig ha en tendens till att vara en stressfaktor på alla arbetsplatser och insatser borde göras för att reda ut vad som orsakar detta.

Detta är en kandidatuppsats som presenterar ett arbete om berättande i spel och ett fokus på narratologiska och ludologiska berättartekniker. Narratologer och ludologer har länge varit oense om det sätt på vilket ett spel ska analyseras. Skillnaden mellan dessa två är att narratologer anser att spel ska analyseras som ett narratologiskt medie (som t.ex. böcker eller film) medan ludologer istället menar att spel ska analyseras genom spelmekanik (regler och spelarens interaktion med spelvärlden). I detta arbete presenteras olika sätt att använda berättande i spel och en tillämpning på detta gestaltas genom ett spel med en stegräknare skapat i form av en mobilapplikation

Background: Students, at a secondary upper school, attending a practical programme have a lower physical capacity than students from theoretical programs. Our physical self-esteem has a great significance for our motivation in being physically active and thereby also for our health. The purpose: of this study is to find out if there is a difference between perceived physical self-esteem and objectively measured physical activity between students attending a practical programme and a theoretical programme. Method: Four classes, in a medium-sized town in the southeast of Sweden, participated in the study, two classes from practical programmes and two classes from theoretical programmes. All the students were in their final year at the upper secondary school, when they were part of the study during the autumn of 2011. The students had a sealed pedometer during four days, every morning the amount of steps was checked and then sealed by the leader of this study. The questionnaire Children and Youth-Physical Self Perception Profile (CY-PSPP) was used and the students answered the questions during one lesson one week. Result: The students attending a theoretical programme were more physically active, steps/day, than the students attending a practical programme. Regarding the perceived physical self-esteem there was no significant difference between the students from the theoretical programmes versus the students from the practical programmes. On the other hand there was a difference between the male students and the female students. The female students had a lower self-esteem. Conclusion: To reach groups at risk there are grounds for looking at the contents of the curriculum of the practical programmes. The subject physical education ought to be given more lessons as an important factor in achieving better public health.   Keywords: physical exercise, health, secondary upper school, pedometer

Aim and research questions The aim of the study was to examine pupils’ physical activity on schoolyards in northern Stockholm’s surrounding municipalities, based on the schoolyards’ design regarding supply of spaces, material, equipment and gender. The research questions were: 1. Was there any association between how well spaces, materials and equipment were represented in the schoolyards and pupils’ physical activity during recess? If so, how did the association come to expression? 2. Did the results differ from the previous question, regarding gender? If so, how did the difference come to expression? Method A total of 122 second grade pupils, from six schools, in northern Stockholm’s surrounding municipalities participated. A systematic observation was the basis for the categorisation of the schoolyards. The schoolyards were categorised in adequate facilities and inadequate facilities. Questionnaires were distributed to the pupils’ guardians in order to identify the pupils’ socioeconomic status and everyday physical activity. Measurement of the pupils’ physical activity was done by equipping the pupils with pedometers during a morning recess. Results The results showed that girls on schoolyards with adequate facilities were more physically active than girls on schoolyards with inadequate facilities (p&lt;0.05). No significant results on the matter were found regarding the boys. The boys in the study were more physically active than the girls during the morning recess (p &lt;0.05). The results could not reveal that any factor in the schoolyard was more important than any other. The results also showed that the only pupils who took less than 31 steps / min were based on schoolyards with adequate facilities. Conclusion The study shows that increased supply of equipment and surfaces may well be an important aspect in order to stimulate a bigger number of girls to be physically active during recess. There are, however, pupils who are physically inactive during recess, despite a variety of surfaces and equipment available on the schoolyard. We believe it to be of utmost importance, to stimulate this group of pupils to be more physically active during recess. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka elevers fysiska aktivitet på skolgårdar i Stockholms norra kranskommuner, utifrån skolgårdarnas utformning gällande ytor, material, utrustning och kön. Frågeställningarna var följande: 1. Fanns det något samband mellan hur väl ytor, material och utrustning representerades på skolgårdarna och elevernas fysiska aktivitet under rast? Hur yttrade sig i så fall sambandet? 2. Skiljde sig resultaten i föregående frågeställning något gällande kön? Hur yttrade sig skillnaderna i så fall? Metod Sammanlagt deltog 122 elever i årskurs två, från sex skolor, i Stockholms norra kranskommuner. En systematisk observation av skolgårdarnas utformning låg till grund för en kategorisering av skolgårdarna. Skolgårdarna delades in i de två kategorierna tillräckliga faciliteter och otillräckliga faciliteter. Enkäter delades ut till elevernas målsmän med syftet att kartlägga elevernas socioekonomiska status samt fritidsaktiviteter. Mätning av elevernas fysiska aktivitet skedde genom att eleverna utrustades med stegräknare under en förmiddagsrast. Resultat Resultaten visade att flickor på skolgårdar med tillräckliga faciliteter rörde sig mer än flickor på skolgårdar med otillräckliga faciliteter (p&lt;0,05). Bland pojkar fanns inga signifikanta resultat. Pojkarna i studien rörde sig mer än flickorna på rasten (p&lt;0,05). Resultaten kunde inte visa på att någon faktor på skolgården var viktigare än någon annan. Resultaten visade även att de enda elever som tog mindre än 31 steg/min fanns på skolgårdar med tillräckliga faciliteter. Slutsats Studien visar att ökat utbud av utrustning och ytor kan vara en väg att gå för att stimulera fler flickor till fysisk aktivitet på rasterna. Det finns dock elever som är fysiskt inaktiva på rasten, trots att utbud av ytor och utrustning finns på skolgårdarna. Det är framförallt den gruppen elever vi anser behöver stimuleras att röra sig mer.