Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en granskning av ord och bild i barnböckerundersöka om det skett en påvisbar förändring i framställningen av böckernas karaktärer.Detta görs för att sedan ta reda på om det finns ett övergripande förändringsmönster.Böckerna som studeras är valda utifrån 2008, 2014 och 2018 för att skapa en jämlikfördelning över 10 år. Jag använder en kvantitativ metod som huvudsakligen grundar sig i attstudera ordval som kategoriseras som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. I bildanalysengranskas antalet karaktärer som representeras i bild. Resultatet visar på att man generellt settskildrar karaktärer som könsneutrala i text och att kvinnliga karaktärer är den grupp somdominerar i bild genom alla utgivningsåren

<p>Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.</p>

<p>Bakgrund: Rett syndrom är ett syndrom som drabbar i stort sett bara flickor. Flickorna utvecklas till synes normalt fram till ca 6-8 månaders ålder. Sedan sker en tillbakagång som gör att de förlorar förmågor och färdigheter de tidigare lärt sig. De utvecklar de typiska handstereotypierna och får så småningom ett svårt flerhandikapp som gör dem mycket beroende av sin omgivning. Dessa handstereotypier ses som ett utmärkande drag för personer med Rett syndrom och dessutom är handstereotypierna ett av diagnoskriterierna för syndromet.</p><p>Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie var att undersöka hur handstereotypierna kan te sig vid Rett syndrom. Frågor att besvara med studien var att se hur handstereotypierna vanligen yttrar sig och om det är någon viss situation eller känsla som gör att handstereotpierna framträder. En annan intressant fråga var att se om det genom arbetsterapijournalerna gick att utläsa hur flickorna/kvinnorna reagerar när handstereotypierna medvetet bryts av någon annan än de själva.</p><p>Metod: Studien är kvantitativ, där datainsamlingen var att studera 59 arbetsterapijournaler vid Rett Center, Frösön, Jämtland.</p><p>Resultat: Det mest intressanta resultatet visade att av de 59 journaler som studerats var det 16% av personerna som inte hade de karaktäristiska handstereotypierna.</p><p>Diskussion: Vi kan genom denna studie se att tillförlitligare svar på frågorna skulle gå att få med mer strukturerade rutiner vid journaldokumentation.</p>

<p>Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.  </p>

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.

Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.

Bakgrund: Rett syndrom är ett syndrom som drabbar i stort sett bara flickor. Flickorna utvecklas till synes normalt fram till ca 6-8 månaders ålder. Sedan sker en tillbakagång som gör att de förlorar förmågor och färdigheter de tidigare lärt sig. De utvecklar de typiska handstereotypierna och får så småningom ett svårt flerhandikapp som gör dem mycket beroende av sin omgivning. Dessa handstereotypier ses som ett utmärkande drag för personer med Rett syndrom och dessutom är handstereotypierna ett av diagnoskriterierna för syndromet. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie var att undersöka hur handstereotypierna kan te sig vid Rett syndrom. Frågor att besvara med studien var att se hur handstereotypierna vanligen yttrar sig och om det är någon viss situation eller känsla som gör att handstereotpierna framträder. En annan intressant fråga var att se om det genom arbetsterapijournalerna gick att utläsa hur flickorna/kvinnorna reagerar när handstereotypierna medvetet bryts av någon annan än de själva. Metod: Studien är kvantitativ, där datainsamlingen var att studera 59 arbetsterapijournaler vid Rett Center, Frösön, Jämtland. Resultat: Det mest intressanta resultatet visade att av de 59 journaler som studerats var det 16% av personerna som inte hade de karaktäristiska handstereotypierna. Diskussion: Vi kan genom denna studie se att tillförlitligare svar på frågorna skulle gå att få med mer strukturerade rutiner vid journaldokumentation.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange undersöka hur Assange framställts i två svenska tidningar 2010-2011. Undersökningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och åtalet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar från de två svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett händelseorienterat urval. Uppsatsen utgår från teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet. Vidare vilar analysen på Dyer och Hall’s teorier om stereotyper samt utgår från Allern och Pollaks teori om medierad skandalisering. Ansatsen är kvalitativ och metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys. Undersökningen visar att det går att utläsa ett förenklat narrativ av Assanges liv, där det finns ett generellt fokus på problematik. Därtill har rapporteringen utvecklats från att 2010 ha beskrivit Assange som ett nomadiskt geni till att 2011 framställa honom som en narcissistisk rockstjärna.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts. Genom intervjuer med åtta förskolebarn kom det dessutom fram att barns uppfattningar om flickor och pojkar var mycket flexibla och att gränsen för vad som var typiskt för respektive kön var tämligen flytande. Resultatet av arbetet blev alltså att både barnböckerna och barnens uppfattningar gav mångtydiga bilder av begreppen kön och genus.</p>