Många yrken förknippas med maskulinitet respektive femininitet, detta kallas för att yrket har en könssymbolik. Att kvinnor och män söker sig till ”manliga” respektive ”kvinnliga” yrken har till stor del att göra med vilka normativa förväntningar det finns i samhället. Det finns kvinnor och män som bryter mot dessa normer och väljer yrken som ignorerar dessa oskrivna regler, det är dessa normbrytande kvinnor som är utgångspunkten till denna studie. Studien syftar till att undersöka hur kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll, där vår frågeställning är ”Hur upplever kvinnliga poliser sin yrkesroll när de arbetar i yttre tjänst”. Genom den hermeneutiska metodansatsen vill vi söka förståelse för dessa kvinnors subjektiva upplevelser. Vårt empiriska material har samlats in genom tio intervjuer med kvinnor som har eller arbetar som polis i yttre tjänst. Resultatet av vår studie visar att de kvinnliga poliserna i många avseenden är omedvetna om att de är med och skapar de stereotypa feminina och maskulina könsrollerna. Genom att kvinnorna inte reflekterar över detta, hjälper de till att reproducera de traditionella könsroller som finns inom myndigheten, vilket leder till upprätthållandet av den maskulina könssymbolik som karaktäriserar yrket polis.

In recent years, discussions about ethnic diversity and representation has become an increasingly frequent debate. The aim of this study was to examine the extent to which people of dark skin were represented in picture books. We also wanted to study whether the representation of people with dark skin has increased over the past ten years (2006- 2015). Through a quantitative content analysis we collected the study’s empirical material from 259 picture books. The study shows, among other things, that people of dark skin gets very little space in children ́s books and when they appear it is often as characters of less importance.

Studien är en kvalitativ innehållsanalys av den amerikanska tv-serien Orange  is the new black, där vi har undersökt hur etniska stereotyper konstrueras i serien. Orange is the new black har omtalats som en tv-serie som bryter mot många av de klassiska fördomarna kring etniska grupper. Genom att undersöka vilka stereotyper som tidigare har förekommit i media har vi sedan kunnat undersöka hur etniciteter framställs i vårt undersökningsobjekt, hur de framställs i relation till varandra och om serien lyckas utmana gamla stereotyper, och i så fall hur? För att undersöka detta har vi använt semiotik som metod. Problemet som vi ser är att människor påverkas av vad de ser i medierna och att media påverkar hur samhället ser ut. Med hjälp av postkolonial teori och begreppen stereotyp och hegemoni undersöker vi hur en tv-serie kan hjälpa till att styra samhällets strukturer och attityder gentemot andra etniciteter. Den postkoloniala teorin menar att västerländsk kultur ofta är etnocentrisk och bidrar till att skapa klyftor mellan “vi” i väst, och “de” andra.   Vi kom fram till att Orange is the new black bekräftar existerande stereotyper snarare än att bryta mot dem, och att serien i hög grad bidrar till att förstärka skillnaden mellan etniska grupper. Vi har därmed dragit slutsatsen att tv-serien också då påverkar samhällets hegemoni genom att porträttera den vita medelklassen som en grupp som står över afroamerikaner, latinamerikaner, asiater och white trash. Som vidare forskning föreslår vi att fokus förflyttas från innehållet till hur mottagarna uppfattar stereotyper i Orange is the new black.

Den här uppsatsen undersöker om karaktärerna i Comviqs populära reklamföljetong om kioskägaren Karim utsatts för någon form av reduktion och/eller stereotypisering baserad på etnicitet. Med en teoretisk ansats från verk av erkända forskare som studerat stereotyper, representation, svensk film och media bland annat, har det empiriska materialet, reklamföljetongen, analyserats enligt den semiotiska traditionen. Materialet tolkas och diskuterats med stöd i den teoretiska ansatsen, med syfte att avslöja eventuell negativ missrepresentation av etniciteter. Uppsatsen avser också att diskutera vad framställningen av karaktärerna skulle kunna ha för effekt på diverse etniska grupper i samhället. Resultatet av undersökningen landade i att en viss grad av stereotyp framställning försiggår, men att det slutgiltiga budskapet som förs fram har en positiv och antirasistisk klang.

Ziele der textlinguistisch-pragmatisch angelegten Arbeit sind einerseits die inhaltliche Darstellung der Stereotype, die Briten und Deutsche im Spiegel der überregionalen Printmedien voneinander haben, andererseits die Analyse der sprachlichen Mittel, mit deren Hilfe diese Stereotype ausgedrückt werden. Damit soll eine Stilistik stereotyper Ausdrucksformen erstellt werden, wobei Stereotype hier als versprachlichte Vorurteile gegenüber Mitgliedern einer Personengruppe aufgefasst werden. Da die Behauptung des Eigenen und die Abwehr des Fremden zwei untrennbare Aspekte der Gruppenidentität sind, werden Auto- und Heterostereotype in ihrem Bezug zueinander thematisiert, wodurch die Spiegelfunktion nationaler Stereotype sehr deutlich wird: Die Ergebnisse der Inhaltsanalyse und der thematischen Längs- und Querschnitte zeigen, dass die Nationenbilder weitgehend asymmetrisch strukturiert, ja über weite Strecken komplementär zueinander angelegt sind. Untersucht wird zudem, inwieweit sich die unterschiedlichen Zeitungstypen in ihrer Verwendung stereotyper Äußerungen unterscheiden. Anhand der Verteilung der Stereotype auf die Ressorts und Textsorten lassen sich schließlich Rückschlüsse auf die Funktionen dieser Strukturen in der Presse ziehen. / This study examines the national images of the British and the Germans as mirrored in the national press of the two countries. It considers the conceptual content of the stereotypes as well as the linguistic devices which are used to express these stereotypes. As stereotypes are discursive constructs, they have to be analysed in their discursive context by means of a textlinguistic-pragmatic approach. Stereotypes are defined as verbalised prejudices against members of a group of people. As identity and alterity are two inseparable aspects of group identity, auto-stereotypes and hetero-stereotypes have to be seen in their interdependence. Thus, it becomes very clear that the stereotypical representations of the Germans und the British act as mirror images: Both the content analysis of the press releases and the thematic case studies show the asymmetry of the in- and out-group identities; in large part, indeed, the images of the self and the other are complementary. The work also examines the differing ways in which stereotypes are presented in the various kinds of print media. Last but not least, inferences about the various functions of stereotypes in the press can be drawn from the relative frequencies of specific stereotypical expressions in different text types.

Denna studie ämnar synliggöra hur representation och framställning av mångkulturalitet tar sig uttryck i ett antal läroböcker, avsedda att användas i undervisning i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 1–3. Studien består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av läroböckerna Briljant svenska textbok 1 (2009), Briljant svenska textbok 2 (2010) samt Briljant svenska textbok 3 (2011). Kvantitativt studeras förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Kvalitativt studeras hur dessa karaktärer framställs i text och bild samt hur de bereds utrymme i läroböckernas teman. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på språk som en social konstruktion, där språk och verklighet inte kan studeras åtskilda från varandra (Carlsson, 2011, s. 207). Genom tillämpning av de teoretiska utgångspunkterna normkritik och interkulturalitet ämnar uppsatsen besvara tre frågeställningar: Hur ser representationen av olika etniciteter och kulturer ut i text och bild i de tre läroböckerna? På vilket sätt framställs olika kulturer samt personer av olika etnicitet i text och bild i de tre läroböckerna? Hur kommer olika kulturer till uttryck i läroböckernas teman? För att diskutera, problematisera samt synliggöra hur mångkulturalitet kommer till uttryck i läroböckerna är exempelvis vithetsnormen, normer, stereotyper, etnicitet och kultur centrala begrepp i denna studie (se Ahmed, 2011; Eek-Karlsson, 2012; Eek-Karlssson & Elmeroth, 2012; Lahdenperä, 2017).    Resultatet i denna studie påvisar att det råder en diskrepans mellan vilka individer och grupper som blir synliga i läroböckerna samt på vilket sätt de bereds utrymme. Det finns en viss mångkulturalitet representerad genom förekomst av egennamn samt illustrationer av karaktärer som kan kopplas till olika etniciteter. Samtidigt synliggörs en skillnad i hur karaktärer av olika etnicitet framställs, där negativa stereotyper oftare riktas mot personer av annat etniskt ursprung än svenskt. Vidare syns en homogenitet i vilka teman som bereds mest utrymme i läroboksinnehållet, där exempelvis ”det svenska” sättet att fira traditioner överrepresenteras. Nyckelord: Mångkulturalitet, interkulturalitet, normkritik, vithetsnormen, stereotyp, etnicitet, lärobokhållsanalys

Arbetet fokuserar på stereotyper om labila skurkar och deras rörelsemönster. Studien tittar på animationens historia från Disneys tid och framåt samt skurkens narrativa syfte, för att undersöka hur stereotypen används och varför.  Studien utforskade huruvida en animerad figur uppfattades som skurk baserat på sitt rörelsemönster. För att göra detta skapades två animationer vilka båda baserades på analyserade skurkkaraktärer från spel. En animation var överdriven och den andra kontrollerad.  En kvantitativ studie med semi-strukturerad intervju och en kompletterande enkät genomfördes på 10 deltagare, vilka delades upp i två grupper baserat på vilken Animation de fick se först.  Resultaten varierade beroende på vilken animation som visades först. Framtida arbeten kan genomföra studien på en 3D-modell för att få ett mer avläsbart resultat. Undersökningen utfördes på spelare men kan med fördel utföras på spelutvecklare för att väcka uppmärksamhet för stereotypens potentiella skadlighet.

Abstract The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picture books depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where work with gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should be mediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a common place for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everyday depictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotext has a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on which norms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected to stereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to the current curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that the behaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that are connected to gender. This is shown in picture books from different eras

Studiens syfte är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur flickor, pojkar och funktionsvariationer framställs i TV-program riktade till barn. Totalt har egenskaper, beteenden och attribut analyserats hos 69 karaktärer, fördelade på 10 TV-program och 20 episoder. Undersökningen har utförts med en innehållsanalys och ett analysschema har utformats för att synliggöra karaktärernas köns- och genustillhörighet samt synliga och osynliga funktionsvariationer. Undersökningens huvudsakliga slutsatser visar att de analyserade karaktärerna delvis framställs med normbrytande egenskaper, beteenden och utseendemässigt fysiska attribut. Däremot återfanns fortfarande många stereotypa kvinnliga och manliga utseenden som knyts till könstillhörigheterna. Majoriteten av karaktärerna kunde däremot inte fastställas som stereotypa, och många av dem har identifierats som normbrytande. Fysiska funktionsvariationer framställs nästintill inte alls, bortsett från behovet av glasögon. De få psykiska eller kognitiva variationer som identifierats antyds endast, och ingen fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsvariation kommenteras i programmen. Dessa antydningar har även framställts som problematiskt stereotypa. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning när det kommer till framställningar av funktionsvariationer men skiljer sig i förhållande till tidigare forskning om framställningar av pojkar och flickor

This paper discusses how librarians are being represented infilm. Is it through stereotypes or with a more modern andrealistic approach? This is something that is examined byreviewing a number of movies based on various stereotypesas previous research has addressed. This work describes whystereotyping of occupational roles are a problem andtherefore examining how well research on the subject isconsistent with films from various years and genres. / Program: Bibliotekarie