Introduktion: Fysisk aktivitet är en viktig del för fysiskt och psykiskt välmående hos människan. Det kan minska risken för vissa sjukdomar och har positiva effekter på hjärnans funktioner. Fysisk aktivitet kan vara allt från styrketräning, konditionsträning till promenader och trädgårdsarbete. Tidigare studier har dock visat att mängden fysisk aktivitet kan skilja sig mellan olika säsonger på ett år. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger om hur mängden fysisk aktivitet påverkas av säsongsvariationer bland vuxna människor.Metod: För att svara på syftet valdes en litteraturöversikt som design. Databaserna som användes för att hitta studier var PubMed och CINAHL, där vars en sökning gjordes för att få fram artiklarna. Totalt 12 artiklar hittades som granskades utifrån de inklusion- och exklusionskriterier som studien använt sig av för att tas med i studien. Resultat: Ett antal artiklar fann signifikant skillnad i mängden fysisk aktivitet mellan säsongerna. Det tydligaste mönstret var att mest stillasittande beteende och minst fysisk aktivitet utfördes under vintern. Inga tydliga mönster hittades mellan kön och ålder när det kom till säsongsvariation och fysisk aktivitet. Konklusion: Det tyder på att mängden fysisk aktivitet påverkas av vilken säsong det är. Det kan behövas mer forskning för att undersöka vilket påverkan detta har på människors hälsa.

Bakgrund: Ländryggssmärta är multifaktoriellt och ett globalt problem som förekommer i alla åldrar. Fysisk aktivitet har hälsofördelar i kontrast till fysisk inaktivitet och stillasittande beteende som medför hälsorisker. Prevalensen av ländryggssmärta hos ungdomar ökar med ålder och drabbar även unga vuxna. Stillasittande beteende och nivå av fysisk aktivitet är faktorer som påverkar både ländryggssmärta och hälsorelaterad livskvalitet. Utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet används för bedömning av välmående ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Sammanställa kunskap kring associationer mellan fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet och ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Web of Science, Cinahl, AMED och SPORTdiscus. Sökningen genererade 633 träffar varav nio studier inkluderades. Kvalitetsbedömning genomfördes med Newcastle-Ottawa Scale. Resultat: Åtta studier hade låg risk och en studie moderat risk för bias. Sex studier undersökte ungdomar. Ländryggssmärta begränsade fysisk aktivitet. Stillasittande beteende och låg likaväl som hög nivå av fysisk aktivitet var associerat med ländryggssmärta och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Denna association återfanns inte när fysisk aktivitet mättes objektivt med en accelerometer. Tre studier undersökte unga vuxna. De visade på en association mellan begränsning av fysisk aktivitet och ländryggssmärta samt nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. En studie visade på en association mellan stillasittande beteende och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Konklusion: Ländryggssmärta och stillasittande beteende är associerade med nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna. Låg likaväl som för hög nivå av fysisk aktivitet är associerat med ländryggssmärta hos ungdomar. Mer forskning behövs för att fastställa effekten av förebyggande interventioner och för att motverka ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna.

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data. Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan. Totalt ingick 97 individer vid F1 & F2 samt 78 vid E som jämfördes mot resultat vid F2. Resultat. Vid F1 sågs vid accelerometri för minst måttlig fysisk ak­tivitet medelvärdet 42,7 min/d (MVPA/d), men endast 22, 2 min/d för tid i perioder à minst 10 min (Freedson bouts/d). Vid analys av separata dagar kom bara 15% av deltagar­na upp till rekommenderade 5 dgr/v à minst 30 min av sammanhängande 10-min-perioder fysisk aktivitet (med lägst måttlig intensitet). Median för högintensiv aktivitet (VPA) var mycket låg för denna grupp (0,9 min/d). Medel för stillasittande var 10,2 timmar (SED/d) samt 4,3 timmar total tid i minst 20-min-perioder (Sedentary bouts/d). Mellan F1 & F2 sågs ingen signifikant förändring för MVPA/d eller Freedson bouts/d. Däremot fram­kom en ytterst liten sänkning som var signifikant för stillasittande tid (20,0  resp. 13,7 min/d i SED/d resp. Sed bouts/d). Förändring av VPA visade en minimal ökning med 0,4 min/d (sign.). Korrelationen mellan F1 & F2 var 0,86 för MVPA/d, 0,81 för Freedson/d, 0,59 för Vig/d, 0,59 för SED/d samt 0,74 för Sed bouts/d, alla signifikanta. Vid E sågs, gentemot F2, en liten men signifikant ökning av medel för MVPA/d (till 50,6 min/d), men inte för Freedson bouts (20,9 min/d) eller för målet minst 5 dgr/v med 30 min i Freedson bouts/d (12%). Stillasittande sjönk signifikant för E till 9,7 tim/d (SED/d) samt 3,6 tim/d (Sed. bouts/d). VPA ökade minimalt med 0,5 min/d (sign.) till medianvärdet 1,7 min/d. De starkaste signifikanta (*) korrelationerna mellan olika frågor och accelerometri noterades för MVPA/d resp. Freedson bouts/d (som mest 0.53- 0,60*), följt av stillasittande 0,40* resp. 0,39* (i SED/d resp. Sed bouts/d). För VPA noterades inga eller ytterst låga samband, som högst r=0,24* mot frågorna. Slutsats. Värdena för högintensiv aktivitet vid accelerometri visade genomgående förvånansvärt låga nivåer. En orsak kan vara att datoranalysprogrammen för aktivitetsmätarna inte är tillräckligt känsliga såsom de idag är inställda för seniorers högsta intensitetsnivåer. Bäst signifikanta samband gentemot accelerometri sågs för frågor om minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. Visst signifikant samband sågs även för en fråga om stillasittande, medan aktivitetsmätarens data stämde vanligtvis inte överens med självskattad data för högintensiv fysisk aktivitet för äldre. Så dessa seniordata är inte helt lika jämfört med tidigare studier på yngre vuxna som vanligtvis visat en högre validitet för frågor med högintensiv jämfört med måttligt intensiv fysisk aktivitet. / Aim. The purpose of the study was to identify that with accelerometry the physical activity patterns of elderly, at two separate pre-test and at the end of a two-month period with instructor-led training twice per week. A further aim was to study the correlation between survey questions about physical activity and sedentary against measured accelerometer data. Method. A group of 65-91 years (mean 71 years, BMI 25 kg/m2) were studied. Two pre-test (F1 & F2) and an aftertest (E) was performed during the last training week. A total of 97 individuals at F1 & F2 and 78 at E compared to F2 were investigated. Results. In F1 was seen for accelerometer data (at least moderate physical activity) mean values 42.7 min/d (MVPA/d), but only 22,2 min/d in time periods of at least 10 minutes (Freedson bouts /d). In the analysis of separate days came only 15% of participants came up to the recom­men­ded 5 days/week with at least 30 minutes of continuous 10-min periods of physical activity (with at least moderate intensity). Vigorous intensity activity (VPA) was very low for this group (0.9 min/d). The average for sedentary time was 10.2 hours (SED/d) and 4.3 hours total time in 20-min periods (Sedentary bouts/d). Between F1 and F2 no significant changes were seen for MVPA/d or Freed­son bouts/d. A tiny reduction, which was significant, was seen for sedentary time (20.0 resp. 13.7 min/d SED/d, resp. Sed bouts/d). Change of VPA showed a minimal increase of 0.4 min/d (s.). The correlation between F1 & F2 was 0.86 for MVPA/d, 0.81 for Freedson/d, 0.59 for Vig/d, 0.59 SED/d and 0.74 for Sed bouts/d, all significant. At E emerged, against F2, a small but significant increase for MVPA/d (to 50.6 min/d), but not for Freedson bouts/d (20.9 min/d) or to target at least 5 days/week with 30 min in Freedson bouts/d (12%). Sedentary fell significantly for E to 9.7 h/d (SED/d) and 3.6 h/d (Sed. bouts/d). VPA increased minimally by 0.5 min/d (s.) to median 1.7 min/d. The strongest significant (*) correlations between different questions and the accelerome­ters was noted for MVPA/d, resp. Freedson bouts/d (at most 0.53-0.60 *), followed by sedentary time 0.40 * resp. 0.39 * (in SED/d resp. Sed bouts/d). VPA showed no or very low correlation (highest r = 0.24 *) to the questions. Conclusion. The values ​​of vigorous activities in accelerometer data consistently showed surprisingly low levels. One reason may be that the computer analysis programs for the activity counters are not sufficiently sensitive as they currently are set for senior´s highest intensity levels. Best significant correlation against the accelerometers was seen for questions about at least moderately intense physical activity. Some significant correlation was also seen for sedentary time, while accelerometer data was generally not consistent with self-reported data for high-intensity physical activity for older people. So these senior data show somewhat different results as compared to previous studies in younger adults who usually present a higher validity of the questions with high-intensity compared with moderate-intensity physical activity.

Bakgrund: Kontorsarbetare är arbetare som tillbringar delar eller större delar av arbetstiden stillasittandes framför en dator. Stillasittandet har negativa effekter fysiskt, psykiskt och socialt. Dem här delarna innefattas även i begreppet ergonomi där man ska anpassa arbete och miljö efter människans förutsättningar. Fysioterapi och fysioterapeuter ser till människans förutsättningar för att underlätta hälsa och minska lidande. För att främja hälsa behöver man se ergonomi som fysiologiskt fenomen och beteende, vilket görs i beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Detta för att kunna påverka den fysiska, psykiska och sociala kontexten. Syfte: Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet.   Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval på sex informanter. Data analyserades genom manifest analys. Resultat: Informanterna upplevde att inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar, och emotioner påverkade ergonomin. Slutsats: Av resultatet framgick att ergonomin påverkas av biopsykosociala faktorer, vilket styrs av beteende, individ och omgivning. / Background: Office workers are workers who spend part or most of their time sitting in front of a computer. A sedentary behavior has negative effects physically, mentally and socially. These parts are also included in the concept of ergonomics, where work and the environment must be adapted to human conditions. Physiotherapy and physiotherapists look at the human conditions to facilitate health and reduce suffering. To promote health, you need to see ergonomics as a physiological phenomenon and a behavior. You do this in behavioral medicine – oriented physiotherapy, where you are able to influence the physical, mental and social context. Aim: The aim of the study was to study office workers’ experiences of obstacles and opportunities for good ergonomics in daily work. Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a purposive sampling with six informants. Data were analyzed by manifest analysis.  Results: The informants experienced that interior design, interaction between employer and individual, the influence of others, behavior in workplace, physical limitations, thoughts and ideas, and emotions affected ergonomics.  Conclusion: The results showed that ergonomics is affected by biopsychosocial factors, which are governed by behavior, individual and environment.

This study aims to discover pedagogues perceptions of children’s sedentary behavior linked to the school and its activities. Questions that the study sought to answer was: What do pedagogues think of when they hear “sedentary children”. How do the pedagogues look at their own and the schools responsibility? Advantages and disadvantages with sedentary behavior? Relationship between physical activity and sedentary behavior and the impact of environment connected to sedentary behavior? The study is qualitative and implemented through seven interviews with pedagogues in the schools earlier years. The result show that pedagogues connect sedentary to children`s time in front of different screen activities and that children are less able to spontaneously activate themselves these days. The responsibility the pedagogues saw they had was to offer and display and encourage children to motion and to provide a stimulating environment. Pedagogues connect benefits of sedentary with the ability to concentrate in learning environments. Disadvantages were linked to concentrations difficulties, lazier children, bad self-esteem and physical development. The environment was seen to play a crucial role for the pedagogues as well.

Syfte Syftet med studien var dels att kartlägga stillasittandet hos högskoleanställda lärare under arbetsdagen. Vidare syftade studien till att undersöka faktorer som bidrog till att vara stillasittande. Metod I studien användes en blandad metodansats. Datainsamling genomfördes via 4 enskilda intervjuer samt en enkät med 49 lärare på Högskolan Dalarna. Resultat Medelvärdet för deltagarnas tid i stillasittande per arbetsdag var 6,62 (±1,97) timmar och antal avbrott i stillasittandet var i genomsnitt 1,6 (±0,89) per timme. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i stillasittande tid ( p= 0,22) eller antal avbrott i stillasittandet (p= 0,21) under arbetsdagen mellan kvinnor och män. Relationsvärdet (r= -0,34) indikerade att det fanns ett svagt samband som visade att deltagare som var mer stillasittande också gjorde färre avbrott i sitt stillasittande. Den främsta anledning som angavs till att sitta ner var att stillasittandet förbättrade koncentrationsförmågan vid arbetsuppgifter som krävde mycket fokus. Andra framträdande faktorer som påverkade ett intagande av stillasittande var tidspress och hög arbetsbelastning. Individen själv uppgavs vara det största hindret för att minska sitt eget stillasittande, där det invanda beteendet att sitta vid vissa arbetsmoment hade stor påverkan. Deltagarnas kunskap kring stillasittandets konsekvenser var bristfällig och det var inte heller ett samtalsämne som diskuterades i större utsträckning på arbetsplatsen. Slutsatser Högskoleanställda lärare är en riskgrupp för stillasittandets negativa hälsoeffekter. Engagemang och ökad kunskap på individ-, interpersonell- och organisationsnivå krävs för att uppnå förändringar i det stillasittande beteendet. / Purpose The purpose of the study was to map the sedentary behavior of college-faculty teachers during the working day. Furthermore, the study aimed at investigating factors that contributed to being sedentary. Method The study used a mixed method approach. Data collection was conducted through 4 individual interviews and a questionnaire with 49 teachers at Högskolan Dalarna. Results The average of the participants' sedentary time per working day was 6,62 (±1.97) hours. The number of interruptions from being sedentary was in average 1,6 (±0.89) per hour. There was no statistically significant difference in sedentary time (p= 0,22) or number of interruptions (p= 0,21) during the working day between men and women. Relationship value (r= -0,34) indicated that there was a weak relationship that showed that participants who were more sedentary also made fewer interruptions in their sitting time. The main reason for being sedentary was that sitting improved the ability to concentrate on tasks requiring a lot of focus. Other prominent factors that affected the intake of sedentary behavior were time pressure and high workload. The individual himself was said to be the biggest obstacle to reducing his own sedentary behavior, where the habitual behavior of sitting when doing certain tasks in the workplace had a major impact. Participants' knowledge of sedentary behavior and consequences was inadequate, and it was not a discussion topic that was discussed in greater detail at the workplace. Conclusions Higher education teachers are a risk group for negative health effects caused by sedentary behavior. Engagement and increased knowledge at individual, interpersonal and organizational levels are required to achieve changes in sedentary behavior.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.

Nowadays, prolonged sitting among office workers is a widespread problem, which is highly related to several health problems. Many proposals have been reported and evaluated to address this issue. However, motivating and engaging workers to change health behavior to a healthier working life is still a challenge. In this project, a specific application has been deployed for real-time monitoring and alerting office workers for prolonged sitting. The proposed system consists of three distinct parts: The first one is an android smartwatch, which was used to collect sensor data e.g., accelerometer and gyro data, with a custom android wear app. The second one is an android application, which was developed to act as a gateway for receiving the smartwatch’s data and sending them to IBM Bluemix cloud with MQTT protocol. The final part is a Node-Red cloud application, which was deployed for storing, analyzing and processing of the sensor data for activity detection i.e., sitting or walking/standing. The main purpose of the last one was to return relevant feedback to the user, while combining elements from gaming contexts (gamification methods), for motivating and engaging office workers to a healthier behavior. The system was firstly tested for defining appropriate accelerometer thresholds to five participants (control group), and then evaluated with five different participants (treatment group), in order to analyze its reliability for prolonged sitting detection. The results showed a good precession for the detection. No confusing between sitting and walking/standing was noticed. Communication, storage and analysis of the data was successfully done, while the push notifications to the participants, for alerting or rewarding them, were always accurate and delivered on time. Every useful information was presented to the user to a web-based dashboard accessed through a smartphone, tablet or a PC.     The proposed system can easily be implemented at a real-life scenario with office workers. Certainly, there is a lot space for improvement, considering mostly the type of data registered at the system, the method for sitting detection, and the user interface for presenting relevant information. / Numera är förlängt sittande bland kontorsarbetare ett utbrett problem som är väldigt relaterat till flera hälsoproblem. Många förslag har rapporterats och utvärderas för att ta itu med denna fråga. Tydligen är det fortfarande en utmaning att motivera och engagera arbetstagare för att förändra deras hälsobeteende till hälsosammare arbetsliv. I detta projekt har en särskild applikation använts för realtidsövervakning och varnar kontorsarbetare för förlängt sittande. Det föreslagna systemet består av tre olika delar: Den första är en android smartwatch, som användes för att samla sensordata t.ex. accelerometer och gyrodata, med en anpassad android wear app. Den andra är en en androidapplikation som fungerade som en gateway för att ta emot smartwatchens data och skickar datan till IBM Bluemix-Cloud med MQTT-protokollet. Den sista delen är en Node-RED Cloud-Applikation som användes för lagring, analysering och behandling av sensordata för aktivitetsdetektering. Detta innebär sittande eller gå/stående med det huvudsakliga ändamålet att returnera relevant återkoppling till användaren, samtidigt som man kombinerar element från spelkontekster (gamification metoder), för att motivera och engagera arbetarna till ett hälsosammare beteende. Systemet testades först för att definiera lämpliga accelerometertrösklar till fem deltagare (kontroll grupp) och utvärderades sedan med fem olika deltagare (behandingsgrupp) för att analysera dess tillförlitlighet för långvarig sittdetektering. Resultaten visade en bra precession för detektionen. Ingen förvirring mellan att sitta och gå / stående märktes. Kommunikation, lagring och analys av data gjordes framgångsrikt, medan push-meddelandena till deltagarna, för att varna eller belöna dem, var alltid korrekta och levererade i tid. All användbar information presenterades för användaren på en webbaserad dashboard som nås via en smartphone surfplatta eller en dator. Det föreslagna systemet kan enkelt implementeras i ett verkligt scenario med kontorsarbetare. Visst finns det mycket utrymme för förbättring om man tänker på majoriteten av data som registrerats i systemet, metoden för sittande detektion och användargränssnittet för presentering av relevant information.