Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Calls for history teachers to adopt inquiry methods continue to go unabated in educational research and curricular initiatives. In recent years, there has been increased recognition of the important role teacher reflection plays in managing the uncertainty that accompanies such pedagogy in history classrooms. Accordingly, this dissertation was situated within theories of reflection and reflective teaching, which acknowledge teaching to be endemically problematic and teachers as autonomous in their curricular- instructional decisions and thereby resistive to certainty-driven models of history teaching. This dissertation sought to investigate the reflections of inquiry-oriented history teachers by examining how and upon what they reflect throughout a unit of study. Using an interpretive multiple-case design with video-stimulated recall methodology, reflective interviews were conducted with participants in four different schools within the same urban public school district. A cross-case analysis of the data led to several key findings. First, the process of reflection for teachers in practice revealed itself to be more affective and messy than conventional rational models of reflection found in the literature. Second, the results showed that history teachers’ reflections were prioritized in accordance with their values and sense of purpose. Third, the inclusiveness of teachers’ classroom environments and curricular-instructional decisions were a focal point of their reflections. Fourth, the teachers’ reflections were influenced by their understandings of their school cultures, with three of the four teachers finding their school norms and policies as oppositional to the promotion of inquiry methods with their students. Finally, the findings showed that reflection aided teachers’ examination of assumptions embedded within their professional routines and pedagogical decisions, particulary with regard to the selection and use of the essential questions that framed their units. This dissertation highlights the need for more and better reflective opportunites for pre- and in-service history teachers and for better research that might yield further insights into the nature of inquiry-based history teaching.

Abstrakt Syftet med studien var att undersöka hur målsättningarna i en planerad aktivitet kommer till uttryck och uppfattas av förskollärare och barn. Studien undersökte vilka olika uppfattningar som fanns hos barnen och förskolläraren för att sedan göra en jämförelse. För att synliggöra de uppfattningar som fanns och svara på forskningsfrågorna användes metoden stimulated recall med förskolläraren och barnen. Resultatet visade att det fanns vissa likheter och skillnader mellan förskollärarens och barnens uppfattningar i aktiviteten som innehöll en konstruktionsuppgift. De likheter som fanns hos båda grupperna var användandet av liknande naturvetenskapliga begrepp under samtalen som visade på de bådas förståelse för målsättningarna. Hur de båda grupperna utgick från tidigare erfarenheter framkom som en skillnad i studiens resultat. Förskolläraren hade i sin planering av projektarbetet utgått från barnens tidigare erfarenheter på förskolan. Barnen gjorde återkopplingar till sina egna erfarenheter från när de varit sjuka. Barnen såg även konstruktionen som en målsättning, något som förskolläraren inte uttryckte som en målsättning. Slutsatserna som kunde dras var vikten av att ha en tydlig målsättning, begreppsförståelse hos förskolläraren och att involvera barnen i aktivitetens utformning utan att glömma bort målsättningen.

Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärarna strävar mot att skapa trygghet i sina respektive småbarnsavdelningar. Fyra förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar observerades under sitt samspel med barnen för att få en uppfattning på hur de resonerar om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen. Förskollärare intervjuades också för att få en förståelse på hur de tolkar begreppet ”trygghet” i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Genom att använda stimulated recall som observationsmetod och fenomenografi som forskningsansats kunde deras uppfattningar och reflektioner framställas. Studiens resultat påvisar att förskollärares uppfattning om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen relateras till närhet, bemötande, samverkan och ett bra samspel i arbetslaget. De tog även upp miljön, rutin och barngruppsstorleks betydelse i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Förskollärares uppfattningar om trygghet kan ha en påverkan på hur de organisera, bemöta och resonera om arbetet mot trygghet.

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan – ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö HögskolaProblemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner.Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning. Vidare vill jag genom observation belysa hur svenskundervisningen kan se ut i två grundsärklasser på högstadiet. Undersökningens frågeställningar är: Hur upplever åtta grundsärskoleelever sin läsning och svenskundervisning?  Hur kan ett fåtal lektioner svenskundervisning beskrivas i två grundsärskoleklasser?Teoretisk ram: Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet, vilket ses som en övergripande teori för lärande, kommunikation och har en interaktiv syn på läsförståelse. Jag belyser även metakognition och läsförståelseundervisning utifrån detta perspektiv.Metod: För att fånga elevernas perspektiv på läsning använder jag mig av intervju som metod. Med hjälp av videosekvenser, sk stimulated recall, underlättas berättandeti intervjusituationen. Genom observation, både filmat material och fältanteckningar, beskrivs två grundsärklassers svenskundervisning under ett fåtal lektioner.Resultat med analys: I de båda verksamheterna är pedagogerna ett stort stöd i elevernas lärandeprocess. Tydliga exempel ges på att pedagogerna försöker öka elevernas omvärldskunskap, vilket kan leda till en större förståelse. I svenskundervisningen får eleverna möta och producera texter av olika slag. Elevernas perspektiv på läsning har jag delat upp i tre teman. Läsning på fritiden: Fyra av eleverna tycker om att läsa på sin fritid, en tycker om att läsa ibland medan resterande tre inte tycker om att läsa på sin fritid. De flesta eleverna minns sin favoritbok från uppväxten. Två av eleverna läser gärna för sina småsyskon. Familj och syskon spelar en viktig roll i elevernas möte med textvärlden.Läsning i skolan: Flera av eleverna minns svårigheter i sin tidiga läsning. Vidare berättar de om problem att läsa, förstå och uttala ord. Några av eleverna har dock strategier för hur de ska lösa svårigheterna, vilket tyder på metakognitiva förmågor. Flertalet elever uttalar sig positivt om svenskundervisningen.Läsning i framtiden: Samtliga elever inser vikten av att kunna läsa och ger exempel på olika scenarion som kan inträffa då man inte kan läsa. Eleverna har tankar och idéer om vad de vill arbeta med i framtiden, frågan är om det är möjligt med dagens tuffa arbetsmarknad där unga vuxna med olika funktionshinder lätt hamnar utanför?Kunskapsbidrag: Studien visar en varierad svenskundervisning där eleverna får möta och producera olika texter. Tas kunskapsuppdraget mer på allvar i dagens särskola eller är det en balans mellan kunskap och omvårdnad som råder? Elevernas röster bidrar till att öka kunskapen kring lärande och läsning i grundsärskolan.Specialpedagogiska implikationer: Som speciallärare är det viktigt att ta del av elevernas erfarenheter och upplevelser kring lärande och läsning. Genom reflektion kan jag förhoppningsvis bryta gamla tankemönster och börja utveckla nya. / Title: Reading in Specialschool – a students perspective Author: Nina AnderssonBackground: The education in Specialschools has been criticised for too much focus on care instead of knowledge. Consequently it is of importence to illustrate the education in Specialschool to see if that image is true. To capture students perspective, especially students with intellectual disabilities, is not very common and therefore I think it is very important that the voices of this group can be heard. To acquire a background and understanding of the students’ context their Swedish education will be described during a short time.Aim: The thesis aims to examine Specialschools students experiences of reading. Observation highlights how the education in Swedish can be described in two secondary classes of Specialschool. The examination is based on the two questions: How do eight Specialschool students view reading and education in Swedish? In a limited time: How is the education in Swedish in two Specialschool classes described?Theory: The theoretical framework of the thesis is the sociocultural perspective, which is an overall theory for learning, communication and has an interactive approach of reading comprehension.Metacognition and teaching of reading comprehension are also described from this perspective.Method: To capture the students’ perspective on reading qualitative interviews are used. Via videosequences, stimulated recall, the storytelling eases in the interviewsituation.Through observation, both video material and field notes two Specialschools classes education in Swedish are described.Results and Analysis: The teachers are a great support in the students learning process. Clear examples of teachers trying to increase the students outside world knowledge are given. In the Swedish education the students meet and produce different kinds of texts. The students’ perspectives on reading are grouped under three themes:During leisure time: Four of the students like to read on their leisure time, one likes to read sometimes while 3 do not like to read. Most students remember their favourite book from growing up. Two students like reading to their younger siblings. Family play an important role in the students’ encounter with texts.In school: Most students remember difficulties in their early reading. They mention problems to read, understand and articulate words. Some students have strategies how to salve the difficulties, which suggests metacognitive skills. Most students speak positively about the Swedish education.In the future: All students realise the importance of being able to read and examples of different scenarios that can occur when one can not read are given. The students have thoughts and ideas about they would like to work with in the future. The question is if it is possible with the current labour market where many young people with different functional disabilities remain outside?Contribution of the thesis: The study shows a varied Swedish education where the students meet and produce different types of texts. Is the commitment of knowledge more seriously taken or is it a balance between knowledge and care? The students voices contribute to increase the knowledge on learning and reading in specialschool.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett ämne som är sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomgång görs av några böcker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger på tre musikterapisessioner arrangerade speciellt för studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna. Sessionerna filmades och intervjuerna spelades in och skrevs ut. Det är en kvalitativ studie upplagd som en experimentell, instru- mentell, flerfaldig fallstudie. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik och ana- lysmetoden hermeneutisk tolkningsanalys. Analysen av filmerna är inspirerad av fenomenologi. I uppsatsen ges en beskrivning i kondenserad form av de tre mu- sikterapisessionerna och intervjuerna sammanfattas. Därefter redogörs för analys- resultatet som framstår som tvådelat. Första delen är en tematisering av de verbala interventioner som förekommer under de studerade sessionerna. Interventionerna tematiseras som frågor, andra interventioner, tystnad, paradoxer och omformule- ringar, metaforer och tolkningar. Hur de talar om musik lyfts fram i ett särskilt avsnitt. Andra delen är ett utforskande av vilka funktioner samtalen tycks ha un- der dessa sessioner. Tanken prövas att de kan; leda till ökad trygghet, som i sin tur kan leda till att ett verkligt möte kan uppstå; fördjupa klientens upplevelse; tyd- liggöra klientens livsberättelse. / This thesis is about verbal dialogue in music therapy, a subject which is seldom discussed in the literature. A short description of music therapy as a clinical and academic discipline is presented, and a survey is made of some of the literature on methodology in professional dialogues and what little has been written about dia- logue in music therapy. The study is based on three music therapy sessions ar- ranged especially for the purpose and interviews with the three therapists. The sessions were filmed and the interviews were recorded and copied out. It is a qualitative study, constructed as an experimental, instrumental, multiple case study. The theoretical perspective is hermeneutic and the method of analysis used was hermeneutic interpretation analysis. The method used to analyze the films was inspired by phenomenology. In the thesis the three music therapy sessions are described in condensed form and the interviews are summarized. This is followed by an analysis of the result which appears to fall into two parts. The first section is a thematisation of the verbal interventions that occur during the sessions. The interventions are thematised as questions, other interventions, silence, paradoxes and rephrasings, metaphors and interpretations. A special section is devoted to theway the therapists talk about music. The second part of the analysis explores the functions that the verbal dialogues seem to have had during the sessions. The the- ory tested is that they can; lead to a greater feeling of security, which in its turn can lead to a genuine encounter; deepen the client’s experience; clarify the cli- ent’s life story.

The aim of this study, which is part of a research project called LÄRK at the University of Kristianstad, is to further examine how a group of pre-service teachers reason about relational competence, as well as examining their opinions regarding the importance of relational competence in the teaching profession. Furthermore, the study aims to investigate whether the project has had some kind of long term impact on the students’ ideas with regards to their way of reasoning about their pedagogical practice in stimulated recall interviews and how their understanding of their own relational competence may have been influenced by the process. The results show that the students have the conviction that relational competence is of great importance to the teaching profession and that good relationships based on trust and confidence are fundamental to learning. The results that have emerged also indicate that the students developed increased knowledge of relational competence and what distinguishes a teacher with relational competence. It is suggested that the students find it easier to apply a more general theoretical understanding of relational competence rather than engaging in a self-reflective analysis of their behavior in the recorded film sequences from VFU. It is likely that the project’s three educational sessions did not generate sufficient progression for students to develop a glimpse of the competencies that underlie the definition of relational competence. Although such an assumption supports the idea that relational competence should be initiated in an early stage in teacher education, the result indicates that more research is needed on the competence and how it should be implemented in teacher education.

This thesis explores the relationships that exist between reification, the conceptualisation of music, and the composition of new concert music. In general terms, reification can be described as the mental process of conceiving abstract concepts as tangible and concrete things. The problem of reification in the conceptualisation of musical works is one that exists between a rock and a hard place: we rely on something like reification in order to gain any sense of meaning from our experiences of the abstract aspects of musical works, but treating the reified understanding of these aspects as if they are what makes musical works meaningful ignores the emergent and transitory aspects of our interactions with musical works as being inherently meaningful in and of themselves. Through a variety of ethnographic, phenomenological and narrative methods, this thesis aims to challenge the long-held notions of meaning construction within the field of analytical aesthetics. It also aims provide a conceptual framework with which composers can use to practically study, collect data and analyse the conceptualisation of meaning in their compositions, as well as apply this understanding to audiences’ conceptualisation of meaning in musical works. The results of this thesis project culminate in the creation and presentation of three artistic outcomes: a new and original work for chamber ensemble, and two audio papers that explore the synthesis of interview responses and recordings of musical works within the framework of an audio-based discourse. Semi-structured interviews in the form of stimulated recall sessions were conducted as a means of obtaining data from participants about their interpretation of meaning in musical works. The use of metaphors as a conceptual framework with which to code and analyse data collected from these sessions allowed for the linguistic conceptualisation of musical meaning that avoided the theory construction and analytical aesthetic tendencies of modern music philosophy. This conceptual framework was also applied in the coding and analysis of a compositional perspective of the new work in order to compare and contrast the similarities and differences between composers and audiences in their interpretations of musical meaning. While this thesis does not purport to offer a “theory” for the conceptualisation of meaning in musical works (such an exercise is both impossible and pointless), the findings presented in the analysis of the new composition and audio papers allows for a conceptual framework that takes into account the everyday use of language in communicating the experiences of composers and audience members in their conceptualisation of meaning in musical works.

Examensarbete utgör ett didaktiskt verktyg för att utforska hur textillärare använder sina händer i praktiken för att stödja elevernas lärande och motivation. Trots att forskning visar på utmaningar för lärare, särskilt med elever som saknar motivation, är det av betydelse att inte ge upp. Studiens syfte är att generera insikt kring hur textillärare använder händerna som pedagogiskt verktyg och att undersöka deras uppfattningar om händernas roll utifrån riktlinjer i styrdokument. Tidigare forskning bidrar med insikter om hur olika pedagogiska strategier påverkar elevernas inlärning. Genom att integrera dessa metoder och samla empirisk data, syftar studien till att belysa ämnet och förbättra elevernas förståelse och engagemang. Fokus ligger på att undersöka hur textilläraren använder sina händer i undervisningen med hjälp av insamlad empirisk data genom observationer och intervjuer för att förstå lärarens agerande och perspektiv. Resultatet av studien tydliggör hur användningen av händerna i slöjdundervisningen är avgörande ur ett lärarperspektiv. Studien identifierar ett holistiskt perspektiv och pekar på framtida forskningsområden för att förstärka sambandet mellan praktik och teori inom slöjdämnet, medanden också betonar textillärares roll i att stödja elever med bristande självförstoende för att främja en autonom inlärningsmiljö med hjälp av icke-verbala kommunikationsformer, särskilt användningen av händerna.