Personal är utsatt för spridd strålning när de måste närvara vid CT trauman. Ögat är känsligt för joniserande strålning och det är bevisat att katarakt och strålning har ett samband. Vid CT-multitrauma används många projektioner och långa exponeringar. Studiens syfte är att undersöka hur mycket spridd strålning som personal utsätts för. Hur många gånger/år kan samma personal stå med innan rekommendationerna från ICRP på 20 mSv/år är uppnådd? Det är en kvantitativ studie som utförts empiriskt på två sjukhus med ett fantom. En Siemens 128 slice och en Toshiba 80 slice har använts vid mätningarna. Ett traumaprotokoll användes och en testmätning gjordes och därefter de riktiga mätningarna med dosimetrar från Landauer, placerade på sju mätpunkter i ögonhöjd på olika avstånd från gantryt. Den spridda strålningen var högst närmast gantryt och avtog med avståndet förutom två punkter som hade lägre mätresultat och kan förklaras på grund av dess vinkel från gantryt. Röntgensjuksköterskans ansvar är att informera om var personal bäst kan stå med vid CT trauman och att informera om vikten att variera personal. / Staff who has to attend CT-trauma examination is exposed to scattered radiation. The eye is sensitive to ionizing radiation and there is evidence that cataract and radiation are correlated. At CT-multitrauma long exposures and many projections is taken. The purpose of this study is to examine how much scattered radiation the staff is exposed to. How many times/year can one person in the staff attend a CT-trauma-examination before the ICRP recommendation dose of 20 mSv/year is reached? It is a quantitative study that has been done empirically at two hospitals with a phantom. A Siemens 128 slice and a Toshiba 80 slice were used in the measurements. A trauma protocol was used. One test measurement was done before the real measurements with dosimeters from Landuer placed at seven measure points at eye level at different distances from the gantry. The scattered radiation was highest close to the gantry and decreased with the distance except from two points that had lower measure results and this can be explained by the angle between the gantry and the dosimeter. It’s the radiographer’s responsibility to inform staff of the best place to stand at CT-trauma-examinations and to inform of the importance of alternating staff.

Sammanfattning: SAAB Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm. I det sistnämnda ingår även kosmisk strålnings inverkan på elektronik. Den fortsatta miniatyriseringen av elektronik, speciellt minneselektronik leder till ökad känslighet mot den kosmiska partikelstrålningen som ständigt regnar ner på jorden, därför är det extra noga att minnen testas innan de sätts i bruk vid flygburna system. Syftet med detta examensarbete är att konstruera en provplattform som registrerar fel som uppkommer i ett DDR2 SDRAM minne vid påverkan av den ovannämnda strålningen. Detta examensarbete är en vidareutveckling av en provplattform baserad på en FPGA – lösning. Eftersom denna provplattform saknade stöd för den snabbare minnestypen DDR2 SDRAM, blev syftet med detta examensarbete att ta fram en ny plattform som stödjer denna typ av minne. Den nya provplattformen är en PowerPC baserad lösning från Freescale Semiconductor®. Provplattformen kommer att anslutas till en PC som kör ett program som analyserar antalet detekterade minnesfel, typ av fel samt hur många neutroner minnet har blivit utsatt för under testet. Mjukvaruutvecklingen implementeras i programmeringsspråken assembler samt C. Innan testet av minnet påbörjas, fylls minnet med ett förbestämt bitmönster, om förändringar av bitmönstret sker vid bestrålning av minnet kommer dessa ändringar att registreras tillsammans med den minnesadress där felet inträffade. Abstract: SAAB Communication in Linköping offers consulting toward several national and international companies, both within the civilian and the military market. Focus is in the field of avionics and deals with telecommunication system, radio system, signature adaption, EMC, atmospheric impact etc. The later also includes the influence of cosmic radiation in electronics. The oncoming miniaturisation of electronics, especially within the memory fields causes an increased susceptibility of cosmic radiation that constantly hits our planet, therefore it is of great importance that memories is to be tested before used in airborne systems. The purpose of this thesis is to construct a test platform in order to register faults that occur in a DDR2 SDRAM memory under influence of the mentioned radiation. This thesis is further development of a test platform previously based on a FPGA – solution. Since this test platform had not to support for the more rapidly type of memory as DDR2 SDRAM, the purpose of this thesis became to develop a new platform with support for this type of memory. This new test platform is based on PowerPC from Freescale Semiconductor® The test platform will be connected to a PC running a program that counts the number of detected memory faults, recognises a type of error and records the number of neutrons that the memory has been exposed to during the test. The software is implemented in the programming languages assembler and C. The tested memory will be loaded with a predetermined bit pattern before the test begins, if a change in the bit pattern is detected during exposure of radiation, these faulty bit patterns will be registered together with the memory address where the error has occurred. / Andreas Skoglund Gustav adolfsg. 4 58220 Linköping 0739-230620 ti00ask@student.bth.se, andreas.skoglund@gmail.com, andreas.skoglund@saabgroup.com

No description available.

Bakgrund Många forskare är idag överens om att det är viktigt med motion för att hela kroppen ska må bra och kunna fungera på bästa sätt. Människor är gjorda för rörelser och den fysiska aktiviteten har stor betydelse även vid ett sjukdomstillstånd. Cancerdrabbade lider ofta av cancerrelaterad trötthet (fatigue) och försämrad hälsorelaterad livskvalitet under och efter behandling. Fysisk aktivitet kan fungera som en kompletterande behandlingsmetod efter ett cancerbesked för att motverka biverkningar. Syfte Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens syn på patientens behov av fysisk aktivitet i samband med pågående cancerbehandling. Metod En enkätstudie genomfördes där samtliga läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter vid Gävle sjukhus och Akademiska sjukhuset, Uppsala som tjänstgjorde under den tid som studien genomfördes, tilldelades enkäten. Enkäten, som bestod av slutna och öppna frågor, besvarades av 48 personal. Data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat De allra flesta av vårdpersonalen upplever att patienten har behov av fysisk aktivitet under pågående cancerbehandling. Majoriteten av vårdpersonalen informerar också om hur viktigt det är med fysisk aktivitet i samband med cancerbehandling, framförallt genom motiverande samtal. De flesta ordinerar även patienten fysisk aktivitet som ett komplement i behandlande syfte. Majoriteten av vårdpersonalen är positivt inställd till FaR, men det är i stort sett inte någon som skriver ut recept till cancerpatienter, då metoden inte används på arbetsplatsen. Skäl som anges är tidsbrist och att vårdpersonalen känner sig osäkra på att hantera FaR. Slutsats Studien visar att trots att vårdpersonalens syn är att patienten har behov av fysisk aktivitet i samband med cancerbehandling och att information om dess betydelse är viktig, samt ordination, är fysisk aktivitet fortfarande inte en självklarhet i vårdsammanhang.

Bakgrund: Antal röntgenundersökningar som utförs med Computer Tomografi (CT) ökar ständigt i sjukvården, vilket har lett till en ökad mängd farlig strålning som patienter och vårdpersonal utsätts för och därmed följer en rad risker. Därför är det eftersträvansvärt att minimera denna stråldos men även bibehålla bildkvalité och diagnostisk säkerhet. Detta kommer dock med en mängd utmaningar som kräver nya tekniker och protokoll. För att dessa ska appliceras korrekt krävs även att den ansvariga vårdpersonalen besitter god kunskap inom området.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva fördelar och nackdelar med lågdos CT (LDCT) vid buk undersökningar. Metod: Den systematiska litteraturstudien sammanställer vetenskapliga artiklar från bland annat PubMed vars kvantitativa eller kvalitativa svar anses kunna besvara den kvalitativa frågeställningen.  Resultat: Lågdosprotokoll för CT ger i många fall en liknande diagnostisk säkerhet som konventionell CT samtidigt som dosen sänks kraftigt. Dock begränsas effektiviteten av lågdosprotokollen för bukundersökningar i fall där patienten är överviktig och kan ibland inte appliceras alls om de patologiska fenomenen är för små. Överlag överväger fördelarna med lågdos CT dess nackdelar i de flesta fall. Slutsats: Resultatet har visat att lågdos CT kan uppnå samma diagnostiska säkerhet som CT undersökningar med standarddos. Vårdpersonal bör dock vara medveten om begränsningarna med lågdosprotokollen för att undvika risken för upprepning av undersökningar. Mer forskning kring ämnet kan potentiellt driva ner stråldosen ytterligare och med bättre kunskap bland personalen kan diagnoser ställas korrekt och risken för strålskador med CT kan minimeras.

En frekvensselektiv yta har en förmåga att välja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper såsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper. Denna studie har spunnit vidare på detta och inbegriper ett flertal metoder där de textila materialens egenskaper och konstruktion nyttjas. Syftet har varit att undersöka hur textil kan användas i frekvensselektiva ytor och ifall textiltypiska egenskaper kan ge dessa ytor funktioner som inte annars är möjliga. Den teoretiska referensramen beskriver det elektromagnetiska fältet och de frekvenserna inom mikrovågsområdet vilket mätning utförs på samt mer ingående om frekvensselektiva ytors funktion. Både vävda och stickade prover har skapats och dessa har undersökts utifrån hur töjning, metalltäthet samt en multilagereffekt påverkar de frekvensselektiva egenskaperna. Detta har gjorts med elastiska vävkonstruktioner och uppbyggnad av ledande material med hjälp av en i tjockare och tätare bindning men också stapling av flera ytor ovanpå varandra. Resultatet presenteras i grafer av de mätningar som utförts och styrker slutsatsen som säger att det är möjligt att modifiera frekvensselektiviteten med hjälp av textila egenskaper. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>This diploma work was performed at the department for radiation physics at the Health University in Linköping. Its aim was to develop a method to retrospectively quantify the absorbed dose in coral. Coral is a material which suites well as a retrospective dosimeter because when exposed to radioactivity its induced free radicals are stable in time. The number of radicals is proportional to the accumulated dose so the dose can be calculated by quantifying the radicals. Therefore, coral can tell us something about the past environment and also be used in dating purposes.</p><p>A young, modern coral from the Red Sea was studied and also a fossil one which I was given from the Natural History Museum in Stockholm. It was estimated to be originated from the Tertiary period, i.e. 2-65 million years old.</p><p>To accurately calculate the corals’ accumulated doses I had to gain knowledge in a number of separate areas. The radicals were analyzed using electron spin resonance. This was possible because of the fact that free radicals contain unpaired electrons. Initially, the main goal was to study how to prepare the coral without neither mechanically inducing new radicals nor destroying the radiation induced radicals. When the preparation method was considered optimal the dose response was then crucial, i.e. how the number of radicals corresponded to radiation. To accurately quantify the absorbed doses the spectra needed to be modified and elaborated with signal analyses. By adding artificial irradiations to the samples the initial doses could be calculated. To estimate the age of a coral an assessment of the natural dose rate must be done. This was done by measure the disintegration activity of the samples. It was found that its main contributor was the ²³⁸U-series. The fossil’s minimum age was estimated to 3 million years whereas the ESR-noise made it impossible to calculate the dose in the modern coral. The detectable dose limit of the method was approximately 0.5 Gy, i.e. a minimum age of about 500 years. However, the modern coral was determined as an Elkhorn coral (family Acropora) which is a species with a fast growth rate. The coral’s size implicated its age to be about 100 years old. In addition, the method was put to the test by irradiating the young coral with an unknown dose. After modifying the method the absorbed dose was calculated to be 1.3 ± 0.3 Gy. The real dose was 1.2 Gy. Thus, the method exhibited large scales of uncertainties but it did nevertheless work sufficiently enough.</p>

Radioantenner tillverkas med olika egenskaper för att passa olika applikatoner. En av dessa egenskaper är antennens riktningskaraktäristik. Hur antennen skall konstrueras för att få den eftersträvade riktningskaraktäristiken kan beräknas. För att kontrollera att antennens faktiska riktningskaraktäristik överensstämmer med den beräknade kan antennens riktningskaraktäristik mätas. Företaget Detectus AB utvecklar idag ett mätsystem för att mäta antenners riktningskaraktäristik och presentera denna i form av ett tredimensionellt polärdiagram. Rapporten beskriver det examensarbete som genomförts i syfte att utveckla hårdvara med tillhörande styrsystem för mätsystemet. En prototyp för den rotortilt som skall rotera och tilta antennen under mätningen har utvecklats. Till denna rotortilt har också mjukvara för styrning av rotations- och tiltrörelsernas stegmotorer tagits fram. Vidare arbete innefattar att implementera en nödstoppsfunktion samt en referenssökningsfunktion för rotortilten. Vidare arbete innefattar också att utveckla mjukvara för mätsystemet.

This diploma work was performed at the department for radiation physics at the Health University in Linköping. Its aim was to develop a method to retrospectively quantify the absorbed dose in coral. Coral is a material which suites well as a retrospective dosimeter because when exposed to radioactivity its induced free radicals are stable in time. The number of radicals is proportional to the accumulated dose so the dose can be calculated by quantifying the radicals. Therefore, coral can tell us something about the past environment and also be used in dating purposes. A young, modern coral from the Red Sea was studied and also a fossil one which I was given from the Natural History Museum in Stockholm. It was estimated to be originated from the Tertiary period, i.e. 2-65 million years old. To accurately calculate the corals’ accumulated doses I had to gain knowledge in a number of separate areas. The radicals were analyzed using electron spin resonance. This was possible because of the fact that free radicals contain unpaired electrons. Initially, the main goal was to study how to prepare the coral without neither mechanically inducing new radicals nor destroying the radiation induced radicals. When the preparation method was considered optimal the dose response was then crucial, i.e. how the number of radicals corresponded to radiation. To accurately quantify the absorbed doses the spectra needed to be modified and elaborated with signal analyses. By adding artificial irradiations to the samples the initial doses could be calculated. To estimate the age of a coral an assessment of the natural dose rate must be done. This was done by measure the disintegration activity of the samples. It was found that its main contributor was the 238U-series. The fossil’s minimum age was estimated to 3 million years whereas the ESR-noise made it impossible to calculate the dose in the modern coral. The detectable dose limit of the method was approximately 0.5 Gy, i.e. a minimum age of about 500 years. However, the modern coral was determined as an Elkhorn coral (family Acropora) which is a species with a fast growth rate. The coral’s size implicated its age to be about 100 years old. In addition, the method was put to the test by irradiating the young coral with an unknown dose. After modifying the method the absorbed dose was calculated to be 1.3 ± 0.3 Gy. The real dose was 1.2 Gy. Thus, the method exhibited large scales of uncertainties but it did nevertheless work sufficiently enough.

The consultancy company Rejlers has been assigned by E.ON Värme in Norrköping to introduce detection of radioactivity on arriving waste. This is done by installing a detector that tracks radiation in the load of a truck. The detection is going to be made when the truck enters the facility and will set of an alarm if radioactive material is discovered in the waste. If there are no radioactive material found in the waste, it is clear to be handled as normal. However, what the staff is supposed to do when there is radiation in the load is difficult to know, as there are no clear guidelines about it. Therefore, this bachelor thesis been carried out by a student at Jönköping School of Engineering. The purpose of the thesis it to provide suggestions for a logistic management, regarding legal requirements, from detection of radiation to final management. Three questions were formulated to fulfill the purpose of the thesis. The first question is to identify and analyze E.ON’s current waste logistics. The second question answers what legal requirements and recommendations there are available for these kinds of facilities. The last question provides information how other companies handle their logistics of radioactive material. The study has a qualitative focus based on a case study, where the data been collected primarily through interviews with other companies and the Swedish Radiation Safety Authority. In total has three companies been interviewed where they described how their logistics of radioactive waste are handled. To get information about what laws and recommendations E.ON must apply, a person was interviewed from the Swedish Radiation Safety Authority. The gathered information from this case study was analyzed together with the literature and documentation from the theoretical framework. A suggestion of a theoretical logistic management could then be made based on the analysis. The suggestion is presented in the form of a flowchart together with a description. If a radioactive material is detected, this flowchart should be a used as a help to handle the material. / Konsultföretaget Rejlers har fått i uppdrag av E.ON Värme i Norrköping att införa radioaktivitetskontroller på ankommande avfall på Händelöverket. Det görs genom att installera detektorer som läser av strålningen i samband med att lastbilen åker in på området. Om lasten innehåller något radioaktivt avfall kommer detektorn att larma. Ger inte detektorn något larm får lastbilen åka in på området och tippa lasten i avfallshallen. Vad som ska göras när lasten innehåller radioaktivt avfall är dock svårt att veta, då det inte existera några klara riktlinjer för detta. Därför utförs detta examensarbete av en student på Jönköpings Tekniska Högskola. Syftet med arbetet är att ge förslag på en korrekt logistisk hantering med avseende på lagkrav från detektering till sluthantering. Tre frågeställningar formulerades för att arbetet ska kunna uppfylla syftet. Den första frågeställningen handlade om att identifiera och analysera E.ON:s nuvarande avfallslogistik. Den andra frågeställningen besvarar vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning som behöver hantera radioaktivt avfall. Den sista frågeställningen behandlar hur andra företag hanterar larm i en sådan detektor. Arbetet har haft en kvalitativ inriktning i form av en fallstudie, där empirin har insamlats framförallt genom intervjuer med bland annat andra förbränningsanläggningar och Strålskyddsmyndigheten. Personer från tre olika förbränningsanläggningar intervjuades där de fick berätta hur hanteringen av radioaktivt avfall ser ut på deras företag. För att få svar på vad det finns för lagar och rekommendationer för en förbränningsanläggning, intervjuades en person från Strålskyddsmyndigheten. Den information som insamlades från fallstudien analyserades med den litteratur och dokumentation som samlades in till det teoretiska ramverket. Utifrån analysen kunde sedan ett resultat fås i form av ett förslag på en teoretiskt fungerande hantering. Detta förslag presenteras i form av ett flödesdiagram med tillhörande beskrivning. Vid larm ska detta flöde följas för att enkelt få en överblick i hur hanteringen ska se ut.