Syftet med den här studien var att undersöka och bidra med kunskap om vad studiemotiverade elever med dyslexi, som går ett högskoleförberedande program, anser om självkänsla och motivation. Studien vill även undersöka vad eleverna har för strategier i sitt skolarbete. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och ett mindre inslag av kvantitativ metod, där de intervjuade svarade på en enkät som kan kopplas till grit.Resultatet visar att elever har bra akademiskt självförtroende när det gäller att arbeta med uppgifter i matematik. De har haft lätt för problemlösningar i matematik och eleverna utger sig för att vara ”mattepersoner”. Självbilden är hög i matematik men låg då det gäller att läsa och skriva. För att skaffa sig kontroll över sina svårigheter väljer eleverna att kringgå sina problem genom att välja alternativa verktyg för att stötta i läsning och att skriva. Eleverna har höga mål både i idrottsliga sammanhang samt även när det gäller skolarbetet. Eleverna är också prestationsorienterade då de ser betygen som ett kvitto på att något går bra. Även om eleverna har god kunskap om dyslexi så är de inte trygga med att delge för andra att de har dyslexi. De har under åren som gått arbetat intensivt med sitt skolarbete för att hålla jämn takt med övriga klasskamrater.I en jämförelse med den gritforskning som gjorts av Duckworth (2016) visar elever i den här studien höga gritpoäng. Elever i den här studien vet att det går att arbeta ihärdigt för att nå sina mål samt att det också gett dem det resultat de önskat.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.

Vi vill med detta examensarbete fördjupa kunskapen om vilka arbetssätt förskollärare använder sig av i konflikthantering mellan barn i förskolan. Vi undersöker vilka arbetssätt förskollärare använder sig av, samt vilken kunskap de anser sig besitta inom detta ämne. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där fem stycken verksamma förskollärare intervjuas, som är relevant utifrån det vi vill undersöka. Resultatet visar att konflikthantering är en stor del för barns utveckling och lärande. Det framkommer även strategier som kan vara fördelaktiga för förskollärare att använda sig av i förskolan. Både i förebyggande syfte och även i konflikters uppkomst. Slutligen så presenteras förskollärares upplevda svårigheter i arbetet med konflikthantering.

Inledning: Tidigare forskning har visat att strategiaktivering är att föredra eftersom sådan hjälper elever att få en bättre förståelse för texter. Vår tidigare kunskapsöversikt visar att tidigare forskning inte tydligt skiljer på strategiaktivering vid läsning av fiktionstexter respektive faktatexter och det är få studier gjorda om detta i en svensk kontext. Valet blev att undersöka strategiaktivering hos både lärare och elever. Två textsamtal i två olika texter undersöktes och genomfördes olika av samma lärare med samma elever och utgick från en litteraturteori, transaktionsteorin. Syfte: Syftet med denna empiriska studie är att undersöka företeelsen strategiaktivering i två olika textsamtal följt av tre frågeställningar. Dessa handlar om vilka strategier läraren aktiverar, vilka strategier aktiveras hos eleverna och slutligen vad som kännetecknar strategiaktiveringen i två olika samtal som genomförs på två olika texter och på två olika sätt. Metod: I denna studie användes ljudinspelning som metod för att fånga strategiaktivering i två olika textsamtal. Vi valde även att anteckna under textsamtalen för att få en bättre förståelse för ljudinspelningarna. Urvalet bestod av 21 elever i årskurs sex tillsammans med sin lärare som har varit yrkesverksam i 22 år och som även har tidigare erfarenhet av textsamtal. Resultat: En av slutsatserna av föreliggande studie är att det var flera strategier som både läraren uppfattades aktivera hos eleverna och som eleverna aktiverade hos sig själva under respektive textsamtal. I textsamtalet om fiktionstexten aktiverades följande strategier på raderna, mellan raderna, textkopplingar och skapa inre bilder. I faktatexten aktiverades strategierna förutspå och reda ut oklarheter utöver strategierna som aktiverades i fiktionstexten, förutom mellan raderna som inte aktiverades i textsamtalet om faktatexten. Dessa strategier aktiverades vid både pardiskussioner och helklassdiskussioner.

Fysikundervisning anses ofta vara krävande, abstrakt och statiskt av elever. Undervisningen behöver individanpassas för att nå fler positiva resultat. En viktig kunskap är dock att fysikundervisning inte behöver vara rolig för att vara meningsskapande. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om undervisning i fysik. Fokus i studien ligger på både lärares och lärarstudenters attityder till fysikundervisning och olika strategier som används i undervisningen för ett ökat intresse och meningsskapande hos elever i grundskola och gymnasium. Frågeställningarna är: Vilka attityder har lärare och lärarstudenter till fysikundervisning? & Vilka strategier kan lärare använda för att väcka intresse och främja meningsskapande i ämnet fysik? För att besvara frågeställningarna har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om attityder och strategier. Resultatet visar att katederundervisning upplevs enformigt av elever och att bra kunskaper inom ämnesdidaktik kan påverka lärares och lärarstudenters attityder positivt. Grupparbeten och analogier kan stärka fysikundervisningen. Forskning visar även att analogier som används effektivt, inte alltid ger positiv effekt. Förslag på vidare forskning är att studera hur genus påverkar fysikundervisningen. Konsekvensen i relation till yrkespraktiken är, enligt litteraturstudien, med andra ord att det viktigaste inte är att undervisningen är rolig, för ett fortsatt intresse för fysik, utan att den är meningsskapande och tolkningsbar. Elever som upplever att det som görs är viktigt, har en större benägenhet att vilja fortsätta utveckla sina kunskaper inom fysik då de ser en mening med kunskapen och att det finns en koppling till verkligheten.

Studien fokuserar på socialt samspel mellan barn och på vilket sätt förskollärare möjliggör detta samspel. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och berör socialt samspel, lek, konflikthantering och social uteslutning. I resultatet tolkades förskollärarnas svar som tecken på att de skulle kunna ha olika barnsyn. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete för att skapa förutsättningar till socialt samspel mellan barn. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stödja barns sociala samspel? Samt: Vilka utmaningar upplever förskollärare i arbetet med att stödja barns sociala samspel? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det resultat som studien visar är att de sätt som förskollärarna talar om strategier och utmaningar i socialt samspel varierar. I resultatet kan man se tecken som skulle kunna tolkas som att förskollärarna har olika barnsyn, och att denna i stor utsträckning påverkar vilka förutsättningar de ger barn till socialt samspel. Dessa tecken tolkas ur förskollärarnas sätt att tala om barnens olika behov av stöttning av pedagog i socialt samspel, då vissa av förskollärarna framhåller att barn behöver mycket stöttning, medan andra berättar att barnens sociala samspel gynnas av att de får utrymme att vara ifred. Tecken på olika barnsyn tolkas även ur förskollärarnas sätt att berätta om hur de agerar vid olika utmaningar i det sociala samspelet, som konflikthantering och uteslutningar.

Vi lever idag i ett kunskapssamhälle där förmågan att kunna skriva är i stor vikt för att kunna föra sin talan i samhället. I dagens skola får inte skrivutvecklingen samma fokus och utrymme som läsutvecklingen. Det är av stor vikt att eleverna uppfattar skrivprocessen som meningsfull. Syftet för denna studie är att beskriva vad forskning presenterar för strategier och metoder som vidareutvecklar grundskoleelevers skrivande inom sitt modersmål. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka strategier och metoder presenterar forskning som bidrar till en förbättrad skrivutveckling i grundskolans årskurs 1-6? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i ämnet svenska för eleven med svenska som modersmål. De internationella studier som samlats in visar skrivutveckling i modersmål. Resultat visar att meningsfullt och socialt interagerade strategier och metoder används i undervisningen, lika så estetiska uttrycksformer, digitala verktyg som datorer och digitala skrivprogram, respons samt språkliga kunskaper som ny ordkunskap, grafiska tecken, skrivprogram och strategier för att producera en text. Trots resultaten har forskningsområdet ett litet utbud av studier från de senaste åren. De resultat som visats är inte garanterat fungerande på alla individer. Förslag på vidare forskning efter denna översikt är att genomföra ett forskningsprojekt på hur eleverna i 1-3 utvecklar sin skrift i den svenska skolan samt att använda respons och språkliga kunskaper som strategier för skrivutveckling. Eftersom att eleverna idag har höga förväntningar på sig när de kommer ut i arbetslivet är det viktigt att de får utveckla sin skrift samt att lärarna är medvetna om deras påverkan i val av strategier och metoder för utveckling.

Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram. För att uppfylla syftet studerades insamlat intervjumaterial med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram genom noggrant utvalda bilder och bildtexter i syfte att framställa sig själva som positiva, framgångsrika, och attraktiva. Det är även viktigt för målgruppen att vara trovärdig i sin självpresentation. Vidare framkommer att självpresentationen huvudsakligen skapas genom förberedande och upprätthållande åtgärder, samt att unga vuxna är väl medvetna om publikens närvaro och anpassar sin publicering för att inte skapa spänningar i offline-baserade relationer.

Flertalet studier visar att lösa räkneuppgifter i matematiska läroböcker inte bidrar till bästa tänkbara kunskapsutveckling för elever. När elever istället får skapa egna textuppgifter bidrar det till ökad motivation, självständighet, förståelse för textuppgifternas helhet och struktur samt kunskaper i hur de kan lösa matematiska problem i vardagen. Studien riktar sig mot lärare som strävar efter att utveckla matematikundervisning genom att låta eleverna skapa egna textuppgifter utifrån ett arbetssätt inspirerat av cirkelmodellen. Studien utgår från frågeställningarna: “Vilka strategier använder eleverna i deras skapande av matematiska textuppgifter utifrån en undervisning inspirerat av cirkelmodellen?” samt “Vad karaktäriserar elevernas egenskapade textuppgifter i matematik utifrån Lithners ramverk?”. Resultatet av den första frågeställningen visar att eleverna använde fyra strategier för att skapa textuppgifterna. Resultatet av andra frågeställningen visar att fler elever skapade textuppgifter där imitativt resonemang krävdes för att textuppgiften skulle lösas än ett kreativt resonemang enligt Lithners ramverk. Gemensamt för samtliga egenskapade textuppgifter var att de innehöll vardagliga begrepp och var elevnära. Det som skiljde dem åt var i vilken kontext de vardagliga begreppen användes och huruvida avslutningsfrågan var tolkningsbar eller inte och kunde på så sätt lösas på flera olika sätt. Studien visar även hur elevernas strategier vid skapandet av textuppgifter hängde samman med deras färdiga textuppgifter. Studiens slutsats är att elever använder olika typer av samarbetsstrategier när de parvis konstruerar matematiska textuppgifter. Utifrån genomförd studie kan det vara intressant att fortsätta studera sambandet mellan vilka strategier som används av elever vid skapande av textuppgifter och vilka typer av textuppgifter som skapas.