<p>The purpose of this essay is to investigate what it means to be a punk in Linköping, Sweden today. This is done by interviewing four informants on a number of topics. The topics being discussed are appearance and values. The topics “values” contains a number of sub-topics, but the emphasis is put on D.I.Y-ideals and equality.</p><p>D.I.Y-ideals (Do It Yourself-ideals) are important. The informants are more or less involved in the D.I.Y-networks in which record labels, bands, fanzines and other things are a part.</p><p>This and other things being discussed shows an image of punks that is different from the traditional image. The informants are of the opinion that the general image of punks is wrong.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utröna vad det innebär att vara punkare i Linköping, Sverige idag. Detta har gjorts med utgångspunkt i intervjuer med informanter om ett antal ämnen. De ämnen som behandlas är utseende och värderingar. Ämnet ”värderingar” är omfattande, men är främst inriktat på D.I.Y-ideal och tankar om jämställdhet.</p><p>D.I.Y-idealen (dvs. gör det själv-idealen) är viktiga. Informanterna är mer eller mindre involverade i de nätverk i vilka skivbolag, band, publikationer i form av fanzines och annat ingår.</p><p>Detta och annat som tas upp visar på en bild av punkare som inte överensstämmer med den traditionella bilden. Informanterna anser inte själva att de är och ser ut som de tror att andra anser att punkare ska vara och se ut. Den vanliga bilden av punkare är felaktig.</p>

<p>Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.</p>

<p>This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society.</p><p>The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.</p>

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning. De valdes ut eftersom de behandlar just svensk hiphop. Uppsatsen är baserad på en kritisk diskursanalys där vi utifrån Faircloughs idéer om den diskursiva händelsen, den diskursiva praktiken och dess konsekvenser ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, analyserar både diskursen och dess konsekvenser. Uppsatsen utforskar alltså återkommande teman i samtliga texter, och därefter tar vi fasta på vad som är typiskt för hiphopdiskursen i svensk dagspress. Till vår hjälp har vi dessutom personer som tilhör den alternativa kulturoffentligheten eller så kallade insiders, alltså personer som är insatta i den svenska hiphopscenen och som därför kan kommentera och svara på frågor om fördomar och mediebilder. Dessa individer har fungerat som motpoler när våra undersökningar kommit fram till att hiphopdiskursen är låst till att porträttera genren som hotfull eller kopplad till kriminalitet och det hårda livet. Med hjälp av våra insiders’ kommentarer, har vi kunnat diskutera huruvida dagspressens bild av svensk hiphop är förenlig med vad en hiphopare tycker om sin kultur.Efter vår genomförda analys av artiklarna utifrån en kritisk diskursanalys, konstaterade vi att den diskurs som svensk dagspress för gällande svensk hiphop, varken är neutral eller utvecklande. Tvärtom verkar den ständigt reproduceras med hjälp av samma klyschor, vilket i slutändan kommer påverka konsumenten på samma sätt som konsumentens förväntningar påverkar det sätt på vilket journalister skriver om genren. Det är en ond cirkel och det verkar tyvärr inte som att den bryts inom en snar framtid.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society. The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen. På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på. Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.

<p>Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig. Den andra studien Internet, ”ett samhälle där allting står stilla i en rasande fart” belyser vilken betydelse Internet har för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. I den tredje studien Om inte jag hade hittat den musiken så hade jag vart en förvirrad idiot står musikens betydelse för ungdomars identitetsskapande i fokus. Den fjärde studien Och så var man morsa…-Om att få barn i tonåren behandlar unga mödrar, hur de uppfattar sig själva, hur de upplever omgivningens syn på deras situation och vilken betydelse det har för deras identitetsskapande. Den sista studien Vilket kom först – Kvinnan eller Kvinnligheten? diskuterar unga tjejers syn på identitetsskapande ur könsroller och sexualitet.</p>

Befragung von Szenemitgliedern

No description available.