Diss.--Leipzig. Titre de soutenance : Ausgewählte Aspekte des Drogengebrauchs junger Erwachsener in der Techno-Szene, 1998. / Bibliogr. en fin de chapitres.

I Sverige är kopplingen mellan rave, ungdomar och droger så signifikant att polisen år 1996 upprättar en speciell polisenhet vid namn Ravekommissionen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur rave konstrueras som ett problem i svensk dagspress mellan 1995 och 1997, och därmed belysa hur social ordning reproduceras i offentligheten genom samtalsordningen om rave. Från socialkonstruktivistisk synvinkel är media central i konstruktioner av problem. Tidigare forskning inom området rör kopplingar mellan ungdomar och narkotika, samt ungdomskultur och narkotika, men inte den offentliga problemformuleringsprocessen.                                     Studien bygger på 772 förekomster av ordet rave respektive rejv i allt från insändare till debattartiklar i fyra rikstäckande dagstidningar. Den har tagit utgångspunkt i begreppet representation för att kunna belysa de praktiker och aktörer som varit centrala i problemkonstruktionerna.                       I samtalsordningen är det etablerat att rave är en ungdomskultur, och det har skett en successiv betydelseförskjutning i att de frågor som prioriterats övergått från musik till droger. Problemet konstrueras delvis som att det ständigt intensifieras, där praktiker som ligger till grund för detta är att beskriva hur ravespecifika droger ökar i tillgång, sprider sig ut i samhället, och att missbrukarna är en ny grupp, så kallade vanliga ungdomar.                       Analysen visar att samtalet på en övergripande nivå rör farhågor om att den sociala ordningen hotas, genom att ungdomen hotas.  Två ideologiska hotbilder konstrueras. Attityden mot droger hos unga beskrivs ha förändrats till en mer liberal attityd, vilket på sikt utgör ett direkt hot den restriktiva narkotikapolitiken och underförstått den sociala ordningen. Parallellt med detta konstrueras ett mer direkt hot mot den sociala ordningen, delvis i att de påverkbara ungdomarna riskerar präglas av en statsfientlig nyliberalism, delvis genom att polisens praktik skapar en ökad misstro mot den sociala ordningens representanter.

Syftet är att undersöka vilken påverkan heavy metal bands logotyper har och vilket budskap de förmedlar till kunden. Därefter vill vi undersöka vilken identitet dessa logotyper förmedlar till kunden. 1. Vad formar relationen mellan kund och logotyp för att skapa en identitet hos konsumenten inom heavy metal subgruppen? 2. Vilken påverkan har heavy metal bands logotyper på kunden? Metod Uppsatsen är formade efter kvalitativ studie. Ansatsen är anpassad efter induktion. Empiriska datan utgörs av fem semistrukturerade djupintervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Slutsatser Studiens resultat i den första forskningsfrågan identifierar fem lager av relationer till varumärket som är i ordningen: Utseende, lojalitet, samhörighet, provokation och den personliga identiteten. De tillsammans skapar det som definierar kundens identitetsskapande förhållande till logotypen. Andra forskningsfrågan har vi identifierat att logotypen är en del av identiteten då den symboliskt representerar bandet och musiken medan det underliggande budskapet hos logotypen representerar minnet, gemenskapen, intresset och identiteten.

Syftet med denna studie är att undersöka queeridentitet. Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av samhörighet, men även förankring i sitt egna jag, så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör anta för typ av identitet. Valet om queeridentitet i denna studie framför en normativ identitet gör att begreppet queer åskådliggör komplexiteten om hur identitet kan ta sig i uttryck, och även hur identiteten skapar konfliktartade känslor och en inre friktion av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och tillhörighet. Studien antar en kvalitativ ansats varvid fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på att queeridentiteten är svår att definiera, även för individer som själva åberopar identiteten, men samtidigt görs tydliga anspråk på normkritik och dekonstruktion om vad identitet är och bör vara. Identiteten blir tydlig när den kontextualiseras till en omvärld, när den interagerar och handlar i ett socialt sammanhang, men svår att konkretisera när den isoleras inför individen själv.

No description available.

Befragung von Szenemitgliedern

Der Artikel beleuchtet die Literaturszene der Gothic - Subkultur

Uppsatsen behandlar ämnet affären Pop Shop och dess relation till grundaren och konstnären Keith Harings konstnärskap. Studiens syfte är att öka förståelsen för samspelet mellan subkultur, konst och kommers/mode utifrån exemplet Keith Harings butik Pop Shop. Huvudsyftet är att fördjupa förståelsen om butiken Pop Shop som en del av Keith Haringskonstnärskap, och dess relation till gatukonst. Metoden för studien är en kvalitativ analys och Pop Shop studeras utifrån teorier om visuell kultur, hur vi ser och betraktar något, utifrån Martha Stukens & Lisa Cartwrights definition. I studien betraktas mode och gatukonst som uttryck i en visuell kultur. I studien används också den postmodernistiska teori som presenteras av Stuken & Cartwright för att förstå hur Pop Shop kunde vara en del av samtidskonsten och kommers. Uppsatsen är disponerad med en inledning och sedan en analys del. Resultatet visar hur Pop Shop är en del av Keith Harings konstnärskap och hur den är konstruerad och formad utifrån subkultur, gatukonst, mode och kommers.

Denna studie analyserar hur den svenska gangsterrappen, utifrån tre utvalda artister, representeras ur ett bourdieuanskt kultursociologiskt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fem låtar av vardera artist för att undersöka kulturen som står till grund för det sociala fältet. Det teoretiska ramverket utgår från musikens sociologi, representation, kapital och habitus och dess begrepp. Resultatet visar att de 15 utvalda låtarna har gemensamma egenskaper som kan placeras i mallen av en subkultur. I alla tre artisters låttexter används liknande begrepp och slang för att framhäva meningen i musiken och de två kapital som är mest utstickande är det ekonomiska och, det tillagda kapitalet, våldskapitalet. Det eftersom en större del av låtarna handlar om ett liv i förorten där de två kapitalen genomsyrar den livsstilen de beskriver sig leva. I studien framgår det att den svenska gangsterrappen berättas på ett sätt som kan beskrivas som rått, ärligt och långt ifrån ursäktande. / This study analyzes how the Swedish gangsterrap, based on three selected artists, is represented from a Bourdieuian cultural sociological perspective. Through a qualitative content analysis, five songs are analyzed by each artist to examine the culture that underlies the social field. The theoretical framework is based on the sociology of music, representation, capital and habitus and its concepts. The result shows that the 15 selected songs have common characteristics that can be placed in the template of subculture. All three artists use similar concepts and slang to emphasize the meaning of their music and the two capital that stand out the most are the economic and, the added capital, the violent capital. This is because a larger part of the songs is about a life in the hood where the two capitals saturate the lifestyle they describe themselves living. The study shows that the Swedish gangsterrap is told in a way that can be described as raw, honest and far from apologetic.

Sachsen ist ein Musikland. Dazu gehören nicht nur die traditionellen Kulturbereiche, sondern auch Bands, DJs und Popkultur. Unsere vielfältige Musikszene ist ein wichtiger Motor des kulturellen Lebens und der gesellschaftlichen Entwicklung. Im krassen Widerspruch dazu steht die geringe Anerkennung und Unterstützung der Szene in Sachsen. 'Turn it up!' im Januar 2011 war ein neuer Auftakt. Musikschaffende, Initiativen, Labelmacher, Produzenten und Veranstalter haben sich über die aktuelle Situation ausgetauscht. Es sind unterschiedliche Bedarfe und Interessen deutlich geworden, Interessen der Subkultur als Basis der Szene, der Nachwuchsförderung, aber der Musikwirtschaft, von den Künstlern, die von Musik leben wollen, über die Produktion und Vermarktung bis zu den Spielstätten. Diese Broschüre soll eine Diskussionsgrundlage bieten und zum Handeln auffordern. Wir möchten uns ganz herzlich bei den Autoren und Interviewpartnerinnen und –partnern bedanken, die ihre Sicht auf die sächsische Musikszene darstellen und Herausforderungen, Ideen, beispielhafte Aktivitäten und Möglichkeiten zur Zusammenarbeit aufzeigen.