Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är. Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / SAMMANFATTNING Titel: Musikidentiteter inom retailbranding: Hur förståelse för musikgenrer skapar förståelse för varumärkesidentitet Författare: Grant Murdoch Purdy och Johan Plambeck Handledare: Olle Duhlin Kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, inriktning marknadsföring, HT-2013 Music & Event Management, Linnéuniversitetet Nyckelord: varumärke, retailvarumärke, varumärkesidentitet, identitet, identitetsskapande, sinnesmarknadsföring, musik, kultur, subkultur Syfte och Forskningsfrågor: Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för musikens kulturella betydelse när den används tillsammans med ett retailvarumärkes identitet. För att nå vårt syfte har vi arbetat med följande forskningsfrågor: • Hur är musik integrerat i organisationers marknadskommunikationer och brand management? • Vilka följder får musikanvändningen på varumärkets identitet och målgrupp? Hur är denna identitet sedan internaliserad av kunder som konsumerar varumärket? • Hur kan en bättre förståelse för dessa frågor leda till en mer relevant musikanvändning inom brand management? • Vilka är sedan möjligheterna att bygga relationer med kunder genom användningen av musik? Metod: Vi har jobbat abduktivt med uppsatsen där teorin och empirin har ständigt skänkt nya insikter och tolkningsmöjligheter åt varandra. Vi har också använt oss av en kvalitativ metod som vi anser bättre lämpad för undersökning av kulturella kontexter än vad en kvantitativ metod är.  Slutsatser: Vi har sett att det finns flera sätt att använda musik i retailupplevelsen och på olika nivåer. Musik kan förstärka redan existerande teman eller genom sina sociala egenskaper hjälpa kunder att förstå varumärkesidentitet. En kund kommer alltid att internalisera ett varumärkes kommunikation och tolka dessa genom sina egna sociala konstruktioner och övertygelser för att sedan kasta tillbaka en avkodad bild. Genom denna förståelse och tolkning byggs relationer mellan retailföretag och kunder. Med en utökad förståelse för dessa frågor kan retailvarumärken öka relevansen i sin musikanvändning och möjliggöra att varumärket blir en del i kunders identitetsskapandeprocess. / ABSTRACT Title: Music identities in retail branding: How genre rules form understandings of brand identity Key words: branding, retail branding, sensory marketing, brand identity, identity creation, identity, music, music genres, subculture The purpose of this thesis is to better understand the social ramifications of using music together with retail branding. The key point of interest is how understandings of brand identities are connected to (sub)cultural understandings of music identities. To do this the authors examine two Swedish retail brands, both of whom have clearly defined music profiles, but also have decidedly different target audiences active within decidedly different subcultural realms. To address the dynamic social exchange inherent in identity creation the paper uses both a theoretical brand management framework as well as an ethnological approach. The paper is divided into three areas of interest that address different facets of the branding process in relation to identity. First, how brand identity is communicated and the different communication points where music is used. Second, how brand identity is understood by consumers and how consumers in turn understand music-based brand identities with the help of genre rules. Third, how brand identity helps build relationships, how this is connected to retail brand loyalty and what role music has within these two processes. The authors conclude by presenting a new model for better understanding how the formation of brand identity and individual (sub)cultural identities are interconnected, as well as how these findings can be used by retail brands in the future to better engage target audiences with music.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig. / The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.

Organisationskultur är något som är komplext och svårdefinierat men som likväl har en betydelsefull roll. I nuvarande situation befinner sig sjukvården i en dragkamp mellan olika kulturer då det är en hierarkisk struktur, som idag kräver ett externt, ekonomiskt tänkt och som arbetar för att ge patienter ett värdigt möte. Samtidigt finns det stress för personalen i form av personalbrist medan cheferna har tryck från politiker och strama budgetar. Syftet med studien är att empiriskt undersöka om uppfattningen av en kultur inom slutenvården i Värmlands läns landsting, kan skilja sig beroende på hierarkisk position. I studiens syfte ingår också att identifiera och analysera de kommunikativa faktorer som bidrar till att kulturen skulle kunna uppfattas olika. Studiens huvudsakliga frågeställning är “I vilken utsträckning påverkar en anställds hierarkiska position dennes uppfattning om organisationskulturen?” följt av ”Vilken relation har den interna kommunikationen till den/de rådande uppfattningarna?”. Studiens analytiska ramverk har baserats på tidigare forskning och inom branschen väletablerade teorier för att definiera en viss typ av kultur inom en organisation, bland annat används ramverket för konkurrerande värderingar (Competing Values Framework) med vilken studien definierar de olika kulturerna inom organisationen genom dimensioner och kluster. För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning tillämpats. En totalundersökning gjordes på populationen som dock fick en bristande svarsfrekvens. Resultaten indikerade att en tydlig hierarkisk kultur uppfattas inom organisationen. Däremot fanns stora önskemål om att styra den mot en mer familjär kultur men att fortfarande behålla de hierarkiska strukturerna. Cheferna ansåg att deras ledarskap karaktäriseras av hjälpsamhet och uppmuntran till deltagande, vilket dock inte var något som uppfattades av någon annan inom organisationen. Detta beror med stor sannolikhet på den enkelriktade kommunikationen som går igenom en hierarkisk kommunikationsmodell. / Organizational culture is somewhat hard to define and a complex matter that nevertheless has an important role. The current healthcare is challenged by a tug of war between different cultures for its hierarchical structure, which today needs an external and economic turn of mind and still work for a worthy meeting with the patient. Simultaneously it exists a stressful situation for the health professionals in terms of staff shortage while the management has a constraint from politicians and tight budgets. The purpose of this study is to empirically investigate whether the perception of an organizational culture within Värmlands Council may differ depending on individual’s hierarchical positions. The purpose also includes identifying and analysing the communicative factors that contribute to the different perceptions. The main question of the study is “To what extent does an employee’s hierarchical position affect the perception of an organizational culture?” followed by “What is the relationship between the internal communication and the current perceptions?” The analytical framework of the study is based on previous research and within the industry well-established theories, including the Competing Values Framework, which the study uses to define the different cultures within the organization through its dimensions and clusters. To answer the study’s questions a survey has been applied that was sent to the whole population, which however, received a lack of response rate. The results indicate that a distinct hierarchical culture is perceived within the organization, alongside desires to direct it towards a more family-oriented culture while maintaining the hierarchical structures. The managers considered their leadership to be characterized by helpfulness and encouragement for participation, however it was not perceived in such way by anyone else within the organization. This is most likely due to the one-way communication that goes through a hierarchical communication model within the organization.

Följande studie är en undersökning kring hur en del av dagens mest populära musikvideos inom den svenska hiphop-genren reproducerar normativa könsstereotyper. Under år 2019 dominerade svensk hiphop de svenska topplistorna och den både produceras och konsumeras i dagsläget av unga människor. Trots genrens popularitet har mycket kritik riktats mot den. Genren är ur vissa aspekter mansdominerad, heteronormativ och sexistisk. Det är dessutom ett känt faktum att könsnormativa stereotyper frekvent förekommer i musikvideos. Einár, Ant Wan och Z.E är ett urplock ur Sveriges mest populära rappare med miljontals streams och visningar på sina videos. De har därmed en stor räckvidd och således ett stort inflytande. Syftet för studien är därför att undersöka på vilka sätt dessa artisters musikvideos reproducerar könsstereotyper. Vi undersöker också dessa representationer i samband med hur samhället ser på genus och jämställdhet idag. Med hjälp av semiotiken som metod och genus som teoretiskt perspektiv analyserades musikvideorna tillhörande de tre populäraste svenska hiphop-låtarna år 2019. Efter analysen kunde vi konstatera att de normativa könsstereotyperna byggs i videorna främst genom att ge könen motsatta karakteristiska drag. Detta gäller hur de olika könen klär sig, beter sig, filmas samt hur mycket de inkluderas. En missvisande och enformig bild av respektive kön kom dessutom till uttryck, vilket skapar en stark kontrast med nuvarande debatter om behovet av att dekonstruera könsstereotyper. / The following study examines how today's most popular music videos in the Swedish hip-hop genre reproduce normative gender stereotypes. In 2019, Swedish hip-hop dominated the country’s music charts and today it is both produced and consumed by young people. Despite the genre's popularity, much criticism has been addressed towards it. The genre is in some aspects male-dominated, heteronormative and sexist. It is also a known fact that gender normative stereotypes frequently appear in music videos. Einár, Ant Wan and Z.E are a selection of Sweden's most popular rappers with millions of streams and views on their videos. Therefore, they have a very large reach and influence. The purpose of the study is therefore to analyze how these artists' music videos reproduce gender stereotypes. We also examine these representations in connection with how society views gender and gender equality today. By using semiotics as a method, the music videos that belonged to the three most popular Swedish hip-hop songs in 2019 were analyzed. After the analysis, we were able to state that the normative gender stereotypes are built into the videos mainly by giving the sexes opposite characteristic features. This applies to how the different sexes dress, behave, are filmed and how much they are included. A misleading and monotonous picture of the sexes was also expressed, which creates a strong contrast with ongoing debates of the need to deconstruct gender stereotypes.

This historic study is expanded with a contemporary view. It has interdisciplinary connections to fashion--‐, gender--‐ and postcolonial studies. The analysis is based on interwievs with Swedish skinheads with a wide range of backgrounds and experiences. One of the questions answered is which factors creates inclusion versus alienation in relation to the skinhead culture. The sources tell stories about a romanticisation of the workingclass, a homosocial expectation based on gender and a distinct heteronormativity. They also show how some non--‐normative functionalities pass, while others are seen as deviant which creates an alienation from the community. Are there any connections between skinhead culture, violence, nationalism and Nazism and if so, how does this show? The image of the skinhead in mass media is heavily coded with Nazism though many of the sources have experienced their subculture as highly diverse. The skinhead get’s to play the role of The Other  in the  Swedish debate on nationalism  and nazism.  To depict skinheads as the ”true” nazis becomes an effective way to make both everyday racism as well as dressy Nazism invisible. Also institutionalized violence, racial profiling and white violence  is made  invisible by this making of The Other. How come typical skinhead features have become popular in mainstream culture right now and what does this popularisation do to the subculture? The present political situation creates an aesthetic discussion which  does not limit itself to the subcultural domains.  At a time when skinhead features become mainstream it might take a more extreme expression to continue as sub--‐culture. The heavily charged aesthetics can be used as a subversive tool for shifting power perspectives, this is especially flagrant within the gayskin culture which uses the aesthetics as a camp play with stereotypes.

Under 2000-talet började en ny livsåskådning växa fram när diskussionsforum som riktade sig till så kallade incels, personer i ofrivilligt celibat, började spridas över internet. I centrum för delandet av de misogyna åsikter som fenomenet präglas av står diskussionsforumen; vilka spelar en betydande roll för skapandet av gemenskap inom gruppen. I denna studie har det genomförts en kritisk diskursanalys som syftat till att besvara hur anslutningen till och gemenskapen inom forumen kan förstås utifrån ett, i huvudsak, subkulturteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att incelkulturen innehåller flera av de delar som definierar en subkultur och därmed anses studiens viktigaste slutsats vara att subkulturteorin kan ses som en förklaringsmodell kopplat till uppkomsten och upprätthållandet av kulturen på forumen som studerats. Förklaringsmodellen har kriminologisk relevans och kan eventuellt bidra till en kunskapsbas kopplat till den här typen av miljöer. / During the 21th century, a new worldview started to take form when forums aimed towards people that live in involuntary celibate; incels, started to spread online. The forums centers around discussions where misogyny values are shared and where the men participating in them gain community and context in their celibate life. This study is a critical discourse analysis of two of those forums where we, using a subculture-theory approach, aimed to create an understanding of this growing phenomenon. The analysis showed that the forums and the individuals in them displayed several features in common with these criminological theories. Based on the result from the study the incel culture could be regarded as a subculture, which should provide a deeper understanding of these kind of environments and the culture itself.

Historiskt sett har idrotten i Sverige utövats dels efter ett amatörideal i syfte att bekämpa ohälsa, dels efter eget idrottsintresse. Idrotten har sedan den etablerade sig, följt samhällsutvecklingen och anpassat sig därefter. När amatörregeln togs bort på 60-talet genomgick idrotten en förändring mot professionalisering vilket bland annat innebär att anställda inom professionella idrottsorganisationer erhåller ekonomisk ersättning för deras arbete och utövarna kunde tjäna pengar på sin idrott. Idrotten utvecklades i samhället och kommersialisering blev ett fenomen som har gett bestående inslag inom idrottsvärlden, där det nu återfinns flera kulturella värdegrunder som består av ideell, professionell och kommersiell idrott. Syftet med studien är att undersöka om de olika kulturella värdegrunderna kan förenas inom en idrottsorganisation och om det då uppstår några problematiska situationer, spänningar, när de förenas. Studien är en kvalitativ fallstudie där tre semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet utgick ifrån Schein’s organisationskultursmodell samt de kulturella värdegrundernas identiteter och visade på att organisationskulturen formas och integreras av ideell, professionell och kommersiell idrott samt att det uppstår spänningar när dem förenas i en organisation. I detta fall blir den professionella och kommersiella verksamheten mer dominerande i organisationskulturen. / Historically, sports in Sweden have been practiced either according to an amateur ideal for the purpose of combating ill-health or and in accordance with the athletes own sports interest. Since its establishment, sport has followed social development and adapted accordingly. When the amateur rule was removed in 1967, the sport underwent a change towards professionalization. It is primarily sports organizations that compete at the highest level and with a focus on team sports that have embraced this professionalization. The professionalization meant that employees in sports organizations were paid a salary and that the athletes could make money from their sports. Development in sport has since continued in line with society and commercialization has become a phenomenon as well as a lasting element that has taken over parts of the power in the sports world. This has created different cultural values ​​in sports.  We now talk about non-profit -, professional - and commercial sports. This study investigates whether these values ​​can work together within an elite organization and what tensions may arise between them. The study is a qualitative case study in which three semi-structured interviews have been conducted. The analysis was based on Schein's organizational culture model, which focuses on the levels of artifacts, espoused beliefs and values ​​and basic underlying assumptions. The result showed that organizational culture is shaped and integrated by the different cultural values.

No description available.

Skatteagerande är ett ifrågasatt beteende inom byggbranschen och det finns flera tecken på att aktörerna i branschen har ett skatteundandragande beteende. Detta ses i brottförendebyggande rådets publikationer samt i skatteverkets undersökningar. Tidigare forskning visar att det existerar yrkesgrupper med skillnader i kultur där asymmetri uppstår. Detta benämns för subkultur. Det finns olika faktorer som påverkar individernas skatteagerande och skattemoral negativt. Dock påstås det även att många ändå väljer göra rätt för sig. Attityder visar individens inställning till något. Syfte med denna studie är att med undersökning av attityder finna stöd för att det finns en subkultur inom byggbranschen. Studien har en abduktiv ansats och undersöker attityder inom byggbranschen till beskattning, myndigheter, lagstiftning konkurrenters agerande samt till byggbranschens skattemoral. Undersökningen av attityder har skett genom att intervjua fyra ägare. Intervjuer kompletterades med enkäter som skickades ut till flera olika företag inom byggbranschen. Resultat visar att det finns indikationer på att det återfinns ett mönster hos respondenterna som tyder på att det finns en subkultur i byggbranschen. I detta mönstret kännetecknas aktörerna framförallt av hög medvetenhet om rådande skattefusk som därmed bidrar till att de har inget val och väljer då att bryta mot normer. Studien undersöker en liten mängd aktörer som enbart utgör en del av hela populationen i byggbranschen. Därmed bör resultatet förstärkas med mer omfattande forskning. / Tax evasion is a questionable behavior in the construction industry and there are several signs that the actors in the industry have a tax avoidance behavior. This is seen in the publications of building council's publications and in the Tax Agency's investigations. Previous research shows that there are occupational groups with differences in culture where asymmetry occurs. This is termed subculture. There are various factors that negatively affect individuals' tax behavior and tax morale. However, it is also claimed that many still choose to do the right thing. Attitudes show the individual's approach to something. The aim of this study is to find support for the existence of a subculture in the construction industry with the examination of attitudes. The study has an abductive approach and examines attitudes in the construction industry to taxation, authorities, legislation, competitors' actions and to the construction industry's tax morale. The survey of attitudes has been conducted by interviewing four business owners. Interviews were supplemented with surveys that were sent out to several different companies in the construction industry. Results show that there are indications that there is a pattern in the respondents that indicates that there is a subculture in the construction industry. In this pattern, the players are mainly characterized by high awareness of prevailing tax fraud, which thus contributes to their having no choice and then chooses to break norms. The study examines a small number of actors that form only part of the entire population in the construction industry. Thus, the results should be reinforced with more extensive research.

Syftet med denna studie är att undersöka drivkraften bakom volontärarbete på punkfestival. Frågeställningarna innefattar vad punken som subkultur har för betydelse och hur gemenskap bildas inom volontärarbete. Studiens empiri består av fyra kvalitativa intervjuer med individer som har erfarenhet av volontärarbete på punkfestivaler. Dessa intervjuer har sedan kodats med hjälp av tematisk analys. Analysen tar avstamp i teorier kring ritual, symboler, och kollektivt medvetande. Resultatet visar på att punkens grundläggande värderingar bygger på autencitet, kollektivitet och autonomi. Vidare är dessa värderingar sammanvävda med informanternas upplevelser av volontärarbete på punkfestival. Den icke-kommersiella aspekten av festivalerna är viktig för autenciteten och autonomin inom arbetet. Via musiken förkroppsligas dessa värderingar vilket formar meningsskapandet inom volontärarbetet.