The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

<p>Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling.</p><p>The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.</p>

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling. The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka lässtrategier som tidigare forskning anser främjar mellanstadieelevers läsförståelse, samt om det finns lässtrategier som gynnar goda respektive svaga läsare. Studiens resultat bygger på 16 publikationer som har tagits fram genom databassökningar och manuella sökningar. Publikationerna har analyserats och kategoriserats in i olika scheman för att underlätta arbetsprocessen och möjliggöra ett så transparent resultat som möjligt. I resultatet framkommer ett flertal lässtrategier som visar god effekt för elevers läsförståelse. En stor del av forskningen baseras på lässtrategiprogram där enskilda lässtrategier är sammansatta och analyserade i en helhet. Forskning visar att såväl svaga som goda läsare är i behov av lässtrategiundervisning, samt att sådan undervisning bör bedrivas kontinuerligt under en längre tid. Många forskare betonar även vikten av att lärare bör modellera lässtrategier i undervisningen för att skapa en gynnsam undervisning samt att en god kännedom om sina elever är till stor fördel för både lärare och elever.