<p>Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.</p><p>Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är:</p><p>Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det?</p><p>Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service?</p><p>Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.</p>

Magasinprogrammet Go’kväll sänder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvåret. Programmet produceras och sänds ut av SVT allmän-TV i Umeå. Till vissa delar av programmet önskas gäster som uttalar sig om aktuella ämnen. Vid några tillfällen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gästerna för kommentarer på grund av rent logistiska skäl, i regel att den efterfrågade gästen i fråga inte kunnat närvara fysiskt i Umeå, ofta på grund av kort varsel, något som nuvarande programutformning kräver av alla som medverkar i direktsändning. Det som efterfrågades var en lösning för att kunna inkludera konceptet gäst via direktlänk i kortare segment av programmet. I utgångsläget fanns ingen budget eller möjlighet till stora ekonomiska investeringar just för detta ändamål. Problemformuleringen blev därför: Hur implementerar man konceptet gäst via länk med hjälp av de resurser SVT idag och inom den närmsta framtiden förfogar över? TV-verksamheten inom SVT är primärt indelad i tre olika divisioner: allmän-tv (dit hör exempelvis barn-, nöje-, fakta- och kulturprogram), nyheter (nyhetsbevakning, sport, regionala nyheter etc.) och SVTi (teknisk utveckling). Allmän-TV (ATV) produceras av SVT på fyra orter som är Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De fyra ATV-orterna har utrustning för att sända HDTV och producerar även i HD. Nyheter, och framförallt de regionala nyheterna inkluderar redan i dagsläget olika direktsända inslag från fältet i sina produktioner men skillnaden är att allt produceras i det gamla SD-formatet. I praktiken innebär detta att HD endast kan sändas mellan ATV-orterna och sedan ut i rutan utan att infrastrukturen ändras. Den stora utmaningen blev följaktligen att hitta en lösning där så mycket av befintlig infrastruktur och personalresurs som möjligt kan utnyttjas och samtidigt möta de krav på bildkvalitet som efterfrågas. Med hjälp av intervjuer och interna dokument kartlades befintliga resurser och resultatet blev att möjligheter för att lösa problemet med hjälp av befintlig infrastruktur och bemanning torde vara fullt genomförbart och möjligt att implementera snarast. / The talk-show Go'kväll (Good evening) broadcast five shows per week during the autumn, winter and spring. The show is produced and broadcasted by the non-news section (ATV) of SVT in Umeå. In some parts of the show, guests who gives comments to various recent events is wanted. Some particular times, the editorial staff has experienced that the most ideal guests could not be present in the show, mainly according to the circumstance that they have to be physically present in the studio in Umeå in order to participate in the show, often made impossible by travel logistics. The production wanted a solution for using the concept of remote located quests participating live via video link in chosen segments of the show. There was no economical budget for the project, so the question was: How to implement the concept of using remote located quests live in Go'kväll, only using present infrastructure and other resources? The TV-operations within the company of SVT is divided into three different divisions, ATV, News section (news, sport) and SVTi (Technichal development). ATV is produced and broadcasted from Stockholm, Gothenburg, Malmö and Umeå. These four facilities produce and broadcast in HD-format while the news division mainly broadcasts in SD. Practically, this means that with no change at all in infrastructure, HD can only be transmitted between and from the ATV-locations. The main challenge then, become finding a solution where as much as possible of resources in terms of infrastructure and staff could be used and also meet the requirements of video quality. By making interviews and reading internal working documents, existing resources were surveyed and the results shows that possibilities to solve the problem using existing technical infrastructure and labour exists and should be implementable instantly, if requested.

I en statlig underökning uppdagas att medier kan producera tankegångar som förstärker de etniska orättvisorna i samhället. Medier kan producera innehåll som kan spåras tillbaka till kolonialismens idéer. Vi undersöker därför om Sveriges Television producerar eller reproducerar koloniala tankegångar i sina TV-program om Afrika. Detta vore väldigt problematiskt med tanke på den folkbildningsambition som public service är menade att bedriva i Sverige. Vi har analyserat längre program, om afrikanska länder och samhällen, som Sveriges Television har producerat under tidsperioden 1960-1989. Detta var en tid då de flesta kolonierna började rämna i Afrika. Sveriges Television var också, mer eller mindre, de enda som gjorde TV i Sverige under denna tid. De hade en stark maktposition och ett stort förtroende hos det svenska folket. Vi använder oss aven kritisk diskursanalys för att försöka skönja maktrelationer mellan européer och afrikaner, samt fördjupa analysen med hjälp av postkoloniala perspektiv eftersom en central tanke med teoribildningen är att visa hur koloniala tankesätt fortfarande lever kvar trots koloniernas fall. Dessa perspektiv har vi använt i en kritisk diskursanalys då vi tittar på språkets betydelse när vi analyserar programmen för att upptäcka dolda maktrelationer. Detta görs för att vi ska kunna rikta kritik mot kolonialismens förtryckande strukturer. Våra slutsatser är att det faktiskt finns ett postkolonialt medvetande i programmen från -70 och 80-talen. Det finns en stor mängd program där europeiska stormakter kritiseras för deras koloniala handlingar på den afrikanska kontinenten. Samtidigt är 60-talet ett undantag då de enstaka programmen, om afrikanska samhällen på Sveriges Television, inte reflekterar över Europas historiska och kulturella påverkan på den afrikanska kontinenten och dess folk.

Genom en kommunikationsteoretisk analys diskuteras grafiska element i förklaringsvideor publicerade av Sveriges Television. Vi har i dagens samhälle ett allt kortare koncentrationsspann då information har blivit mer lättillgängligt genom teknisk utveckling. Det ligger därför i designutvecklingens intresse att undersöka hur format som förklaringsvideor kan användas för att presentera ett ämne utan att tappa mottagarens intresse. Resultatet av analysen visar att alla Sveriges Televisions förklaringsvideor hjälper mottagaren att förstå innehållet med hjälp av gester, pilar, färg- och storlekskrontrast samt skriftliga nyckelord. Däremot finns det en problematik kring statistisk presentation som bryter mot matematiska konventioner. Det blir tydligt att de grafiska element som används i dessa videor är beroende av den verbala informationen för att skapa mening.Rollen för Sveriges Television och public service i ett digitalt medielandskap problematiseras i en avslutande diskussion.

I denna kandidatuppsats studeras olika uppfattningar av begreppet kvalitet i allmänhet, och hur unga tonåringar uppfattar kvaliteten på Sveriges Televisions (SVT) ungdomsprogram i synnerhet. SVT har påtalat svårigheter för att nå de unga tittarna och uppsatsens hypotes var en fråga, om kampen för att nå ungdomarna kunde korrelera med en uppfattad låg kvalitet i produktionerna riktade till målgruppen. Denna studie fann att kvaliteten har mycket lite att göra med hur filmer och TV-serier uppfattas. Ungdomar baserar sin åsikt utifrån vilket värde en produktion ger dem. Den ackumulerade data som uppsatsen bygger på kommer från mailintervjuer, en fokusgruppsintervju och en netnografisk undersökning, tillsammans med information från akademiska böcker och artiklar. Studien är uppdelad i två delar; två resultatkapitel och två diskussionskapitel. Den första delen handlar om studiens första frågeställning ”Vad definierar kvalitet inom film och TV?” och den andra delen använder diskussionen från del ett för att diskutera den andra frågeställningen ”Vad anser målgruppen, 12-16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?”. / In this bachelor thesis, we study the different perception of the term quality in general, and how young teens perceive the quality in Swedish public service (SVT) youth production in particular. SVT has declared their struggle to reach the adolescent viewers. Our hypothesis was a question if the struggle to reach young teen could correlate to a perceived low quality in their productions according to the target audience. We found, in our research, that quality has very little to do with how film and TVshows are perceived. Young people base their opinion on what value a production give them. The accumulated data which the thesis is based on comes from email interviews, a focus group interview, and a netnographic research, along with the information collected from academic books and articles. The study is divided into two parts; two result chapters and two discussion chapters. The first part is about the first question of the study "What defines quality in film and television?" and the second part uses the discussion from part one to discuss the second question "What does the target group, 12 16 years, think about the quality of SVT's youth productions?".

Analysens syfte har varit att ta reda på vilken förändring som skett av kvinnosynen i svenskteleviserad humor. Frågeställningarna har behandlat hur kvinnorollen, manligheten ochhumorn i Sveriges television förändrats från 1960-talet till 2010-talet och besvarats genom attanalysera programmen Skäggen och Ladies Night - där en kvinna är ensam i en gruppbestående enbart av män. Roland Barthes bildsemiotiska principer om denotation ochkonnotation har använts för att ta reda på vilka indirekta meningar som går att tolka ur detdirekta audiovisuella materialet. Även Yvonne Hirdmans teori om genus och genussystemethar applicerats för att förstå hur kvinnan framställs jämte mannen. Analysen visade attkvinnans roll gått från att ha en mammaroll och ett hemmafruideal till att vara en person somtystas och inte få komma till tals bland männen. Männen har förändrats från att äta och drickaalkohol i TV, till att driva med sig själva och patriarkatet och humorn har gått från att drivamed tittarna på tittarnas bekostnad, till att skapa humor genom att skapa en förvridning avverkligheten.

Constructive journalism aims to cover stories about progress and collaboration as well as stories about devastation and conflict. This qualitative interviewstudy explores how local journalists working at Sveriges Television and Sveriges Radio experience the impact of constructive journalism on their journalistic role. What has the constructive perspective, which is now quite implemented in the two media organizations, meant for the conceptions of the journalistic role considering norms, ideals and journalistic mission? By interviewing five journalists about their experiences, we received results that provide an understanding of constructive journalism as it pertains to journalist role conceptions. The results show that the constructive perspective has come with a great sense of change for these journalists, considering how they experience their journalistic role.

This thesis contains a usability evaluation of “Barnplay”, a Swedish video-on-demand service targeted at children. The objective of the study was to identify usability issues in the video service and to develop measures on improving the user interface, with special focus on adaptation to the broad target group of 3-11 year olds. The study was conducted by first mapping established practices in designs of VOD-services targeted at children, followed by interviews and usability tests with children between 2-11 concerning their use of “Barnplay”. Based on the initial data collection, a prototype was developed and then evaluated by usability testing and A/B-testing. The main conclusion of the study is the need of better individual adjustment of the video content selection to better appeal to different age segments within the target group. A design proposal, for a list of personal viewing history, was produced for displaying what the user recently had watched. / Detta examensarbete är en användbarhetsutvärdering av SVTs barnanpassade videotjänst, Barnplay. Arbetets mål är att identifiera användbarhetsproblem i videotjänsten och att ta fram åtgärder för att förbättra användargränssnittet, med särskilt fokus på anpassning till den breda målgruppen 3-11 år. Studien utfördes genom kartläggning av praxis vid design av VOD-tjänster riktade till barn, intervjuer och tester med barn mellan 2-11år kring deras användande av Barnplay. Utifrån den inledande datainsamlingen utarbetades en prototyp som utvärderades med användningstest samt A/B-test. Den viktigaste slutsatsen i studien var behovet av individuell anpassning av utbudet i videotjänsten för att bättre tilltala de olika ålderssegmenten inom målgruppen. Designförslaget som togs fram var en personlig historik-lista som visar de senast “tittade” titlarna.

<p>Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna.</p>

<p>Abstract</p><p>Planned change and change-related communication are perceived very differently by the members of an organization. Strongly varying perceptions of new tasks, work processes and goals make joint action difficult and cause the failure of many change initiatives. The purpose of this study is to investigate how internal communication and sensemaking processes contribute to the perception of strategic change among the members of a public service organization. The following questions are answered: How does the management plan and perform internal communication during a strategic change of the Swedish public service television company Sveriges Television (SVT)? How do the members of the organization make sense of a strategic change and the internal communication related to the changes that are planned and carried out?</p><p>A social constructivist perspective combined with theories of sensemaking, communication, social identities, roles, groups, power and status constitutes the analytical framework. The investigation is designed as two case studies of the SVT production facilities in Malmö and Örebro. The empirical material consists mainly of personal interviews. Written documents and observations have also been used. The case studies took place between 2002 and 2004. Some main conclusions are as follows:</p><p>1) Internal communication is central for how members of an organization make sense of, and participate in, major change. Yet, not even in ideal communication situations do the employees experience that the information has been sufficient and that they have been included in the change process. There are thus reasons for more balanced expectations of what is possible to achieve with internal communication during strategic change. 2) The most influential factor determining how people make sense of change-related communication is the practical everyday reality that constitutes their frames of reference. The reluctance to consider, and act upon, how other individuals conceive of a situation leads to misdirected internal communication and gaps of understanding. 3) Organizational identities, group membership, roles and status function as frames of reference when employees make sense of changes. But irrespective of whether the changes take place on an organizational, departmental or group level, personal identities are the most influential frames of reference for interpreting organizational change. The investigation thus establishes an order of precedence for frames of reference that has important implications for internal communication during strategic change.</p><p>The thesis contributes to sensemaking theories by demonstrating their extensive ability to explain mutually related phenomena, such as attention, resistance and self-fulfilling prophecies. The apparent ability to explain basically all sensemaking-related issues in organizations, and thus leading to reductionism, is also concluded to be one of the weaknesses of the theories. By connecting sensemaking theories with roles, social identities and power, the study contributes to clarifying the frame concept.</p><p>Key words: internal communication, sensemaking, strategic change, public service, Sveriges Television, frames of reference, organizational identity, roles, status.</p><p>Kontakt: saradalfelt@yahoo.se</p>