Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka svordomar som används mest, vilka huvudsakliga funktioner som svordomarna har, samt vilka engelska svordomar som används och hur de används. Utgångspunkt är Ljungs (2007:40–61) svordomsfunktioner. Materialet är ett avsnitt av dokusåpan Paradise Hotel. Alla svordomar som förekommer i materialet har placerats in i olika kategorier för att sedan analyseras, främst utifrån Ljungs (2007:40–61) forskning om funktioner. Resultatet visar att de svordomar som används mest är fan och jävla. Svordomarna används främst för att förstärka eller betona något. Den engelska svordom som används mest är fucking och även de engelska svordomarna används främst för att förstärka eller betona.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige. Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt. Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar är okej och de använder alla svordomar i tal och många också i text. Den vanligaste svordomen i tal var Fan och Jävlar för både män och kvinnor och det var samma i text. Studenterna använder mest svordomar som kraftuttryck för att visa känslor när de är arga, har ont och är irriterade. De svordomar både männen och kvinnorna ansåg var värst var enligt alfabetisk ordning: Cunt, Fitta, Hora, Kuk och Slyna, de fem orden rangordnades i toppen men det skilde sig i vilken ordning orden hamnade.

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet. Slutsatsen är att resultatet visar på ett tydligt mönster av språkanvändning angående respektive undersökt område för alla fyra grupper av informanter. Dock behövs mer omfattande studier för ett definitivt resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares attityd gentemot svordomar och könsord ur ett genusperspektiv, vilka effekter svordomar innehar i klassrummet samt hur de används av eleverna och lärarna. Intervjuer genomfördes med tre lärare, en kvinnlig respektive två manliga. Lärarna fick besvara frågor som behandlar svordomar och könsord i klassrummet. För att få ett trovärdigt resultat spelades informanterna in med hjälp av ljudinspelning. En enkätundersökning genomfördes med eleverna där de fick besvara 11 frågor, som behandlar deras eget språkbruk i klassrummet och deras åsikter angående lärare som använder svordomar i sin undervisning. Resultatet visar att genus har en stor inverkan på hur vi bedömer och accepterar svordomar och könsord i klassrummet. Lärare och elever av det kvinnliga könet har mindre tolerans i jämförelse med män. Undersökningen visar att de manliga eleverna inte bryr sig om ifall en lärare använder svordomar eller könsord i klassrummet. Samma inställning har de manliga eleverna gentemot vilken effekt svordomar och könsord har i undervisningen. De kvinnliga eleverna tappar däremot respekten för lärare som använder svordomar och könsord samt anser att svordomar och könsord innehar en negativ effekt i klassrummet. / A study has been conducted by investigating teachers' and students' attitudes towards swear words and sexual slurs from a gender perspective. The purpose of the investigation was to study the acceptance of swear words in classroom situations among teachers and students. Therefore, interviews were conducted with three teachers, of whom one was female and two were male. In order to get a correct analysis, the informants were recorded using a dictation machine. Teachers were allowed to answer questions related to their own use of profanities and the students' use of profanities in the classroom. A survey was conducted with the students where they answered eleven questions. Additionally, the students answered questions about their own language use in the classroom and their opinions regarding teachers' usage of swear words. The analysis of the results shows that gender has a great impact on the acceptance of swear words and vulgar words in the classroom. Female students and teachers have less tolerance compared to men, and the majority of both male and female students in the survey do not consider there to be any effect of swear words regarding the quality of teaching.  Finally, the result shows that female students lose respect for teachers who are using swear words.

Denna uppsats undersöker hur olika typer av fult språk och hur det fula språket används bland av de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019. Syftet är att beskriva och visa de olika typerna och användningarna bland youtubeprofilerna. Materialet består av 30 videor på youtube som analyseras och genomgår en tematisk analys. Resultatet visar att det finns en skillnad i vilka typer och användningar av det fula språket och stämmer överens med tidigare forskning som observerat en samhällsförändring. Ord som tillhör det Övernaturliga och religion är främst förekommande och används mest för att förmedla känslor av icke levande ting vilket kan tyda på att orden tappar kraft. Resultatet visar även att engelska ord används mer nedsättande än de svenska motsvarigheterna.

I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel. / A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.

<p>Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel.</p> / <p>A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.</p>

Denna undersökning studerar specifika delar av språket i sex av Sveriges största bloggar. Bloggarna som utgör undersökningsmaterialet är Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De språkliga företeelser som undersöks är icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer, lånord och förkortningar. I undersökningen har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts och för att få fram ett resultat har varje enskilt ord studerats och kategoriserats. Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning de språkliga företeelserna har använts samt vad de har för betydelse för texterna. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan bloggarna. En likhet är att språket i bloggarna starkt präglas av en personlig smak och stil. En annan likhet är att bloggarna genom icke-verbala inslag förstärker och betonar vissa delar av språket. En skillnad är däremot vilka icke-verbala inslag de väljer att använda. Även svordomar används för att förstärka känslor i texterna men undersökningen visar att alla bloggare inte är lika positivt inställda till användandet av svordomar. Förekomsten av utrop och talspråkliga ordformer ger inläggen en dialogisk skepnad och de låneord som förekommer bekräftar att det svenska språket i bloggarna har anglifierats. Genom användandet av lånord och förkortningar tycks bloggarna utgå från att läsarna har en viss förförståelse och kunskap inom vissa ämnen. Detta tyder på att det finns en relation och interaktion mellan bloggare och läsare. Resultatet visar även att det inte finns några påtagliga språkliga drag som är typiskt kvinnliga eller manliga. Bloggen sägs idag utgöra en egen genre och undersökningen visar att det är en genre som tillåter mycket informellt språk med stora variationer. Undersökningen visar att språket i bloggar är mer än bara text och att flera visuella komponenter adderas för att ge det skrivna språket en mer känslomässig prägel. Undersökningen fastställer avslutningsvis att språket i bloggar är ytterst komplext och att det finns många aspekter att studera när det gäller bloggspråk.

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka elevers och vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör. Det förekommer dock ingen markant skillnad mellan elevernas och de vuxnas attityder. Gällande fula ord och uttryck visar majoriteten av informanterna att nedvärderande personbenämningar är den kategorin av fult språk som de ogillar starkast.